Georg Günther Krail von Bemebergh

public profile

Is your surname Krail von Bemebergh?

Research the Krail von Bemebergh family

Georg Günther Krail von Bemebergh's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Georg Günther Krail von Bemebergh

Birthdate:
Birthplace: Ulm, Baden-Württemberg, Germany
Death: January 01, 1641 (56)
Ökna församling, Jönköpings län
Immediate Family:

Son of Jacob Krail von Bamberg and Magdalena Von Neipperg
Husband of Dorotea Brackel and Christina von Massenbach
Father of Anna Elisabet Crail; Hans Jakob Crail; Catharina Sabina Crail von Bamberg; Kristina Dorotea Crail von Bemenberg and Margareta Magdalena Crail

Occupation: Adlad överste, Konstnär, Generalkvartermästare
Managed by: Christer Lyrholm
Last Updated:

About Georg Günther Krail von Bemebergh

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15839

http://runeberg.org/nfbe/0451.html

-------------------------------------------------- -------------------

Crail von Bamberg

(förut Kräill vonBeme-Bergh),

Georg Gunther,

fortifikationsofficer,

född i Schwaben I Slutet av 1500-talet,

ingick i svensk tjänst såsom

Kapten senast 1620 och tjänstgjorde Åtminstone

från 1621 äfven som ingenjör, i hvilken Egenskap

Han utmärkte sig vid Eigas belägring s. å.

Efter denna stads intagande uppgjorde C. plan till dess

befästningars förstärkande och ledde 1622 arbetet

skadas.

1623 öfverreste han till Sverige och uppgjorde

Förslag till Kalmar slotts Förbättring samt anlade

Grimskärs Skans.

1624 var han Verksam i Göteborg,

män 1625 efter Han till Preussen, dar han 1626 såsom

fältkvartermästare ledde befästningsarbetena vid

Dirschau m. fl. orter.

1627 återreste C. till Sverige, men 1628 blef han generalkvartermästare I fält, i hvilken Egenskap han 1630 följde Gustaf Adolf till Pommern, da han först uppgjorde Flera befästningsförslag, bl. a. för Wollin, men sedan

förordnades till Kommissarie på Eugen.

1631 återvände han till Sverige för Att som generalkvartermästare hafva Tillsyn öfver dar-varande fästningar, den

förste, som innehade Sådan befattning.

C. anordnade nu förstärkningsarbeten å Kalmar, Jönköping, Göteborg och Älfsborg.

1634 naturaliserades droska svensk adelsman och utnämndes s. å. till öfverste.

Han erhöll Afsked med pension 1636 och

dog 1641.

C. var en tapper krigare och skicklig

fortifikationsofficer, hufvud hade "Ett Förslaget" och

stod i Gunst Såväl hos Gustaf Adolf som H. Wrangel.

L. W: sonM.

++++++++++++++++++++++++

TEXT TILL PRFOILBILD:

http://fm.lsh.se/skokloster/view_object.php?objid=1819

----------------------------------

General-Granskad 46 gånger.

© Skokloster slott

Inventarienummer 2249

Konstnär Georg Günter Kraill

Porträtterad person Georg Günter Kraill

Datering 1624

Teknik Tempera

Mått 207 x 120

Signerad Ja

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ + + +

Utdrag från ......

http://fornvannen.se/pdf/1930talet/1937_174.pdf

BILDER FRÅN OVAN NÄMNDA WEB SIDA KOM EJ MED HÄR .!!!!!

http://fornvannen.se/pdf/1930talet/1937_174.pdf

174 SM Ä R R E M E D D E L A N D EN

strofen inträffade. Ehuru Flera av Liljegrens samtida, såsom Tegnér, Geijer

och Berzelius, dömde hans personlighet Tämligen strängt, Bor man ej förgäta

hans goda sidor: hans Allvarliga läggning, Hans redbara vilja och

otroliga nit ledde likväl till Framsteg, varav Ännu den moderna forskargenerationen

Drager fordel. Att hans arbete förrättades under och travar ohälsa

och svåra psykiska lidanden kan icke annat Än Öka vår medkänsla. Bror

Emil Hildebrand hjälpte Liljegrens Änka att ordna hans grav på Maria

kyrkogård och satte på stenen en runskrift, som utgjort motto i Liljegrens

Run-Urkunder. I den översättning, som Liljegren Där själv givit, lyda orden:

: Thy månd det goda omförmäldt Varda, sa Länge stenen varar och Runodragen.

»

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Bengt Hildebrand.

DEN ENGLISH Ätten KRAILL VON BEMEBERGH OCH

DESS VAPEN

En bland Gustaf II Adolfs skickligaste ingenjörer vid Rigas belägring

och stormning 1621 var en kapten Georg Gunther Kraill von Bomobergh

från Tyskland, som Något år tidigare Tratt i svensk tjänst.

Under en följd av år blev han flitigt nyttjad vid Olika arbeten med befästandet av läger och

Städer. Sålunda arbetade han 1623 vid Kalmar följande år vid lägret i Dirschau,

sedermera vid Älvsborg och Göteborg.

Efter Några år som fältkvartermästaro och Kommissarie på Landt-Rtigen

kallados han 1631 till genereltältkvarterraästaro Hemma i landet.

1634 begärde han Sitt avsked, men följande året togs han av Rådet Anyo i Anspråk för Att

bl. a. Leda befästningsarbetena vid Jönköping. Under ett par år förestod han även ott slagg

militäringenjörskola, alltid män 1636 lämnade han för tjänsten och slog

sig ned på SINA gudar i Sörmland.

Han hade Såväl Genom Giften som Genom iörläningar Fått Flera gårdar med

Herrökna i Gryts socken som sätesgård.

