Carl Gustaf Lagercrantz

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Lagercrantz

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Lagercrantz_nr_1011#TAB_8

http://www.genealogi.se/portratt/comment.php?id=26847

Carl Gustaf Lagercrantz, född 10 juli 1816 på kronofogdebostället Troxhammar i Skå socken, Stockholms län, död 15 oktober 1867 i Stockholm, militär, statsråd, ämbetsman och politiker.

Lagercrantz blev 1836 officer vid Svea artilleriregemente och förflyttades 1859 till major vid Göta artilleriregemente samt kvarstod som sådan till 1866, dock utan att tjänstgöra.

Lagercrantz, som sedan 1847 hade varit lärare vid Högre artilleriläroverket på Marieberg och 1858-1861 dessutom chef för artilleristaben, var därefter guvernör vid krigsakademien på Karlberg (överste i armén från 1862) och från maj 1864 tillika fullmäktig i Riksbanken, tills han i mars 1865 blef t. f. landshöfding i Jämtlands län.

4 september 1866 kallades Lagercrantz till J. A. Gripenstedts efterträdare som statsråd och chef för Finansdepartementet samt lämnade då krigstjänsten. Samma år valdes han till ledamot av riksdagens första kammare för Jämtlands län. Redan 31 maj 1867 tvingades Lagercrantz emellertid begära avsked från statsrådsämbetet på grund av sjuklighet.

Lagercrantz publicerade bl. a. Mekanikens elementer jemte tillägg rörande materiella punkters mekanik (1855). En tidigare franskspråkig version av hans lärobok i ballistik fick sådan vidsträckt spridning och uppskattning, att han utsågs till riddare av franska Hederslegionen. Lagercrantz bedrev under en period militära studier och forskning i Paris. En misstanke, att han samtidigt var svensk spion, avskrevs snabbt i brist på bevis. Dock lär han ha kommit över visst hemligstämplat material, som hans hustru lyckades gömma vid en husrannsakan i Paris. Hans goda matematiska kunskaper kom honom väl till pass både som artilleriofficer och som finansminister.

Lagercrantz var sedan 1849 ledamot av Krigsvetenskapsakademien. Han var huvudman för adliga ätten Lagercrantz och var därmed automatiskt även ledamot av Ståndsriksdagen, innan den ersattes av tvåkammarriksdagen.