Namn: Göran Östman

Familj: Skild men far till tre ungdomar och ett bonusbarn Jens

Djur: Jack Russell tik

Stjärntecken: Vattuman

Röker: tuggtobak

Snusar: Nej

Dricker: Ja

Sämsta sida: Splittrad och lite disträ

Bästa sida: Gå vidare till nya sammanhang och utmaningar.

Tycker inte om: Missunnsamhet

Senast lästa bok: Dansen kring Guldkalven Björn Elmbrant

Senast sedda film: Fucking Åmål

Rädd för: Min och andra människors enfald

Sexigaste kvinna/man: Vet ej (det finns så många sexiga

kvinnor som är sexiga på olika sätt)

3 saker till en öde ö : Hund, datorn och en bra säng.

Vem är jag ???!!!

   Den frågan har jag ställt mig själv många gånger under årens lopp.

   Lite kort och torr fakta om mig själv. För närvarande bor jag i Kristinehamn.

   1945 föddes jag, i Dorotea södra Lappland, och är uppvuxen i Dalarna och Västergötland. och är far till tre ungdomar Magnus, Åsa, Joel och bonusbarnet Jens.

   Mina intressen är hundar, datorer, samhällsfrågor som boende, företagande, framtidstro för barn och ungdomar. Alternativrörelser och existentiella erfarenheter och frågor intresserar mig också.

   Jag tror på humanism, solidaritet och en högre makt.

   Med Soliga Hälsningar 

   Tidsförvaltare Göran Östman

År 2009 bor jag i Kristinehamn.

Mina intressen är

Hundar, datorer, att läsa böcker och tidskrifter, människor och samhället, att promenera.

Är ofta aktiv inom föreningslivet.

Erfarenheter som säljare

Har arbetat i butik. Som företagare sålt och montera Solskydd och tillverkat rullgardiner. Säljare av Utbildningsanläggningar i Sol -&.Vindkraft

Erfarenheter från vården

Är utbildad mentalskötare och har arbetat inom vuxenpsykiatri med öppenvård, funktionshindrade, autister samt fosterbarn på heltid, Fosterbarnen var psykotiska med tvångssyndrom och en kriminellt belastad.

Lämplighet

Jag har bred erfarenhet och kunskap från vården, samhället och livet. Tycker om utmaningar och att arbeta målrelaterat och jag har osedvanlig stor erfarenhet av att samarbeta och att arbeta självständigt som anställd och företagare. Jag har även modet att anpassa mig och att gå min egen väg.

14 år springpojke, 15 år bagarlärling, 17 år damfrisörlärning, 18 år mässkalle på sjön och mattförsäljare m..m.

Har bott på många platser föddes i Dorotea, flyttades till Hedmora, Avesta, Skövde.

Som 17 åring flyttade jag till Göteborg och sedan till Stockholm, Nässjö, Skövde, Mariestad, Fristad, Länghem, Rimbo, Höganäs, Helsingborg, Hammarö, Värmlands Säby och nu Kristinehamn

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Info. för den som vill släktforska vidare

Esters syskon : Sven Medin född 1910 23/6: Norråker, drunknar i Tåsjön nedanför Norråker 1933 7/7

Svea född 1902 24/10, Ingrid född 1905 6/10, Anna född 1907 5/12,död 2006, Erik född 1912 17/8, Ester född 1914 18/11,död 1998, Ada född 1916 19/7.

MÄRTA Katarina Holmberg, född 1892 9/10 på Bredgård. Gift 1917 1/1 med Erik Olof Östman, född 1887 23/2, från dorotea. Dotter till #13976.

Meddelat av Carina Olsson 31 mars 2003 kl 11:33

Märtas pappa Skräddaren Per Olof Holmberg, född 1863 27/12, från Bredgård. Gift 1891 1/11 med Anna Kajsa Karlsdotter, född 1861 9/8, från Bredgård. Ur samma mapp som #13920.