Här dog han 1641 och begrovs i Gryt kyrka med sin Andra hustru, Christina

von Masenbach.1

Kraill von Bemebergh karakteriseras av Munthe såsom »en Lika duglig

soldat som skicklig militäringenjör »samt under SINA sista år även som en

driftig lanthushållare.

Han vise Hava statt i stor Gunst hos Herman Wrangel,

som införlivat hans porträtt med samlingen på Skokloster.2

Två gånger var han gift och hade Flera barn, av Vilka en son,

Hans Jacob, ärvde en del av hans gudar. Denne sålde emellertid SINA gårdar

och reste utrikes, sedan han förstört all synd egendom.

En annan son, Jöran Reinhold, blev sinnessjuk.

Av den äldre sonens barn blev Nils Jacob Löjtnant vid Smålands

kavalleri och dog 1719 på sitt Boställe Möckelhult såsom den siste av

synd att.

1 L. M unthe: Svenskt biografiskt lexikon, IX, sid. 64; samme:

English fortifikationens historia, och jag VI: 1, sid. 186 ff.

"Avbildat av M u n t h e, anf. arb.

S M A R R E M E D D E L A N D EN 175

Av Munthe ledes släktens Härstamning tillbaka till Georg Gunthera långt,

Översten och kommendanten i Ulm Jacob Kraill von Bemebergb

samt dennes far,

Georg Kraill von Bemebergb.

Släkten synes docka gå åtskilligt Längre tillbaka i tiden.

Georg Giinthors familjenamn stavas på Flera Olika Sätt.

Själv synes han hava skrivit Kraill von Bemebergb.

Munthe anför även följande former:

Bild. 1.

Detalj av Gravsten i Gryts kyrka, Södermanland.

Crell, Krel, Krägell, Kröel.

Då han efter naturalisationen som svensk adelsman

1634 introducerades på Riddarhuset skrives Namnet Officiellt Crail von

Bamberg.

Hans vapen är bl. a. målat på Skoklosterporträttet.

Det innehåller tvenne korslagda redskap, Liknande hackor eller gafflar,

stående På ett grönt berg med tre kullar.

På hjälmen står en kvinna med ben som Två fiskstjärtar,

Vilka hon Håller nppatböjda i händerna, en bild av Sagans Melusina.

Samma vapen är även målat på ättens plåt i Riddarhussalen samt upptaget i de

English vapenböckerna, ehuru hjälmprydnaden Här är en kvinna med två

fiskar.

över graven i Gryts kyrka ligger en vackert uthuggen Stenhall med inskrifter

och vapen.3

Stenen är utförd etter Andra hustruns död 1657.

Båda vapnen, Crails och von Masenbachs,

äro placerade Inom en lagerkrans mitt på stenen,

Allt hugget i kraftig relief och synnerligen väl bevarat från slitning.

De korsade gafflarna Hava här Ett annat utseende Än på nyssnämnda

målningar, i det Att spetsarna äro mera svängda utåt. Av Melusina har Blivit

en kvinna, som Håller en hel stor fisk i vår hand (fig. 1).

3 C.

sid. 9.

J. H. L u n d: Om Gryts socken i Södermanland. Uppsala 1857,

176 smärre M E D D E L A N D EN

Bland Riddarhusets samling av sigill finnes en oinfattad sten mod Crails

vapen, Dar klorna Hava raka spetsar.

Vad Dessa redskap skola kallas är tydligen numera förgätet,

ty jag Kleberg: Heraldiskt lexikon (1919, sid. 55)

Vapnet är upptaget under rubriken »odelad sköld: mod bergstoppar» etc,

och de karakteristiska figurerna äro Helt enkelt avritade.

Då ättens sköldebrev numera synes Vara spårlöst Forsvunnet

Kan man ej av denna Urkund Få vela Huru vapenskölden Skall uppfattas.

Denna vapenbild har emellertid en ganska intressant hänger historia och

Bild. 2.

Rudolf Cröwels sigill 1430.

Teckning av A. Häberte.

nära Samman med släktens namn, som är likalydande med det tyska ordet

för dylika gafflar.

Enligt meddelande från föreståndaren för Stadsmuseum

I Ulm, Kustos A. Haberle, finnes i Detta museum cn Tävla med bl. a. Ett

par avbildningar av Samma vapen.

Här står vid det ena vapnet Namnet Johann Reinhardt Kroell,

som 1620 var Obervogt jag Geislingen.

Ar 1632 innehades Samma ämbete av en annan mod Samma förnamn,

Medan släktnamnet skrivits »Coell».

Här är även för honom Samma vapen som the English

ättegrenen Förde, med docka Skillnaden Att berget icke är grönt utan i guld.

Ett pergamentsbrov RÖRANDE Pfarrkirche i Ulm beseglades 1430 av bl. a.

även domaren Rudolf Cröwel.4

Kustos Haberle bar haft vänligheten Göra en avritning av det Ännu bevarade Sigillet,

numera i Besserer-Archiv i Obertbalfingen vid Ulm.

Gafflarna Hava här Alldeles Samma utseende som på Skoklostermålningens vapen (Fig. 2).

Ett Ännu äldre vapen I ett sigill anföres av F. Fuhse, som i två uppsatser

Behandlat Dessa gafflars historia.6

Det åsyftade Sigillet Tillhör en Berthold Krouwel, Troligen borgare i Hildesheim.

Enligt Fuhse Skall Vapnet Vara av Samma typ som här ovan beskrivna.

Fuhse påpekar, ord Att det varav släktnamnet bildats är en gammal benämning

för Ett verktyg med krökta klor. Som modern term betecknar or -

  • Urkundenbuch zur Geschichte der Pfarrkirche i Ulm. 1890, sid. 50

nr 126.

