Conrad Stenhagen

QS? dottern anna maria, senare anna margareta heter barnet, i andra led.

http://www.scritube.com/limba/suedeza/VSTERBOTTENS-REGEMENTE-under-...

VÄSTERBOTTENS REGEMENTE under FREDRIK I 1720--1762 PITEÅ KOMPANI

PITEÅ KOMPANI

KåeM Arkivkonsult Solhagavägen 10 143 31 VÅRBY

1720--1762

Förord

Dessa häften är en fortsättning på gjort arbete om regementet under perioden 1689--1719 och 1669--1695.

Under denna period är släktskapen inte så tydliga som under 1669--1695. Men om man jämför rotehemman och rotehållare kommer man ändå fram till att de flesta utskrivna soldaterna är komna från den egna roten eller från samma by.

Noteringarna vid mönstringstillfällena är här en av "guldgruvorna", enär man får en inblick i motviljan att gå ut som soldat. Det märks speciellt vid utskrivningarna 1739 och 1740 då de första blev commenderade till Finland.

Vid betänkandet att det var en jordbruksbefolkning är det anmärkningsvärt många som huggit av sig fingrar och tår eller fått ett yxhugg i benet. Man kan inte utesluta att det här är det första "bevisen" om självstympning. En del av dessa är hänskjutna till tinget, men jag har inte eftersökt hur de fallit ut.

Fältskären och hans gesäller spelar en stor betydelse vid visiteringen av soldaterna vid mönstringstillfällena, då inbillade eller påvisade krämpor blir påtalade. Även officerarna och rotehållarna ger här sin syn, för att ange att "karlen är odugelig", när fältskären inte hittar något synligt fel.

Vargeringskarlar är ett nytt fenomen som, enligt Nordisk Familjebok, kommer av ordet värja i betydelsen försvara. Enligt samma bok skulle detta förekommit första gången under Karl XII, åren 1717--1718, men i Västerbottens Regemente finns det påvisat först 1741--1742 då det finns en komplett uppställning av alla rotar i Västerbotten och vilka som blev utskrivna som vargeringskarlar. Även finns ett tillägg med kommentarer.

Det var inget annat än en "skuggarmé" som uppsattes, där de unga visiterades men där ingen annan fanns att tillgå sattes rotebonden in själv ovisiterad. Det fick till följd att mer än hälften av de ovisiterade bönderna fick gå ut åren 1741--1743 och där de flesta inte kom hem igen.

Nästa tillfälle där vargeringskarlar omtalas är vid mönstringen 1763 "avgår utur nummeringen, men kvarstår som vargeringskarl i hop om tillväxt".

Nästa kompletta uppställning av vargeringen finns först i slutet av 1700-talet.

Källor: o Arkiv:

Generalmönstringsrullor, o övriga militära rullor på mikrofiche, Krigsarkivet Stockholm, Regementräkenskaper o

övriga militära källor, Länsräkenskaper, Riksarkivet Stockholm

Rote 88 Böhleå :6, :10, Öijbyn :38, Hans Hindrichs Strömming Conrad Stenhagen Erik Hällström

Rote 99 Öijbyn :24, :20, :3, :2, Håkansöhn :15, Anders Andersson Per Månsson Sahlberg Com. Per Tolay Conrad Stenhagen Anders Andersson

http://www.sellin-thelaus.se/slakttrad_sellin_thelaus/p0766ed0c.html

Margareta WARG

Familj med Conrad STENHAGEN (1679 - 1744)

Barn:

Margareta STENHAGEN (1722 - 1765)

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/76450.html?1125505439

mer här;

Rune ForsgrenPostat måndagen 29 augusti 2005 - 18:19

Den Anna Warg som var gift med Christoffer Carlbom kom också från Piteå. Hon hette Nilsdotter och de gifte sig 1719 i Piteå. Paret fick två söner 1720, Jacob och Nicolaus. Dopvittnen var bla Nils Warg och Christina Warg.

En Nils Warg dör i Piteå 1736. Margareta Warg gifter sig 1711 med Conrad Stenhagen. Malin Nilsdotter Warg 1708 med Nils Kröger och Christina Nilsdotter Warg 1725 med Johan Hahn från Luleå.

Anna Warg från Gamlakarleby gifter sig 1720 i Lövånger med postinspektoren Sven Olsbo

Conrad STENHAGEN

Regementsfältskär. Blev högst 65 år.

Far: Conrad STENHAGEN (1645 - 1690)

Född: 1679

Död: 1744

Familj med Margareta WARG

Barn:

Margareta STENHAGEN (1722 - 1765)

Fältskär

Fältskär är en mycket gammal yrkestitel för en hantverksmässigt utbildad kirurg.

Innehåll [g%C3%B6m]

1 Historisk bakgrund

Under medeltiden började barberare, vid sidan av sin egentliga verksamhet, även utöva kirurgi och denna verksamhet fick snart ordnade former med bildandet av egna skrån och formell utbildning. Det började i södra Europa, men redan omkring 1500 fanns i Norden etablerade skrån med de vanliga graderna lärling, gesäll och mästare för vilka formella prov avlades. Det fanns ett behov hos befolkningen av dessa tjänster och antalet medicinskt utbildade läkare var mycket litet. Speciellt under de många krigen på 1500–1800-talen blev efterfrågan på kirurgi (amputationer, böldskärning etcetera) särskilt stor. Från början av 1800-talet blev de vetenskapligt utbildade läkarna med kirurgisk kunskap fler och denna utbildning tog successivt över från skråväsendets, men utövarna behöll den etablerade yrkestiteln fältskär, även utanför militära sammanhang.

Regementsfältskär Stenhagen var noterad på fastigheten Öjebyn nr 2 med en notering om Böhle.

Vid utskrivning av soldater i Pite hösten 1709 utspelade sig följande: Några rekryter som redan godkänts av kapten Carl Fredrik Frisell, chef för Pite kompani, refuserades av landshövdingen Otto Wilhelm Löwen. När Frisell, som befann sig på kaptensbostället, fick höra detta begav han sig till förrättningsstället. Där klandrade han landshövdingen för refuseringarna och även för att densamme hade låtit hänga upp en man och en kvinna, i handklovar på tingshusets vägg, utan laga dom. Bråket urartade så att Löwen drog sin värja och rusade mot Frisell. Spetsen på värjan fastnade dock i tolvmännens bord, och klingan brast. Då rusade några närvarande till och särade på de stridande. Löwen skickade senare rättsbetjänter för att arrestera Frisell, men dessa kom tillbaka med oförrättat ärende. Soldatutskrivningen i Öjebyn avbröts. Löwen åkte tillbaka till Ume och avlade därifrån rapport till regeringen där han bl.a anklagade Frisell för "tumult och myteri". Frisell och hans närmaste "vapendragare" regementsfältskären Conrad Stenhagen blev sedermera förda till Ume för fängsligt förvar i avvaktan på rannsakan. Frisell satt fortfarande fängslad i maj 1712, och Stenhagen finns i generalmönsterrulla från 2 december samma år noterad som "I arrest hemma i landet". I augusti 1712 avled Löwen, och kort därefter återfick Frisell befälet över Pite kompani.

Från hösttinget 7,8,9 september 1719 vid Pite häradsrätt finns noterat: And. Andersson i Sjulsmark hans broders hustru Marg. Persd. i Öjebyn skriftligen försålt sitt skattehemmen därsammastädes till reg.fältskär. Stenhagen. ---------------------------------