("skall kollas Fru Skräddar-Holmberg". Anna Katarina (ANNA KAJSA) Carlsdotter, född 1861 7/8 i Risselås. Dotter till Carl Olofsson från Risselås och Karin Mårtensdotter. Gift med skräddaren Per Olof Holmberg)

Stad (ort): Östersund (Jämtland)

Fotograf: A. Olson

Erik Olof östman speditör Sidensjö

Medin, Jakob Erhard

Född 1879 27/3 i Brattbäcken, Tåsjö (Z). Född 24/3 enligt UE. Död 1930 27/12.

Far

   Medin, Sven Johan Bonde. Född 1848 30/1 i Brattbäcken, Tåsjö (Z). Döpt 1848 6/2. Död i sitt 69:e år 1916 26/4. 

Mor

   Jakobsdotter, Ingrid Katarina Född 1855 13/12 i Björksjönäs, Tåsjö (Z). Döpt 1855 19/12. 

 SLÄKTEN MEDIN

                                     Ester Östman 

         Utdrag ur Svensk Uppslagsbok:

Norge. Magnus den gode, konung (d 1047), friloson till Olof den helige av Norge, uppfostrades i Ryssland, begav sig under 1030- talet - ännu icke 

11 år - till Sverige, mottogs där välvilligt av Olofs där bosatta änka, den svenska kungadottern Astrid, och erhöll understöd med manskap vid

förverkligande av sina planer mot Norge, där en son till Knut den store, Sten Alfivasson, regerade. Denne fördrevs, och Magnus togs till konung.

Som sådan hävdade han med skärpa sin makt, och han lyckades vid Hardeknutes död år 1042 - ännu barnakung - vinna även Danmark.

Fientliga vendiska anfall mot detta rikes sydgräns slogos, Magnus förband sig med de nordtyska makterna - hertigen av Sachsen och ärkebiskopen av Hamburg - Bremen - samt torde även ha slutit ett föredrag med Edvard Confessor av England.

Ett krigståg mot den slaviska borgen Jumne ( Jonsborg ) utföll mindre väl. I Danmark hade Magnus att bekämpa ett uppror av Jarlen Sven Estridsson, som förmått Skånes och Själlands allmoge att resa sig och erhållit svensk hjälp. 

Magnus blev segerrik, fördrev Sven och straffade de

upproriska hårt. En annan fara uppstod för Magnus då hans farbror Harald Hårdråde kom hem från Bysans. Fientligheter dem emellan förekom och avblåstes genom ett föredrag, varigenom Magnus till Harald avstod halva sitt rike men till gengäld erhöll hälften av dennes stora rikedomar. Magnus avled plöstligt i okt. 1047 genom en olyckshändelse -

sannoligt endast några och 20 år gammal.

    <nowiki>--------------------------------------</nowiki>

Stamfadern Carl Skrank eller Skrunk uppges ha varit gift med en av döttrarna av konung Olof den Helige av Norge ( alltså en syster till Magnus den Gode. ) 

     <nowiki>---------------------------------------</nowiki>

                                ^

           Utdrag ur " Gamla Tåsjö "

           förf. Erik Modin under Skansnäset:

" I den första husförhörsboken år 1774 är därmot blott en upptagen ( anm. avser åboar), " Rustmästaren" Jöns (Jönsson) Wiksröm. Denne man hade, såsom titeln synes ge vid handen, före sin hitkomst haft anställning vid krigsmakten, sann- oligt i Jämtland, där han var född, enligt uppgift

i Jonsgård i Ström, enligt annan sanolikare i Vikens by i Hammerdal, Hvarifrån namnet i så fall är taget.

Wikström skall hafva berättat att han var ute i den "stora ofreden", men detta stämmer inte med tidsför-hållandena. Kanske hade han, om han "luktade krut", varit med i Pommerska kriget åren 1757 - 1762. Så lägger sägen i hans mun, att "då slaget hade stått, så körde han genom lägret, där de hade stridit, och där var många sårade, att de hängde sig i kärrhjulen och ropade till honom om hjälp. Men han körde i två dagar och kom undan."

Ett betydande antal af socknens invånare härstammar från denne man. I sitt första gifte hade han sex barn, af hvilka sönerna Anders född år 1771, död år 1853, och Johannes född 1775, död 1853, blefvo bönder i Brattbäcken.