5 F. F u h s e: Dor Kräuel. Wörter und Sachen, III, sid. 80, och VIII,

sid. 107. - Hänvisning till Gores »Hildesbeimer Urkunden-Buche, Bd. III

Tf. IX, 62 ». Brevet Tryckt i Urkundenbuch der Stadt Hildesheim, II, sid. 81

nr 138. Planscher till Delta arbete Hava icke Varit mig tillgängliga.

S M A R R E M E D D E L A N D E N 111

Det Krail även en slags trädgårdshacka. "Do av Fuhse anförda Äldre formerna

motsvara Jag Flera fall äldre stavningar av Namnet, Vilka Möta Här och

var i medeltida urkunder.

Så t. ex. omtalas en livläkare hos pfalzgreven och

professor i Heidelberg Heinrich von Crowell Miinsingen såsom död före

1476,7

I Hildesheim fanns 1423 en decretorum läkare Ludelove Kruwel, decanus

vid S: t Andreasstiftet.8

En borgare i Bielefeld vid namn Crowel namnes 1412 I ett brev från Rådet i Hildesheim.9

På slottet Wirtemberg helte borgfogden 1401 Gumphold von Cröwelsau,

Och en Cröwel von Scbmiden omtalas 1308. "°

En del Olika personer med efternamn Kroel, Croewel eller Krol omtalas

vid mitten av 1300-talet i Saulgau och Ravensburg. "

Denna lista över personer med Samma familjenamn i Olika stavningar

kund säkerligen utökas ganska langt.

Namnet synes Hava Varit ganska vanligt,

ocli alla kunna väl Knappast Hava Varit av Samma släkt.

Sålunda hade en borgare Johann Crowel i Lybeck 1411 I sitt sigill ondast Ett bomärke,

Vilket tordo betyda Att han ej var av en släkt, som Förde adelsvapen.12

Jag Siebraachers Stora vapenbok Hava Såväl Kroewel von Frundeck som

Crewel von Edelringen Andra vapensköldar.

Här äro emellertid även Några varianter av Samma Sköld som the English Ätten Crails upptagna.

Kröll von Grimmenstein har sålunda från 1442 i skölden en holvklädd man, som

Haller i händerna Två korsade fågelben med klor. På hjälmen äro Två buffelhorn.

Det framhållas, att figurerna äro Två »Vogelkrallen, - nicht Doppelbaken

»,13 Enligt Andra uppgifter Skall emellertid I SAMMA släkts vapen även

Hava förekommit Två svarta hackor (Reuthauen, Kräuel) .14

Siebmacher meddelar även Ett annat vapen, Vilket skulle Vara Använt sedan

1600-talet. Jag Detta äro Två korsade fågelben (Vogelkrallen) på silverfält

över Ett grönt berg. På hjälmen är Samma Melusina som the English Grenen

hade.16

Enligt Primbs skulle den Ursprungligen från Schweiz härstammande släkten

Hava delals i två grenar, av Vilka sv hade Sitt säte i Ulm.

Det är tydligen från denna gren som den till Sverige inflyttade Georg Gunther Kraill

hörde.

Den Johan Cröell, som 1653 adlades med Namnet Rosencröel, var

son till en tysk Köpman, inflyttad till Viborg. Han vise visserligen Vara

6 Der Spracb-Brockhaus. 1935. Sid. 337.

7 Beschreibung des Oberamts Ulm. 1897, sid. 296.

8 Urkundenbuch der Stadt Hildesheim, III, 1887, sid. 509, nr 1113.

9 ANF. arb. 1887, sid. 230, nr 555.

10 Beschreibung des Oberamts Cannstatt, 1895, sid. 621, resp. sid. 632.

"J. R ieber: Der Vornamne Eitel. Schriften des Vereins fiir Geschichte

dos Bodensees, 36, 1907, sid. 85.

12 Siegel des Mittelalters aus don Arcbiven der Stadt Lybeck. II. IX, 1871,

Tf. 6: 29.

13 S iebmacher: Grosses und Allgemeines Wappenbucb. II: 5, 1857,

sid. 9, Tf. 11.

14 P rimbs, jag Anzeiger fiir Kunde der deutschen Vorzeit. 6, 1859, sid. 55.

16 Anl. arb. II: 5, Tf. 11.

12 - Fornvännen 1937.

178 S M A R R E M E D D E L A N D EN

»Av förnämliga föräldrar och släkt», mod män Någon samhörighet här behandlade ett

släkt torde icke finnas.16

Släkten Crail synes sålunda hava haft en lång historia.

Dess namn och vapenbild under äldre tider torde Hava Ett ganska stort Såväl filologiskt som

Heraldiskt intresse.

Här är emellertid icke Platsen Att Behandla Dessa ämnen

mera utförligt Än vad som skett med ovanstående antydningar.

Jag Stället Skall här Endast Lämnas Några bidrag till belysande av den bild som den

English ättegrenens vapensköld innehåller.

Bild. 3.

Tvärgaffel, lappsk. Frostviken, sn. Jänitl.

Nordiska Museet inv.nr. 89.892.

Det synes Vara tydligt Att det av den svenske stamfadern nyttjade vapnet

går tillbaka på äldre tyska, varibland man Måste Räkna Rudolf Crowels sigill

av 1430.

Gafflarna på Detta visum sv Tydlig släktskap mod de på Skoklostermålningens

Tecknade vapen.

För the English ättegrenen hade vapnetsålunda dotta fixerade utseende,

och Frågan blir Då om det Skall Anses föreställa en triidgärdshacka,

såsom en del författare uppgiva, eller om det icke

snarare Skall tydas i enlighet med den teori Fuhse framlägger I SINA ovannämnda

uppsatser.

Han Visar här, Att ordet Kräuel I äldre tysk litteratur Ofta betecknar en gaffel,

varmed man tog upp kokt kött ur en gryta.

