Hans Borg

http://www.adrian-borg.nl/hansperssonborg.html

Hans Persson Borg

Färgare i Lund. Född 1702 eller 1706 i Trelleborg. [Borgs i Lund s.35]Död 1771 [Tre gårdar s.116]. Tog sig namnet Borg.

1734 ansökte han om burskap som färgare i Malmö, men magistraten avslog ansökningen den 3 juli 1734 efter att ha inhämtat yttrande från stadens färgare, från landshövdingen och från stadens äldste som alla ansåg att det redan fanns tillräckligt med färgare i Malmö. Han begav sig då till Lund där han 1735 beviljades burskap och anlade ett färgeri.

1737 förvärvade han en gård vid Södergatan där han drev sin rörelse. Företaget kom att drivas på samma plats i över två hundra år. - Hans Borgs färgerirörelse tycks redan från början ha visat goda ekonomiska resultat, åtminstone av hans beskattning att döma. 1747 betalade han högre skatt än alla andra hantverkare. 1754 beskattades han bl.a. för sex fönsterlufter samt för bruk av tobak och puder.

I arbetsstaben ingick förutom en gesäll och en lärling även en dräng och en eller två pigor vilket väl får anses tyda på att Hans Borg befann sig i goda ekonomiska omständigheter. Med sina lärgossar och sitt tjänstefolk tycks han ha haft åtskilliga besvärligheter.

En hävdatecknare betecknar honom som en sträng och hänsynslös herre som inte sparade på aga i handgriplig form. 1743 anklagade en piga honom vid Lunds rådstugurätt för att ha "kört henne från huset" sedan hon hade blivit sjuk och vägrat att ta tillbaka henne sedan hon blivit frisk. Hon påstod också att han skulle ha slagit henne och tagit ifrån henne hennes kista och kläder. Den 14 maj 1757 anmälde han till rådstugurätten att en lärgosse lämnat honom olovandes och begärde rättens hjälp att återfå honom. En annan gång begärde han hos magistraten efterlysning av en annan lärgosse som följt med sin matmor till Malmö och passat på att snatta 2 daler silvermynt från henne och sedan avvikit. Gossen var 17 år, och det begärdes nu spaning efter honom i Skåne, Halland och Småland.

Hans Borg tycks dock inte bara ha varit den stränge despoten och läromästaren. Han har också varit mån om sina unga färgaretelningars framtid. Han var nog inte så mycket strängare än andra hantverksmästare på den tiden. [Borgs i Lund s. 39ff]

Hans Borg utsågs 1737 till rotemästare för Clemens rote och 1749 till båtsmansförman. 1751 var det enligt rådstugurättens protokoll hans tur att sköta "Stads Casseur Sysslan" och ta hand om mantalslängden samt längden för te, kaffe, puder m.m. När han 1752 utsågs att åter ha hand om samma syssla erbjöd han sig att betala 100 daler silvermynt för att nu och framdeles bli befriad från uppdraget. Stadens äldste antog erbjudandet. [Borgs i Lund s. 109]

Gift 1:o 19 mars 1735 i Lund [Borgs i Lund s. 40] med Anna Hansdotter Död 22 januari 1747.[Tre gårdar s. 116] Dödsorsak: Vattusot. Begravd i Lund .[ Borgs i Lund s. 41]

Far: Hans Jönsson. Kämnär.(Bisittare i kämnärsrätten, första instans i tvistemål och brottmål.) Död 1744. [Borgs i Lund s. 40]

Mor: Christina Persdotter.

Barn:

Anna Catharina Borg. Född 1736. Död 1736. [Borgs i Lund s. 41]

Hans Borg. Född 1737. Död 1746. [Borgs i Lund s. 41]

Petrus Benedictus Borg Född 1739. Död 1740 [Borgs i Lund s.41]

Fredrik Borg. Född 15 augusti 1741. [Borgs i Lund s.50] Död 19 januari 1796 [Borgs i Lund s.61]

MariaChristina Borg Född 24 mars 1744.

Gift 2:o med Maja Dahlman. Född 1720. Död 1768.

1755 blev hon instämd till Malmö kämnärsrätt för att hon vid ett marknadsbesök där hade haft en guldgalon på sin mössa. Sådan lyx var förbjuden enligt Kungl. Maj:ts förordning den 20 januari 1746 mot yppighet. Hon förnekade i början men erkände så småningom att hon hade haft en oäkta guldgalon på mössan, men hon anförde till sitt försvar att hon inte visste att det var förbjudet. Det hjälpte inte, utan kämnärsrätten dömde henne att böta 200 daler silvermynt. [Borgs i Lund s. 41]

Detta var under frihetstiden. Adolf Fredrik var kung och Hattpartiet satt vid makten. Det praktiskt nyttiga skulle gynnas genom olika myndighetspåbud.

