http://www.adelsvapen.com/genealogi/Uggla_nr_100

Adliga ätten UGGLA nr 100

Gammal frälsesläkt. Introd. 1625.

Ätten är efter all sannolikhet av rent svenskt ursprung och synes, att döma efter tjänster, jordinnehav och släktförbindelser, i slutet av medeltiden haft sitt huvudtillhåll i Västergötland. Äldre genealogers uppgifter om härstamning från Norge, resp. Holstein, äro helt obestyrkta. Släktens äldste med visshet kände medlem är Claes Hansson till Bosgården (tab 1). Som hans föräldrar uppgivas på riddarhusgenealogien väpnaren Hans Pedersson till Bosgården »troligen i Västergötland» och Ingeborg Johansdotter. I de Ekebladska genealogierna (i De la Gardieska arkivet) benämnes han däremot Hans Claesson, likaså i Gjörwells Svenska Biblioteket, som (D. 3, sid. 251) omtalar honom som »Hr Sten Stures råd Hans Claesson till Sjögård, som lefde 1470». Att fastställa, vilken gård den här omtalade Bosgården är, har hittills ej lyckats, då namnet är synnerligen vanligt, särskilt i Västergötland. Över tjugu gårdar bära f. n. detta namn. Nära till hands ligger dock att antaga, att det är fråga om samma Bosgården i Kelands (d. v. s. Kullings) härad, där enligt en samtida källa Claes Hanssons dotter Anna senare bodde med sin man. Detta Bosgården (numera Bossgården), ett landbohemman i Tarsleds socken, innehades 1562 av fru Margareta (Vinge) till Skofteby. – Om Vadstenanunnan Birgitta Andersdotters uppgift från 1529 (Hh, d. 1, sid. 8) om Christina Arvidsdotter, att hon »ägher Mattz Kaffles systerson i Wästergötland» åsyftar Claes Hansson och ej något senare gifte, skulle modern tillhört sistnämnda ätt. I så fall är dock hennes farsnamn ej det ovan angivna Johan utan Lars. Visshet i ena eller andra avseendet kan ej ernås, så länge inga handlingar anträffats, där ifrågavarande personer förekomma, vilket ej är fallet. Däremot nämnas i medeltida källor personer med tillnamnet Uggla, men utan påvisbart samband med ätten (Gudmundus Uggla, ärkedjäkne i Växjö 1478, tre personer nämnda i ett brev av 1358, som dock torde röra Östergötland, Krp, d. 1, sid. 112).

Ätten, som redan vid 1600-talets början delade sig i flera grenar samt även utgrenat sig i friherrliga ätten Uggla, och blivit immatrikulerad på riddarhuset i Finland under nr 4 bland adelsmän, torde vara den till medlemsantalet största av svenska adelns ätter.

Då det är sannolikt, att sönerna till Claes Arvidsson (tab 4) i ordning efter sin ålder underskrevo faderns testamente 1608, bör ordningen dem emellan och de särskilda ättegrenarna rätteligen vara följande: Göran (Påarpsgrenen), Knut (Claestorpsgrenen), Claes (Finska grenen), Johan (Averstads och Krokstadsgrenen) samt Jakob (Salebygrenen). Även vid den fördelning, som Claes Arvidsson 1603 gjorde av sina arvegods mellan sönerna i första giftet, uppräknas de i nämnda ordning.

Ättens äldsta nu kända sigill, Claes Hanssons från 1517, visar i skölden en åt höger vänd uggla. Samma, här nedan reproducerade, vapenbild förekommer även i de äldsta i kyrkor uppsatta vapensköldar, som äro kända, nämligen amiralen Claes Claessons (död 1624) Pojo kyrka i Finland, och översten Johan Claessons (död 1649) i By kyrka Värmlands län, och torde således få anses vara den ursprungliga. Ättens vapenplåt på riddarhuset har emellertid en åt vänster vänd uggla med tillägg av en kvist i klon, vilken variant av vapnet inkommit redan i vår äldsta vapenbok (Keysers från 1650) och återkommer i senare vapenböcker samt troligen på den grund allmänt brukats av ättemedlemmarna.

TAB 1

Claes Hansson, till Bossgården. Väpnare. I slottsloven på Örebro slott 15081. Levde 1517-03-28 och troligen ännu 1529.1 Gift med Christina Arvidsdotter, som synes levat ännu 15291, dotter av lagmannen och riksrådet Arvid Knutsson (Drake af Intorp) och Anna Gustafsdotter, av gamla Stenbocksätten.

Barn:

Arvid Claesson. Häradshövding. Död 1557. Se Tab. 2

Brita Claesdotter. Gift med Arvid Håkansson (båt) till Billa i Hemmesjö socken Kronobergs län.

Anna Claesdotter. Gift med Christoffer Nilsson till Bossgården i Kullings härad.2