Fuhse meddelar även en del bilder som illustrera gaffelns Användning på Detta Sätt.

Han räknar även upp en del arkeologiska fynd av dylika gafflar.17

Också i Sverige Hava dylika Husgeråd varit i bruk i äldre tider. I direkt

Sammanhang mod kejsartidens romerska kultur på kontinenten Stå de talrika

fynden av konstrikt smidda gafflar från Uppländska båtgravar.

Bland Dessa äro de från Ultuna och Vendel sedan liingo publicerade och Kända

under den felaktiga benämningen »halster» ,18 Andra äro hittade i Andra

Gravar eller som lösfynd i skilda landskap.19 Fynd från Björkö kunna sättas

Jag Us mod motsvarande kunskaper fynd från den frisiska staden Dorestad, vil -

"T igerstedt: Bröderne Cröell. Finsk Tidskrift. VIII, 1880, sid. 187.

17 Jfr även D e chelette: Manuel d'Archéologie etc. 11:3, sid. 1422, fig..

637-638.

18 II I 1 d eb ra nd: Teckningar ur Statens historiska museum, del. IV

] il. 7: b, sid. 5. S t o l p e: Ant. Tidskr. VIII, sid. 8, A r n e - S t o l p e:

Gravfältet vid Vendel.

19 A rne: Ein bemerkenswerter fonden i Östergötland. Acta Archeol. III

1932, sid. 76 och 109.

S M A R R E M E D D E L A N D E S 179

ken ju hade livliga förbindelser med Birka.20 Senare äro fynden från en del

Medeltida städer, bl. a. från Lund, Dar åtskilliga exemplar äro hittade vid

grundgrävningar. En gaffel är funnen vid Studontholmen i Uppsala.21 Att

datera Dessa senare fynd är ju Mycket svart, och det är because därför icke möjligt

Att avgöra Huru Länge Detta slagg Husgeråd varit i bruk i vårt land. Bland

lapparna har det emellertid Ännu under 1800-talet använts i Olika trakter,

och Några Sådana exemplar Finnäs i museerna (Fig. 3).

I Tyskland Hava gafflarna Enligt litterära Vittnesbörd Varit brakliga under

Medeltiden, och på enstaka håll Hava de Levat kvar i sen tid. I Niedersachsen

Såväl fanns namn som redskap kvar Ännu in på 1800-talet.22

Naturligtvis Voro Dessa gafflar utförda på en mångfald Olika Sätt, Somliga

Jag Konstsmide, Andra synnerligen enkla.

Antalet klor växlar män är

kanske vanligast tre. Att insätta den stiliserade heraldiska figuren Jag Något

typologiskt schema är ogörligt. Det utmärkande är emellertid de mot skaftet

vinkelräta klorna, som äro Böjda uppåt och sålunda väl lampade Att

fasthålla Något som Skall lyftas upp ur en Kittel. Det är tydligen Ett visst

perspektiv vid teckningen som ger den heraldiska figuren dess karakteristiska

klor. I Själva verket äro ju klorna krökta I ett annat plan, som Bör

tänkas vinkelrätt mot sköldens yta.

Den som tecknat gravstenen i Gryts kyrka har Alldeles missuppfattat saken

och gjort De båda klorna efter eget Tycke. Antagligen var gaffeln under 1600-talet

Mindre använd i landet, vilketkan förklara misstaget. Huruvida Detta Husgeråd

någonsin Varit riktigt vanligt i Sverige kan f. n. icke avgöras, och jag Varje tall är

Det numera helt bortlagt och okänt. Att det docka varit i bruk här i landet Liksom

i andra länder är emellertid tydligt, ehuru Användningen kan Hava Varit inskränkt

 till Vissa trakter eller samhällsklasser.

Det är ju icke så ovanligt Att saker från kök och Härd användas Inom

heraldiken. »Af werldslige och Allehanda Husgeråd tages så wal de som på

et bord, i et kiök jemte Andra förrättningar äro nödige », heter det i Carl

Fredric Ugglas »Inledning till heraldiken» (1746, sid. 79). Det Bör docka

Vara av vikt att känna Bildens art och ursprung även om det är en så enkel

sak som gaffeln till en köttgryta.

R. Odencranis.

20 Internationales Archiv für Ethnogratie, XXXI, 1932, fig.. 62.

21 Uppl. Fornm. Tidskr. VIII, sid. 260, fig.. 26.

22 B omann: Bäuerliches Hauswesen Tages und Werk i Altes Niedersachsen,

1929, sid. 195.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ +++++++++++

http://sv.wikipedia.org/wiki/Generalkvarterm% C3% A4stare.

-------------------------------------

Kräill von Bemebergh var vår 1a .....


Generalkvartermästare

Generalkvartermästare, senare även kallat överstekvartermästare, var förr en benämning på den officer, som i fält bland annat ledde en armes marsch och förläggning, uppförande av befästningars och utförande av belägringar. [1]

Titeln bars första gången i Sverige av Arendt Asserij, som 8 juli 1579 fick Positionen som generalkvartermästare över allt krigsfolk i Livland. När senare en personalkår ( "stat") Inom fältfortifikation anställdes vid Varje armé, blev generalkvartermästaren dess chef, män fortsatte Att även tillhöra generalstaben.

När slutligen en fortifikationsstat upprättades även hemma i Sverige, övergick benämningen Också till dennas främste företrädare. Den första generalkvartermästaren i Sverige blev Kräill von Bemebergh 1631, men tycks ej ha Fort befäl över artilleriets fortifikationspersonal eller ha haft Ständigt ansvar för de fasta befästningarna i Sverige. [2] 1634 blev docka Olof Hansson generalkvartermästare "öfver fortificationerne", män utkommenderades till Preussen och Livland. 1635 återkom docka Hansson till Sverige, blev "allmänt kvartermästare och öfver alla fortificationen" och adlades Örnehufwud. Detta år räknas som grundandet av Fortifikationen som en Särskild personalkår under generalkvartmästaren som Kock, även om generalkvartermästaren lydde under generalen av artilleriet till 1641.