Från dem leder bl.a. den Wikströmska släkten sin härkomst. Bland Johannes Wikström barn märkes <nowiki>----</nowiki> en dotter Kajsa Greta, född 1815, gifte sig som " hemmanspiga " med gårdfarihandlaren, västgöten Elias Medin från Svenljunga, hvilken bosatte sig i Brattbäcken, i sitt 99:e år afled hon 1913.                       

         Karl Pedersson

         Hov

         f. 1370 d. 1430

         Rodgred Kettilsberg

----------------------------------------------------

         Riddaren Örjan

         Karlsson Skrank, Hov

         f. 1400  d. 1474

----------------------------------------------------

         Karl Örjansson, Hov

         f. 1448  d. 1515

---------------------------------------------------

         Lagmanen, köpmanen

         Örjan Karlsson, Hov

         f. 1470  d. 1530

----------------------------------------------------

         Peder Örjansson, Hov

         g.m. Kerstin

----------------------------------------------------

         Länsmanen Jens Pederssen

         Hov, Hackås

         f. 1580  d. 1641

         g.m. 

         Brita Mårtensdotter >>>>>>>> Kyrkoherde Martinus

                                      Laulrentii,  

                                      Torp Medlpad

                                     Kyrkoherde Carolus

                                     Henrici Bröms

                                     Terna, Medelpad

                                     f. 1551   d. 1600 

----------------------------------------------------

         Brita Pedersdotter

         gift 1631 med

         Herredagsmannen, bonden kopparslagaren

         Olof Olsson 

         Oldberg, Näs

         f. 1600  d. 1677

Kyrkoherde Elias Oldsberg, Lit

                                   f. 1640  d. 1703

                                     gift 1667 med

         Kyrkoherde Johan Embdeman>>> Maria Emdeman  d. 1715

         Ofsdalen, Norge

                                  Kyrkoherde Anders 

                                    Oldberg , Lit 

                                    f. 1668  d. 1719

                                    gift 12.09.1693 med

                                    Christina Drake

                                    f. 1669  d. 1743

----------------------------------------------------

                                   Stabscapitian Olof 

                                   Oldberg, Ede

                                   Hammerdal 

                                   f. 08.11.1703  d. 1761 

                                   g.m.

                                   Kristina Noreus

                                   f. 19.09 1700 

                                   "  >>>>>>> Kyrkoherde Erik

                                              Noreus, Lit

                                              f. 1670  d. 1740

                                   gift 27.08 1699 med

                                   Christina Ekström >>>>> Rådman 

                                                           Ekström

                                                           Halmstad

                               Christina Margaretha

                                   Oldberg 

                                   Sunne

                                   f. 11.12.1738 d.1778

                                   g.m. Rustmästare i Ström

                                   Bonder Jöns Wikström

                                   Skansnäset, Tåsjö

                                   f. 21.06.1737 d. 02.09. 1802

                                   ">>>>> 

Armefältskarolinen

                                          Jon Dunderhake

                                          Fyrås, hemmerdal

                                          f. 10.07.1761

                                          g.m.

                                            Valborg Persdotter

                                            f. 15.03 1691

                                            ">>>> Per Christiensson

                                            Hammerdal

                                            g.m.

                                            Cecilia Hansdotter

                               ">> Johannes Wikström 

                                  f. 1775  d. 1853

                                  g.m.

                                  Kajsa Greta Wiksröm

                                  Brattbäcken

                                  f. 1815  d. 1913

                                  g.m.

                                  Elias Medin från

                                  Svenljunga

                                       Sven Medin

                                      Brattbäcken

                                       f.?  d.?

                                       g.m.

                             Ingrid Jacobson

                                       Tåsjö

                                       f. ?  d.?

                                       Jacob Erhard

                                       Medin

                                       f. 25.03 1879  d. 26.12. 1930

                                       g.m.

                                       Anna Erika 

                                       Höglund

                                       Bodum

                                       f. 09.04 1873  d. 16.12. 1956

                            Anna Erikas föräldrar Erik Jhoan Höglund 

                                       Frykerud Värmland

                                       f. 1839  d. 1905

                                       g.m.

