Christina Ribbing

Nr: 15

Adliga ätten Ribbing

Ingress

Medeltida frälse- och riksrådsätt som tämligen säkert leder sitt ursprung från en gammal hallandsk ätt med samma namn och vapen. Det äldsta kända belägget för namnet är från 1302, då en Swith dictus Rybbing omtalas i ett danskt kungabrev. Möjligen är denne identisk med den redan 1295 vid en gårdsförsäljning i Halmstad uppträdande Seuidus Kanuti filius, vilken i sitt sigill förde tre fallande sjöblad ställda två över en. I Sverige förekommer det ribbingska vapnet tidigast 1314 i samband med Sigvid Bengtsson i Marks härad i Västergötland.

Äldste med visshet kände stamfader är häradshövdingen i Marks härad väpnaren Peder Ribbing (känd mellan 1438-1474). Dennes son Knut Ribbing (känd mellan 1481-1507) förde en annan variant av vapnet, nämligen tre uppåtvända (lind)blad med skaft, vilket vapen blivit bestående för ätten. Ätten introducerades 1625 (10/3-4/4) genom hans sonsons son ståthållaren på Kalmar slott Christoffer Ribbing (1583-1655) genom lottgrdragning i andra klassen, riddarklassen, under nr 21 nuvarande nr 15.

Landshövdingen i Älvsborgs län sedermera riksrådet och hovrättsrådet i Svea hovrätt Peder Linnormsson Ribbingh (1606-1664), upphöjdes i friherrlig värdighet 1654 15/2 på Uppsala Slott av Drottning Kristina och skulle skriva sig till Zernava (Czarnovo vid Thorn i Westpreussen), och introducerades samma år 11/5 med namnet Ribbing af Zernava under nr 40, men utgick ätten på svärdssidan 1882 2/1.

Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, generalmajoren av infanteriet Bengt Ribbing (1686-1741), upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1731 5/7 i Stockholm av Konung Fredrik I, men utfärdaders brevet först 1781 i december i Stockholm av Konung Gustav III, och introducerades 1752 8/6 med namnet Ribbing av Koberg under nr 216, men utgick ätten på svärdssidan 1883 6/6.

Riksrådet och sedermera överstemarskalken hos Änkedrottning Lovisa Ulrika friherre Fridrich Ribbing (1721-1783), av friherrliga ätten Ribbing af Koberg, upphöjdes i grevlig värdighet 1778 27/12 på Stockholms Slott av Konung Gustav III, och introducerades 1779 17/2 med namnet Ribbing under nr 98, men utgick ätten på svärdssidan 1792 15/8.

GEDCOM Note

<p><p>Nr: 15</p></p><p><p> </p></p><p><p>Adliga ätten Ribbing</p></p><p><p> </p></p><p><p>Ingress</p></p><p><p> </p></p><p><p>Medeltida frälse- och riksrådsätt som tämligen säkert leder sitt ursprung från en gammal hallandsk ätt med samma namn och vapen. Det äldsta kända belägget för namnet är från 1302, då en Swith dictus Rybbing omtalas i ett danskt kungabrev. Möjligen är denne identisk med den redan 1295 vid en gårdsförsäljning i Halmstad uppträdande Seuidus Kanuti filius, vilken i sitt sigill förde tre fallande sjöblad ställda två över en. I Sverige förekommer det ribbingska vapnet tidigast 1314 i samband med Sigvid Bengtsson i Marks härad i Västergötland.</p></p><p><p> </p></p><p><p>Äldste med visshet kände stamfader är häradshövdingen i Marks härad väpnaren Peder Ribbing (känd mellan 1438-1474). Dennes son Knut Ribbing (känd mellan 1481-1507) förde en annan variant av vapnet, nämligen tre uppåtvända (lind)blad med skaft, vilket vapen blivit bestående för ätten. Ätten introducerades 1625 (10/3-4/4) genom hans sonsons son ståthållaren på Kalmar slott Christoffer Ribbing (1583-1655) genom lottgrdragning i andra klassen, riddarklassen, under nr 21 nuvarande nr 15.</p></p><p><p> </p></p><p><p>Landshövdingen i Älvsborgs län sedermera riksrådet och hovrättsrådet i Svea hovrätt Peder Linnormsson Ribbingh (1606-1664), upphöjdes i friherrlig värdighet 1654 15/2 på Uppsala Slott av Drottning Kristina och skulle skriva sig till Zernava (Czarnovo vid Thorn i Westpreussen), och introducerades samma år 11/5 med namnet Ribbing af Zernava under nr 40, men utgick ätten på svärdssidan 1882 2/1.</p></p><p><p> </p></p><p><p>Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, generalmajoren av infanteriet Bengt Ribbing (1686-1741), upphöjdes i friherrlig värdighet genom kunglig resolution given 1731 5/7 i Stockholm av Konung Fredrik I, men utfärdaders brevet först 1781 i december i Stockholm av Konung Gustav III, och introducerades 1752 8/6 med namnet Ribbing av Koberg under nr 216, men utgick ätten på svärdssidan 1883 6/6.</p></p><p><p> </p></p><p>Riksrådet och sedermera överstemarskalken hos Änkedrottning Lovisa Ulrika friherre Fridrich Ribbing (1721-1783), av friherrliga ätten Ribbing af Koberg, upphöjdes i grevlig värdighet 1778 27/12 på Stockholms Slott av Konung Gustav III, och introducerades 1779 17/2 med namnet Ribbing under nr 98, men utgick ätten på svärdssidan 1792 15/8.</p>