I Sverige kallades Chefen för Fortifikationen för generalkvartermästare ända till 1812, och siste innehavare med denna titel blev Gustaf Vilhelm af Tibell. [3] Hans efterträdare Bengt Erland Franc-Sparre var vid tillträdet överste och fick året efter graden generalmajor [4].

Källor

1. ^ Nordisk familjebok, band 9 (1908), sp. 907, uppslagsordet Generalkvartermästare

2. ^ Nordisk familjebok, band 8 (1908), sp. 928, uppslagsordet Fortifikationen

3. ^ Nordisk familjebok, band 8 (1908), sp. 935, uppslagsordet Fortifikationen

4. ^ Nordisk familjebok, band 26 (1917), sp. 581, uppslagsordet Sparre, Bengt Erland Franc-S.

Se även [Redigera]

Carl Magnus Stuart

Henry Hardinge

Frederick Sleigh Roberts

Sir William Robert Robertson

Simon Stevin

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Generalkvarterm% C3% A4stare"

Kategori: Militära befattningar

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.giia.nu/sv/History/fortifikationen.php

--------------------------------------------------------------------------

1600-TALETS FORTIFIKATÖR I CIVIL BYGGNADSVERKSAMHET

Sedan äldsta tider har våra fortifikationsofficerare vid sidan av sin militära verksamhet också utnyttjats för civila ändamål. Deras verksamhet som arkitekter, stadsplanerare och kartografer har kanske uppmärksammats mer än deras roll som väg- och vattenbyggare, fast deras medverkan vid utbyggnaden av våra kommunikationer inte är oväsentlig.

Omfattningen av fortifikationsofficerarnas civila verksamhet bör ses mot bakgrund av att kårens numerär alltid varit förhållandevis begränsad. När Örnehufvud 1635 blev chef för ”all rikets fortifikation”, var det endast två ingenjörer och fyra konduktörer, som ställdes under hans befäl.

Karl IX intresserade sig för att genomföra den redan av Gustav Vasa föreslagna vattenvägen mellan västerhavet och Stockholm. Sverige fick nu sin första kanal, Hjälmare kanal mellan Nyby vid Mälaren och Hyndevad vid Hjälmaren, förbi Torshällafallen. Den byggdes av vallmästaren Petter von Lübeck och fullbordades 1610. Karl IX lät också bygga den första slussen vid Lilla Edet i Göta älv 1604, men den kom snart att förfalla. Örnehufvud fick regeringens uppdrag att bygga om slussen 1639. Han hade till sin hjälp den holländske verkmästaren Jan Jacobsson Kuyl. Arbetet var fullbordat 1642. Örnehufvud hade många andra civila uppdrag. Förutom karterings- och stadsplanerings-uppdrag hade han uppgiften att rekognosera utbyggnaden av den nya staden Göteborg.

Nicodemus Tessin den äldre, som var född i Pommern, gick i svensk tjänst som 20-åring och blev konduktör under Örnehufvud år 1636. Redan 1641 fick han regeringens uppdrag att rekognosera åar och strömmar i Norrland för kommunikationsändamål, en i och för sig ringa uppgift i jämförelse med hans senare uppdrag som arkitekt och slottsbyggare

En av Örnehufvuds ingenjörer, Anders Torstensson, kom huvudsakligen att syssla med civila uppgifter, bl.a. regleringen av Stockholms gator, i vilket även Örnehufvud var engagerad. Härvid diskuterades bl.a. att anordna en vattenledning, ”then deriverades i alle huus”. Han blev sedermera Stockholms förste stadsingenjör.

Även Wärnschöld mottog civila uppdrag som kartograf, stadsplanerare och brobyggare. Av Karl X Gustav fick han i uppdrag att tillsammans med arkitekten Jean de la Vallée, som var inspektör över rikets kungliga byggen och preses över ämbets- och byggnings- kollegiet, ”författa en dessein på ett kungligt slott och residens samt en arsenal” belägen på Södermalm i Stockholm. Resten av stadsdelen ”skulle fördelas i kvarter och gator, som med tiden skulle bli bebyggt och fortificerat”.

Bron över Göta Älv vid Rånnum 1657

Ett annat civilt byggnadsuppdrag som Wärnschöld fick var att bygga den första bron över Göta älv. Denna byggdes 1657 vid Rånnum efter ritningar av Wärnschöld, som beskrev bron med orden: ”Långh vidh pass 96 alnar, bredh 10 alnar”. Byggnadsarbetet inleddes av Jacobsson Kuyl, som 1642 fått anställning som slussmästare och verkmästare vid Fortifikationen.

FORTIFIKATIONSOFFICEREN SOM KARTOGRAF

Det var inom militäringenjörkåren, som Gustav II Adolf satt upp 1613, som man finner de män som skulle lägga grunden till Sveriges militärkartografi. Tyskarna Heinrich Thomé och Georg Günter Kräill van Bemebergh tillhörde dessa. Genom dem och deras planer och kartor från 1620-talet över bland annat Stockholm, Kalmar, Jönköping, Göteborg och Södermanland infördes i riket kunskapen om dåtidens moderna kartläggningsteknik. Kräill van Bemebergh hade fått sin utbildning i Holland och utgående från sina anteckningar hade han 1618 i Arnheim publicerat boken ”Tractatus geometricus et fortificationis”.