                                       Anna - Maja Olofsdotter

                                       Bodum

                                       f. 18.05 1842  d. 18.04 193?    ^

Medin, Elias Gårdfarihandlare, handlare och bonde.

Född 5 maj 1807 i Västergötland, Svenljunga, Redslared (db; hfl:62031/30;

Erik Modins Gamla Tåsjö sid158).

Död 25 januari 1892 i Angermanland, Tåsjö, Brattbäcken (db).

Elias k a n vara son till Erik Larsson Ryström, född 19 oktober 1778 och Johanna Börjesdotter, född 25 november 1782.

Dessa var boende i Mossöja, Övregården i Redslared.

Gift 17 juni 1841 i Tåsjö, Ångermanland (vb) med Wikström, Kajsa Greta (900:339). Född 28 februari 1815 i Brattbäcken, Tåsjö, Angermanland (fb ; Grav). Död 13 juli 1913 i Tåsjö, Ångermanland (Grav; EM:GT/158(2uppl)). Lysning 23 maj 1841 i Tåsjö, Ångermanland (vb).

Far: Jönsson Wikström, Johannes "Jon" (900: 1 065). Född 24 november 1775 i Ström, Jämtland (hfl:61753/26;

AO:F/67). Död 9 oktober 1853 i Brattbäcken, Tåsjö, Ångermanland (db). Begravd 24 oktober 1853 i Tåsjö, Ångermanland (db).

Mor:

Nilsdotter, Lisa (220:68). Född 1771 i Myre, Resele, Ångermanland (KEG:Ark3 ; AO:F/66 ; EM'sGT/127). Död av ålderdom, 78 år, 28 januari 1848 i Brattbäcken, Tåsjö, Ångermanland (db). Begravd 12 mars 1848 (db).

Barn:

Medin, Erik (900:342). Född 6 maj 1842 i Brattbäcken, Tåsjö, Ångermanland (fb). Döpt 15 maj 1842 (fb). Död 11 februari 1844 i Brattbäcken, Tåsjö, Ångermanland (db). Begravd 11 februari 1844 (db).

Medin, Lisa Erika (900:343). Född 14 december 1844 i Brattbäcken, Tåsjö, Ångermanland (fb). Döpt 21 december 1844 (fb). Gift 12 oktober 1882 i Tåsjö, Ångermanland (vb) med Solièn, Erik (222:412).

Född 2 februari 1847 i Sånga, Sollefteå, Angermanland (hfl:62031/30).

Medin, Sven Johan (900:345). Född 30 januari 1848 i Brattbäcken, Tåsjö, Ångermanland (fb). Döpt 6 februari 1848 (fb). Gift 28 juni 1876 i Tåsjö, Ångermanland (vb) med Jacobsdotter, Ingrid Katarina (222:413). Född 13 december 1855 i Björksjönäs, Tåsjö, Angermanland (fb). Döpt 19 december 1855 (fb).

Medin, Johanna Katarina (900:346). Född 6 mars 1851 i Brattbäcken, Tåsjö, Ångermanland (fb). Döpt 9 mars 1851 (fb). Död 2 februari 1929 i Tåsjö, Ångermanland (Grav).

Medin, Margareta Lovisa (900:347). Född 11 juni 1854 i Angermanland, Tåsjö, Brattbäcken (fb). Döpt 11 juni 1854 i Angermanland, Tåsjö, (fb). Gift 5 juli 1878 iAngermanland, Tåsjö (vb) med Bolin, Gustav (1 :680). Handlare. Född 1848 (vb).

Medin, Erik (900:348). Född 6 december 1855 i Brattbäcken, Tåsjö, Angermanland (fb). Döpt 9 december 1855 (fb). Gift 9 april 1885 i Tåsjö, Angermanland (vb) med Jacobsdotter, Anna Kristina (222:410).

Född 17 april 1858 i Brattbäcken, Tåsjö, Angermanland (fb). Döpt 19 april 1858 (fb).

Källa ”Den resehandlande allmogen kring 1790

Från respass 1799 har i samband med passjournaler ser man gårdsfariehandlares förtullade varor.

Kravet var att varorna kom från egen gård. Handlarna fick inte köpa sk landsköp.