Barn:

Peter Borg. Född 1750. Död 1785. [Tre gårdar s. 116]

1734 ansökte han om burskap som färgare i Malmö, men magistraten avslog ansökningen den 3 juli 1734 efter att ha inhämtat yttrande från stadens färgare, från landshövdingen och från stadens äldste som alla ansåg att det redan fanns tillräckligt med färgare i Malmö. Han begav sig då till Lund där han 1735 beviljades burskap och anlade ett färgeri.

1737 förvärvade han en gård vid Södergatan där han drev sin rörelse. Företaget kom att drivas på samma plats i över två hundra år. - Hans Borgs färgerirörelse tycks redan från början ha visat goda ekonomiska resultat, åtminstone av hans beskattning att döma. 1747 betalade han högre skatt än alla andra hantverkare. 1754 beskattades han bl.a. för sex fönsterlufter samt för bruk av tobak och puder.

I arbetsstaben ingick förutom en gesäll och en lärling även en dräng och en eller två pigor vilket väl får anses tyda på att Hans Borg befann sig i goda ekonomiska omständigheter. Med sina lärgossar och sitt tjänstefolk tycks han ha haft åtskilliga besvärligheter.

En hävdatecknare betecknar honom som en sträng och hänsynslös herre som inte sparade på aga i handgriplig form. 1743 anklagade en piga honom vid Lunds rådstugurätt för att ha "kört henne från huset" sedan hon hade blivit sjuk och vägrat att ta tillbaka henne sedan hon blivit frisk. Hon påstod också att han skulle ha slagit henne och tagit ifrån henne hennes kista och kläder. Den 14 maj 1757 anmälde han till rådstugurätten att en lärgosse lämnat honom olovandes och begärde rättens hjälp att återfå honom. En annan gång begärde han hos magistraten efterlysning av en annan lärgosse som följt med sin matmor till Malmö och passat på att snatta 2 daler silvermynt från henne och sedan avvikit. Gossen var 17 år, och det begärdes nu spaning efter honom i Skåne, Halland och Småland.

Hans Borg tycks dock inte bara ha varit den stränge despoten och läromästaren. Han har också varit mån om sina unga färgaretelningars framtid. Han var nog inte så mycket strängare än andra hantverksmästare på den tiden. [Borgs i Lund s. 39ff]

Hans Borg utsågs 1737 till rotemästare för Clemens rote och 1749 till båtsmansförman. 1751 var det enligt rådstugurättens protokoll hans tur att sköta "Stads Casseur Sysslan" och ta hand om mantalslängden samt längden för te, kaffe, puder m.m. När han 1752 utsågs att åter ha hand om samma syssla erbjöd han sig att betala 100 daler silvermynt för att nu och framdeles bli befriad från uppdraget. Stadens äldste antog erbjudandet. [Borgs i Lund s. 109] Gift 1:o 19 mars 1735 i Lund [Borgs i Lund s. 40] med Anna Hansdotter Död 22 januari 1747.[Tre gårdar s. 116] Dödsorsak: Vattusot. Begravd i Lund .[ Borgs i Lund s. 41] Far: Hans Jönsson. Kämnär.(Bisittare i kämnärsrätten, första instans i tvistemål och brottmål.) Död 1744. [Borgs i Lund s. 40] Mor: Christina Persdotter.

Barn: Anna Catharina Borg. Född 1736. Död 1736. [Borgs i Lund s. 41] Hans Borg. Född 1737. Död 1746. [Borgs i Lund s. 41] Petrus Benedictus Borg Född 1739. Död 1740 [Borgs i Lund s.41] Fredrik Borg. Född 15 augusti 1741. [Borgs i Lund s.50] Död 19 januari 1796 [Borgs i Lund s.61] MariaChristina Borg Född 24 mars 1744.

Gift 2:o med Maja Dahlman. Född 1720. Död 1768. 1755 blev hon instämd till Malmö kämnärsrätt för att hon vid ett marknadsbesök där hade haft en guldgalon på sin mössa. Sådan lyx var förbjuden enligt Kungl. Maj:ts förordning den 20 januari 1746 mot yppighet. Hon förnekade i början men erkände så småningom att hon hade haft en oäkta guldgalon på mössan, men hon anförde till sitt försvar att hon inte visste att det var förbjudet. Det hjälpte inte, utan kämnärsrätten dömde henne att böta 200 daler silvermynt. [Borgs i Lund s. 41]

Detta var under frihetstiden. Adolf Fredrik var kung och Hattpartiet satt vid makten. Det praktiskt nyttiga skulle gynnas genom olika myndighetspåbud. Barn: Peter Borg. Född 1750. Död 1785. [Tre gårdar s. 116]"

(Källa: Per Henrik Adrian. Hemsida: http://www.adrian-borg.nl/) []http://www.adrian-borg.nl/[]