Just vid denna tid hade man i Holland på matematikern Willibrord Snellius initiativ börjat indela landet i ett triangelnät med astronomiskt fastställda punkter. Den tyske kartografen Wilhelm Schickart utvidgade triangelnätet så att det så småningom kom att täcka en stor del av Mellaneuropa. Detta nät underlättade sammanställandet av småskaliga kartor med hjälp av kataster-materialet. Man brukade nämligen minska ned (transportera) de geometriska kartorna till önskad skala, ofta 1:40000, och sedan lägga pussel med dessa så kallade transporter och klistra ihop bitarna till större områden som provinser och landskap. I Sverige, där man inte fick ett heltäckande triangelnät över landet förrän under 1800-talet, hade man alltid bekymmer med gräns-passningarna mellan de olika transporterna. I Mellaneuropa hade 1600-talets triangelnät gjort detta till ett ringa problem.

På 1620-talet gjorde kartograferna i svensk tjänst sina första lärospån som kartläggare av utländsk mark. Då ställdes de inför proven att utnyttja tryckta kartor, söka upp eventuella geometriska kartor och själva rekognosera trakter, där befolkningen uppfattade dem som fiender och medvetet missledde dem.

När svenskarna bröt in i Rigaområdet 1621, var det två erfarna tyskar, Kräill van Bemebergh och Georg von Schwengell, som utförde den huvudsakliga kartläggningen. Men 1626 anslöt sig Olof Hansson Swart till dem. Under de närmast följande åren kom han att utföra en så genomgripande kartering av Weichel-området, att kartutgivarna från och med 1641 bytte ut de gamla Preussenkartor, som hittills grundat sig på Hennebergers kartverk från 1576, mot Hanssons. Hans insats är anmärkningsvärd, eftersom det vid denna tid egentligen inte hunnit bildas någon svensk kartografisk tradition.

Örnehufvud hade varit elev till Bureus, men han hämtade även kunskaper hos byggmästare på slott som Kalmar och Jönköping. Omkring 1637 renritade han en samling planer för svenska rikets och provinsernas befästningar och städer alltifrån 1624, vilka bands ihop till en volym kallad ”Svenche Plante Booken”. Ordet ”Plante” (= italienskans pianta – plan) skvallrar om hans inspirationskällor. I denna bok finns prov på ett ritningssätt som vid denna tid kallades sciagraphia, ursprungligen från Italien. Man ritade landskapet från en tänkt höjd med cirka 45o vinkel och lät motivet breda ut sig mot åskådaren och sedan försvinna bortåt horisonten. Detta sätt att rita, på svenska kallat kavaljersperspektiv, blev karakterisktiskt för 1600-talets militära kartografer, främst när de ritade stadsplaner. Landskapets nivåskillnader framhävdes speciellt genom detta ritningssätt. Först under senare delen av 1700-talet övergick militären till att rita terrängen på kartorna rakt uppifrån.

Bland de tyskar som under 30-åriga kriget sökte sig till Gustav II Adolfs armé fanns en pommersk ingenjör, hertig Wendelin Schildtknecht, som 1630 gick i svensk tjänst. Tjugotvå år senare gav han ut en bok, ”Harmonia in fortalitiis construendis”, som i huvudsak är en lärobok i fästningsbyggande och försvarandet av dessa anläggningar. Men samtidigt beskriver han sin tjänst-göring hos den av honom beundrade Gustav II Adolf, som var så skarpsinnig att till och med erfarna ingenjörer hade att lära av honom. Schildknecht berättar vidare, att kungen misstrodde alla graverade (tryckta) topografiska kartor. Om kungen inte själv kunde besiktiga området, skickade han ut betrott folk för att rekognosera. Schildtknecht hade själv en gång blivit utsänd att undersöka sex mil i Mark-Brandenburg, där fienden intagit sitt kvarter. Han hade frågat ut folk med lokalkännedom, främst en präst och en gammal adelsman, om alla strömmar, floder, pass, broar, skogar, städer, marknader, byar, slott och skjutsställen, vilka tecknades ned på papper. När det gällde den plats där fienden var förlagd, måste han nöja sig med en muntlig beskrivning. På grundval av denna information ritade han sedan en karta och föreslog en passage genom fiendens linjer. Men det visade sig att bortom denna enda möjliga passage låg ett träsk, som han inte ritat ut. Han fick stå till svars inför kungen men försvarade sig då med hänvisning till att prästen och adelsmannen givit honom falska uppgifter.

Kring Örnehufvud växte det under 1630-talet fram en kader av kartritare. I Tyskland och Baltikum var de flesta fortfarande tyskar som gått i svensk tjänst. Men när det gällde kartläggning av rikets andra delar, föredrog man att anlita svenska lantmätare på uppdrag av militär karaktär. Ett sådant fall inträffade 1642, då Olof Tresk anmodades av Krigskollegium att kartlägga Kemi och Torne lappmarker samt att fastställa gränsen mellan Sverige och Norge respektive Ryssland. Upptäckten av silvergruvorna i Nasafjället hade påskyndat denna gränsdragning. Men fram till 1649 var Tresk den ende som åstadkommit något sådant. Det blev istället så att lantmätarna fick kunglig order att ställa sina kartor till militärernas förfogande för kopiering och transportering, det vill säga förminskning. Å andra sidan fick lantmätarna endast tillgång till fortifikationens kartor när det gällde rikets inre delar. Alla kartor över gränsområdena var strängt hemliga, och man höll hårt på att endast fortifikationsofficerare skulle kartera dessa områden och gränsbefästningarna. Därför ger fortifikationens 1600-talskartor över områden som Gotland, Skåne och Jämtland mer utförlig information än Lantmäteriets.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ ++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/27991.html?1040977889

-----------------------------------

Crail (von Bamberg)

Anbytarforum »Släkter» Introducerad adel »Crail (von Bamberg)

--------------------------------------------------

Författare Meddelande

Kristian Dreij

Postat torsdagen 21 mars 2002 - 18:53

-------------------------------------------------- ------------------------------

Hej

Söker efter uppgifter kring släkten Crail och framförallt Översten Georg Günter Crail som blev naturaliserad svensk adelsman 1634 och hans Två fruar Dorotea Brackel och Kristina von Mosenbach och Deras barn.