Förbud mot landsköp infördes i Jönköping 1284. Såsmåning om kom smuggelvaror

I början på 1800 talet sker det en koncentration av gårdsfariehandlare Kinds och Åhs

härader.

Skin från Svenljungatrakten. Trävaruprodukter, vävnader, smide.

På 1800 talet kom bomullen och handelsbetjänter spred sig över hela landet.

På 1840 – talet tillverkades 4/5 av bomullsvävnaderna i Sjuhäradsbygden

Torpen växte i antal och det vävdes i stugorna. Hemindustrin ersattes senare av fabriksproduktion

1786 prodution var spannmål, boskap, ost, kött, fläsk, tjära, beck,smidesartiklar, bandjärn,hästsko, söm, spadar,liar, sågblad,yxor, knivar, lin -och ullvror.

Länstyrelsen utfärdar pass. Knallarna måste visa pass och varor i tullkamarna i Borås eller U-hamn. Hösresan 1791 1.200 pass. 1856 14 knallar från Redslared

1864 kom näringsfrihetsreformen en uppmjukning hade skett tidigare bl.a tillstånd till handelsbodar på landsbygden.

Pass 866 för Per Johansson i Skinnarebo i Svenjunga

Resa i 3 månader ska ske till Värmland, Bergslagen, Dalarna och Gästrikland

Varor:

280 aln vadmal (aln 0,593802 meter lång. )

20 aln bolstervar

30 st sängtäcken av hår

18 par ullvantar

15 par ullstrumpor

12 aln näsdukar

100 st trätallrikar

1 lispund järnsmide (En lispund = 1/20 skeppspund = 20 skålpund = 8,502 kg.)

100 aln grova band

1 lispund honung

12 alnar näsdukar

1842 tjänade en knalle 2.576 riksdaler på två resor, inköpskostnaden för varorna var 1978 riksdaler (2570 riksdaler riksgälds år 1840 kunde köpa lika mycket varor och tjänster som 184529 SEK år 2009 mätt med konsumentprisindex. 2570 riksdaler riksgälds år 1840 motsvarade betalning för lika lång arbetstid som 5699845 SEK år 2009 mätt med löneindex för manlig industriarbetare/hantlangare. )

I riksdagsdebatten 1823 konstaterades att textila hemslöjdsproduktion uppgick till 3 riksdaler per person, medan motsvarande tal i Sjuhäradsbygden var 20 riksdaler

BNP per capita 1800 = 49.04, 1850 = 133.11, 1900 = 438.82 , 2000 = 226925.99

Medel folkmängd 1800 talet = 2352143 , 1850 = 3461852 , 1900 = 5116884

En normal skörd gav ca. 3 – 4 gånger utsädet.

Sidensjö socken täcker 389 km2, ligger i Ångermanland och tillhör Örnsköldsviks kommun. Denna sida är ett försök till historieskrivning.

Inom socknen finns 33 byar

 Folkmängden i Sidensjö ökade under denna period enligt följande tabell:

1750: 1020 personer

1760: 1216 pers.

1785: 1479 pers.

1795: 1576 pers.

1810: 1482 pers.

1820: 1500 pers.

1830: 1811 pers.

1840: 1966 pers.

1850:1842 pers.

1860: 2105 pers

1870: 2299 pers

1880: 2468 pers

1535 - 1749

I och med Gustav Wasas skattelängder dras Sidensjö obevekligt in i Sveriges ekonomi. Det förekom säkert sporadisk beskattning även tidigare men från och med 1540-talet var det inte längre möjligt att slippa undan. Dessa dokument, av vilka den första ganska ofullständiga uppställdes 1535 och de betydligt noggrannare efterföljarna kom 1542-44 är äldsta källan som systematiskt behandlar varje by för sig. Man kan konstatera att alla de byar som existerar idag redan fanns 1542, samt dessutom ytterligare några som sedan försvunnit.  

Rysshärjningarna längs norrlandskusten började 1714 och ett antal år framåt härjades den svenska ostkusten regelbundet av ryska trupper. Det började med att Umeå ödelades.