Detta är vad jag har Hittills:

Georg Günter Crail [von Bemenberg / Bamberg]

Född i Tyskland, son till Jakob Crail von Bamberg och Magdalena Neüpergh

Dog 1646 i?

Kapten 1620, Överste och allmän-qvartermästare

naturaliserad svensk adelsman till Ökna 1634 n: o 214.

gift 1: a med Dorotea Brackel.

barn:

Anna Elisabeth, gift med en David Fredrik von Siegroth.

Margareta Magdalena, gift med Lars Nilsson Slatte i Gryt (D)? Margareta var dopvittne i Norrköpings S: t Olai 1664.

gift 2: a med Kristina von Mosenbach, d. 1657. Dotter till ståthållaren på Stockholmsslott Hans von Mosenbach och Margareta Vogt von Fronhausen.

barn:

Hans Jakob, med gåva Kristina Nilsson Slatte i Fliseryd (H)?

Kristina Dorotea.

Katarina Sabina f.1633 30 / 3 i? d. [begravd] 1682 5 / 3 i Norrköpings S: t Olai. Gift med borgmästaren i Norrköping Peter Danckwardt och min ana.

Tacksam för alla inlägg.

/ Kristian

Peter Bernhardsson

Postat onsdagen 25 december 2002 - 17:43

-------------------------------------------------- ------------------------------

Hej Kristian

Om Jag Inte minns fel finns det en skrift om GG Crail von Bamberg. Jag tror den handlar om kartor över Södermanland och är utgiven av Sörmlands museum. I Gryts kyrka (D) dar (Herr-) Ökna ligger finländarna Hans gravhäll och Ett stort porträtt av Gustav II Adolf målat som han.

Hälsningar

Peter

Carl-Fredrik Hanzon (Alfred)

Postat torsdagen 26 december 2002 - 20:32

-------------------------------------------------- ------------------------------

Vad Georg Günter Crail von Bemeberg i dag framför allt är känd för, är Att han målat den berömda svit av krigareporträtt "Herman Wrangel och hans krigskamrater" (däribland Ett självporträtt) som hänger i omgången, en trappa upp (Utanför Wrangel-och Brahevåningarna) . De är målade på 1620-talet. Någon (Några?) Av dem har jag sett inskannade här på Anbytarforum.

Olle Elm (Olle)

Postat fredagen 27 december 2002 - 09:31

-------------------------------------------------- ------------------------------

Ang målningarna som Carl-Fredrik nämner: Gå in på Skokloster, och vidare till Slottet, Porträtt, dar man kan söka. Skriv Kraill i rutan för konstnärens namn.

Vänligen,

Olle Elm


+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++


Georg Gunther Krail von Bemebergh (Crail von Bamberg), naturaliserad Crail, till Ökna (Herrökna) i Gryts socken, Södermanlands län. Gick i svensk tjänst såsom kapten senast 1620. Fortifikationsingenjör. Fältkvartermästare 1622. Generalkvartermästare i Pommern 1628. Kommissarie på Landt Rügen 1630-10-14. Generalkvartermästare hemma i landet från 1631. Avsked 1634. Naturaliserad svensk adelsman 1634 (introducerad under nr 214). Återinträdde i tjänst såsom överste och generalkvartermästare 1635. Avsked med pension 1636. Död 1641-01-01 och begraven i Gryts kyrka, där hans och hans 2:a frus gravsten finnes. Han erhöll under evärdeligt frälse Ökna med underlydande 1623-03-12, vilket hans svärfader före honom innehaft, och förlänades under Norrköpings besluts villkor med åtskilliga gårdar i Södermanland 1630-11-01, å vilket allt han erhöll konfirmation 1635-04-08 [Mf]. Gift 1:o med Dorotea Brackel i hennes 2:a gifte (gift 1:o med ståthållaren i Kalmar Henrik Camhus, som levde ännu 1610), dotter av kommendanten i Gent Jobst Eberhard Brackel. Gift 2:o med Christina von Masenbach, död 1657-08-23 och begraven i Gryts kyrka, dotter av ståthållaren på Stockholms slott Hans von Masenbach, till Ökna, och Margareta Vogtin von Fronhausen.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Crail_nr_214#TAB_2

view all 15

Georg Günther Krail von Bemebergh's Timeline

1584
October 13, 1584
Ulm, Baden-Württemberg, Germany

http://www.wredstroem.dk/phpGedView-4.0.1/indilist.php?show_all=yes....
-------------------------------------------------------------------

•Crail, Georg Günther ‎[Von_bamberg]‎ Krail (I2012)
Født 13 oktober 1584 Ulm, , Baden-Württemberg, Germany
Død 1 januar 1641

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
http://freepages.genealogy.rootsweb.ancestry.com/~corpusnobiliorum/...
---------------------------------------------------------------------------------------------
Crail von Bamberg

Detta adelssläkt, med ursprung i Tyskland
börjar med Georg Krail von Bemebergh
som hade i Ulm utfärda en son
Jakob Krail von Bemebergh, en överste och kommendant.

Han påstås gifte Magdalena von Neipperg (trädde i Europäische Stammtafeln Neue Folge för Neipperg visar ett äktenskap mellan en von Krell och Magdalena von Neipperg,
men det verkar som om detta inte är samma äktenskap som har gällt).

Jakob och Magdalena fick barn
Georg Günther Krail von Bemebergh,
död 1 januari 1641,
begravd Gryts kyrka.

He married
1stly Dorotea Brackel,
dotter till kommendanten i Gent Jobst Eberhard Brackel
och
2ndly Christina von Masenbach
(död 23 augusti 1657, begravd Gryts kyrka),
dotter till Hans von Masenbach och Margareta von Fronhausen.

De fick frågan:

1. * by 1 * Anna Elisabet,
död 1689,
married 1stly? Konrad von Tecklenburg (död 1623),
och
2ndly omkring 1635 överste David Fredrik von Siegroth (d. 1649).

2. * by 1 * Gustaf Christian Crail von Bamberg,
död före november 1658.

3. * by 2 * Hans Jakob Krail von Bamberg,
död efter 9 November 1661,
gift Christina Slatte (död 1684),
dotter till överstelöjtnanten Nils Slatte och Carin Soop.

3.1. Göran Crail von Bamberg.

3.2. Nils Johan
dog 1719 på Möckelhult,
bur Fliseryd kyrka,
married 1stly Catharina Stråle af Ekna
(född 1653, död 1692),
dotter till löjtnanten Magnus Stråle af Ekna och Elisabet Sabelsköld,
gift 2ndly Anna Margareta Castanie
(död 1718)
dotter till Mikael Castanie och Catharina Sofia von Eichenstein.

3.2.1. Catharina Christina,
död 1696.

3.2.2. En son,
dog 1692.

3.2.3. ? Catharina Juliana,
dog barnlös 1710 Elovshult, Väckelsång socken, Kronobergs län,
begravd 9 December 1710,
gift med överste Johan Christoffer Castanie (född 1675, död 1752).

4. * by 2 * Johan Ebbert Crail von Bamberg,
död före 11 oktober 1656.

5. * by 2 * Margareta Magdalena,
gifte sig före 1663 kapten Lars Slatte.

6. * by 2 * Catharina Sabina,
född 30 mars 1633,
död 30 januari, 1682,
gifte sig 11 juni 1660 Peter Danckwardt (född oktober 1617, död 21 December 1697, begravd 12 mars, 1698 Norrköpinch Stadskyrkan.

7. * by 2 * Christina Dorotea,
dog ogift December 1719 på Jättna, Gryts socken, Södermanlands län.

Return to Index of Names
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

1617
1617
Age 32
1619
1619
Age 34

ANBYTARFORUM
SCHNEIDER, VON
---------------------------------------

Margareta von Masenbachs och Otto von Scheidings son Hans Christoffer gifte sig 1642 i Stockholm med Marta Ulfsparre af Broxvik, dotter av ståthållaren Erik Månsson Ulfsparre af Broxvik och Margareta Fleming, men det visste Du säkert redan ..
--------------------------------------

PS. Visste Du föressten att den som här nämns generalkvartermästaren Georg Gunther Krail von Bemebergh är dennsamme som målaren Georg Günter Kraill?
-------------------------------------
FINNS MER att läsa inkl bilder !!!!!!!
-----------------------------

1620
1620
- 1629
Age 35
Södermanland, Sweden

http://www.stjarnhov.nu/kultur2.htm.

-----------------------------------------------------------------
(....................)
Gårdar i Gryt

I Gryts socken finns ett stort antal gamla gårdar. Många av dem finns omtalade redan på 1500-talet. En av dem är Granebergs gård som då kallades Hundsgrana. En viss Hans von Masenbach, som var en av hertig Karls närmaste män, hade då fått löfte av hertigen att köpa gården. Så småningom gifte sig Georg Günter Crail von Bemebergh med Masenbachs dotter och tog över gården. Crail gjorde sig känd då han på 1620-talet ritade en karta över Södermanland som är något så när verklighetstrogen. För Grytsborna kanske han mest är känd för att ha målat det porträtt av Gustav II Adolf som hänger i kyrkan.

Crail var en av Gustav II Adolfs närmaste män och samarbetade nära Axel Oxenstierna. Det innebar bl. a. att Crail fick göra resor runt om i Europa. Denne vittbereste man namngav sedan några av sina gårdar efter en del av de städer han såg under sina resor, och det är förklaringen till att det i Gryt finns och har funnits gårdar med så exotiska namn som Köpenhamn, Helsingör och Mosco (Moskva). Crail begravdes i koret till Gryts kyrka. Hans änka var den första som skrev sig "till Graneberg", och det är gårdens namn ännu idag. Den nuvarande manbyggnaden uppfördes omkring år 1750 och på en målning från denna tid kan man se att det fanns två par flyglar. Närmast gården ser man ett par rödmålade flyglar, och möjligen är det de flyglar som ligger där även idag.
(....................)
----------------------------------------------

1623
1623
- 1641
Age 38
Herrökna, D, Sweden

http://www.stjarnhov.nu/kultur.htm.
-------------------------------------------
(..........) Framme vid altaret i kyrkan ligger en annan gjuten gravsten,
den berättar om Gustaf den andre Adolfs befästningsmästare
och överste, Georg Krail von Bemeberg,
som bodde på Herrökna 1623-1641.

Han följde såväl kungen som senare Axel Oxenstierna på deras resor,
och uppkallade sina gårdar i Gryt och Dunker efter de platser,
där de varit.

Därför behöver vi inte åka över sockengränsen för att komma till både Köpenhamn och Helsingör.

Det historieblad, som får representera honom, blir en Sörmlandskarta.
Han var den förste, som gjorde en tillförlitlig karta över Sörmland. (................)

1633
March 30, 1633
Age 48
1634
1634
Age 49
(Vetlanda?), F
1641
January 1, 1641
Age 56
Ökna församling, Jönköpings län
1646
1646
Age 56