Författaren säger att ryssarna kom i små flockar om 3-4 man och brände byar och socknar, som kunnat räddas om folket varit modigare.

Den 2 juni hade ryssarna nått till Nätra där man brände 112 gårdar. De lär också ha uppsökt undangömd egendom långt inne i skogarna och på fäbodställena. Av någon anledning gjorde de sedan ett undantag från vanan att hålla sig nära kusten. Man tog sig längs Nätraåns dalgång upp till Sidensjö där man brände minst 25 gårdar av vilka 3 i By, 7 i Nyland, 3 i Ödsbyn, 5 i Å, 1 i Nättersjö, 3 i Brynge, 1 i Anundsböle, och 2 i Teg. Enligt den svenske fogdens rapport gjorde sig ryssarna besvär att rädda själva gästgiveriet från att antändas av en brinnande granngård. Under hela detta härjningståg var ryssarna också enligt uppgift förhållandevis milda och nöjde sig i allmänhet med att stjäla och bränna och dödade inte i onödan.

Kanske som ett resultat av denna hemsökelse började sidensjöborna inrätta häbbren långt från bebyggda trakter där spannmål förvarades utom räckhåll för en fiende. Det finns omnämnt minst tre sådana platser:

- På den s.k. "Häbbärsmyran"; en liten blötmyr på Nybyns skogsmark

- Vid "Häbbärsbäcken" som rinner ner till Hinnsjön.

- På Nylands skogsmark där en svacka norr om Nybyn kallades "Häbbärsto"

Nödår

1646 var ett av de första registrerade nödåren. Befolkningen kunde då inte betala sina skatter p.g.a. den dåliga skörden.

1690 frös spannmålen bort redan tidigt.

1697 var förmodligen det svåraste året under 1600-talet. Enligt traditionen svalt många ihjäl.

1703 blev ihågkommet som "torråret".

1744 kallades däremot för "våtåret".

1771 förstördes enligt uppgift stora delar av grödan i norra Ångermanland av fjällämlar!!!

1772 var sommaren ovanligt kall.

1773 var sommaren ovanligt torr.

1812 blev skörden synnerligen dålig p.g.a. tidig frost, samtidigt som rödsoten (dysenteri) härjade. Dödligheten var mycket stor, och spannmålspriset tre- eller fyrdubblades.

1816 frostår, länet fick ersättning av staten.

1820 frostår

1826 frostår

1828 frostår

1831 skörd av ringa kvantitet men hög kvalitet.

1834 frostskador

1837 frostskador

1851 tog frosten skörden i augusti.

20-25 personer torde ha dött av svält eller undernäring i Sidensjö år 1867. Dessa siffror säger dock ingenting om hur många som nästan svalt ihjäl.

Erik Modins Sagoväsenden i Ångermanländsk folktro och gäller i första hand Ådalen, men torde i stort sett vara tillämpbar även på Sidensjö.

Skogsrået eller skogskäringa var en s.k. vårdande som beskyddade skogens djur och fåglar, särskilt de största av dessa. Det kunde det vara svårt att nedlägga villebråd som särskilt stod under skogsråets beskydd. Botemedlet var att stöpa en kula med silver i; då föll djuret direkt.

Sjörået var skogsråets motsvarighet i sjöar, tjärnar och åar. Om fisket var omöjligt p.g.a. sjörået kunde man sänka ner ett bäverhuvud i vattnet ifråga;då förtogs sjöråets makt. Att kasta silver, t.ex. ett mynt i vattnet var ett annat sätt.

Tomten var gårdens skyddsande. Han var en liten gubbe i grå vadmalskläder och röd toppluva. Sköttes inte gården bra flyttade han någon annanstans. Men det fanns också en tro att tomtarna bodde i jordhögar, vilket kan vara en kvarleva från den hedniska tron att de döda levde kvar i sina gravhögar och vakade över sina efterkommande.

Bjäran eller Bäran var avundens och girighetens andeväsen. Den tillverkades av garn med hjälp av diverse hokus-pokus, bodde i ägarinnans ladugård och matades av denna med spenvarm mjölk. Enligt äldre tro kunde den också tillverkas av nattvardsbröd. Den for omkring och drog "bonyttan" d.v.s. grädde, ost och annat gott från andras ladugårdar till sin ägarinna.

Jättar levde inne i bergen och brydde sig som regel inte om människorna. Ofta uppfattades de som de första bebyggarna på sina orter och var väl säkert också ofta just sådana som "växt" mer och mer i de efterlevandes sägner, för att efter ett antal sekler ha blivit jättar.

Trollen bodde också i berget men var mera ondsinta än jättarna och försökte dra till sig både människor och djur. Trollen var precis som jättarna arga på kyrkklockorna.

Näcken var i norra Sverige en lömsk varelse som försökte dra ner folk i vattnet.

Vittrorna var Norrlands motsvarighet till älvorna. De liknade människor, men var mindre och mera välklädda. Som regel var de vänligt stämda mot människorna, men de kunde också bli avogt inställda. De var ej synliga på vintern. De hade egna kreatur, vanligen oxar och kor. De hade särskilda vägar, och om man råkade stänga en sådan väg, t.ex. genom ett husbygge, "hände" det saker som gjorde att man måste flytta huset.

Källa Sidensjö och Skorped Släkter och gårdar

Sidensjö

Sidensjö omnämndes år 1386 som en kapellförsamling

Tre boplatser undersöktes 1969 och har daterats till omkring 2000 år fKr. En yxa har daterats

till fjärde eller tredje årtusendet fKr

Befolkningstal

1768 = 955, 1830 = 2030, 1900 = 2597, 1945 = 2302

1890 166 hemman och 183 torp

1901 177 ” ” 165 ”

Fredperioden efter Karl XII:s krig och storskiftesreformen 1752 ökade åkerarealen från 184 hektar 1704 till 410 till 1991 på senare av 1800-talet.

1569 beskattades gäddfisket med värdet av var femte gädda= 4 mark

Skogsbärande mark 28.107 hektar

Odlad jord och naturlig äng 2. 639 ”

Övrig mark 5.837 ”

Totalt 36.583 ”

I 27 av 35 byarna fanns det kvarnar som senare kompletterades vissa med vattensågar

Garveri, sulfitfabrik, snickerifabrik, man fann koppar

Första lanthandlaren i Sidensjö 1791 – 1860 gjorde uppköp hos lapplänska fjällbyarna. En lanthandels omsättning var ca.500 kr.

Sidensjös sockens lånefond 1897 - 1899 Sidensjö Sparbank

Antal emigranter 1881 – 1900 10

1901 – 1907 60

Ödsbyn

Tros har legat öde i äldre tider

1542 upptar 29 seland (- Seland är ett ångermanländskt begrepp som egentligen avsåg skatteförmåga men i praktiken den uppodlade arealen. Ett seland var enligt uppgift ( Vestin: Ångermanlands historia.... ) drygt en tredjedels hektar i de fall den avsåg åkerjord men det kunde även vara ett mått på t.ex. hö eller fiskevatten. )

1721 brändes 5 gårdar av ryssarna

Lagaskifte 1883

1768 31 invånare – 1927 46 inv.

1571 9 kor och 2 hästar 1927 23 kor och 5 hästar

1927 Åkern värd 51.900 kr, skogen 27.100 kr

Ödesbyn 3.1

Johan Bengtsson Ödesbyn 3:1 1734 – 1736

Brita Olofsdotter Käppen 2:1

hemmanet uppdelas i Ödesbyn 3.2 & 3:3

Ödesbyn 3.2

Johan Bengtsson se Ödesbyn 3:1 1737 – 1769

Brita Olofsdotter

Johan Bengtsson Ödesbyn 3:1 1768 – 1769

Lisa Christophersdr Västerby 3:1 1797 – 1798

Johan Olofsson Ödesbyn 3:2 1799 – 1817

Brita Olofsdotter DRÖMMRE 3:1 1818 – 1827

Olof Johansson Ödesbyn 3:2 1828 – 1863

Beta Olofsdotter Å 0(5:1) 1826

(Å namnet förklaras av läget mellan BYSJÖN OCH DRÖMMESJÖN)

Olof Olofsson Östyman Ödesbyn 3:2 1864 - 1869