Ingeborg Larsdotter

"följande avsnitt kommer från Urban Bäckströms släktforskning;"

Vi börjar med uppdelningen av Ingeborgs egendom. Jag har nog tidigare sagt, att den skedde 1655, men rätt år är 1654. I Kåkinds härads dombok inskrevs 5-6 juni 1654 (här med moderniserad stavning):

Blev andraget huru såsom hustru Ingeborgs barn i Flottebo haver sins emellan ingått en god och kärlig förlikning om deras möderne arv både i löst och fast i så måtto att Anders Svensson i Frökärr låter sig nöja med den del han redan fått haver och intet mera vill hava att efterfråga. Anders Persson i Karlshaga skall hava till på 20 lod silver eller dess värde, Lars Eriksson i Karlshaga skall ock hava på 20 lod silver, Hans Johansson i Karlshaga skall hava 10 lod silver eller dess värde. Sven i Axtorp på sin styvdotters vägnar skall hava 30 lod silver eller dess värde och en kviga på två år och därtill alla moderns gångkläder som till delo gjorde äro. Vad sedan övrigt är kommer välborne Lars Jonsson Björnhufvud och hans samsysters barn till både i löst och fast. Belangandes Torsten Svensson i Graven så haver han för sin person ingen förlikning ingått denna gång utan förbidar sin moders frånfälle då han pro quota skall hava sin arvpart så stor han falla kan i första ...?... det han nu av modern fått haver med de omständigheter som de då kunna förlikas om. Härpå fästes dom till vite ett par oxar eller 12 riksdaler vilka som denna förlikning bryter och där välborne Lars Jonsson Björnhufvud eller Per Carlssons barn något kunna igenspana av det bortstulna gods, då skall det dem allena tillhöra.

Av denna domstolstext kan man utläsa både det ena och det andra.

Ingeborg Larsdotter benämnes hustru, alltså inte änka vilket hon skulle ha kallats om hon inte gift om sig efter Jon Månssons död 1640. Hon torde således ha varit gift en tredje gång, med en man som var i livet men som inte omnämnes i samband med arvsuppdelningen. Enligt alla dåtidens regler borde mannen ha stått som Ingeborgs juridiska ombud (hustrun skulle vara sin man underdånig, all hustruns egendom var mannen tillhörig). Men maken, som troligen var en f d länsman vid namn Lars Andersson, finns alltså inte med. Kan detta tolkas som bevis på Ingeborg Larsdotters starka ställning? Att det var hon som bestämde på Flottebo säteri?

Sen är frågan, hur de i arvsuppdelningen omnämnda personerna i släkthänseende skall knytas till Ingeborg. Helt klart är att Torsten Svensson i Graven är Ingeborgs son. Det är också klart, att Lars Jonsson Björnhufvud (att han är Ingeborgs son styrks också av Riddarhusgenealogierna) och hans samsyster (dvs helsyster) är Ingeborgs barn. Samsystern är dock död 1654 så det är hennes barn som ärver mormodern. Den i slutet av domstolstexten omnämnde Per Carlsson är av allt att döma samsysterns efterlämnade make. Men hur är de övriga släkt med Ingeborg? Min teori är, att Anders Svensson i Frökärr är Ingeborgs son och alltså helbror till Torsten. Det har funnits ytterligare en helbror men han är död 1654. Hans änka lever dock 1654 och är omgift med Sven i Axtorp som i arvsfördelningen bevakar sin styvdotters (Ingeborgs sondotter) intressen. Lite oklart är det, att texten säger att styvdottern skall ärva moderns gångkläder, det borde ha stått farmoderns. Men den som skrivit protokollet har i det avseendet inte varit så nogräknad, antar jag. Ingeborg är modern i relation till alla berörda (ytterligare ett bevis på hennes status?).

Och sen är det de tre männen i Karlshaga. Hur kommer de in i släktträdet? Min teori, är att också de representerar släktled två, de är gifta med son-/dotterdöttrar till Ingeborg. Bl a kronologin talar för ett sådant förhållande. Ingeborg Larsdotter torde ha varit född omkr 1580 och alla hennes barn i de två första giftena mellan 1600-1620 cirka. Det är helt klart att Karlshagagrenen tillhör släkten via Ingeborgs första gifte, med Sven Jonsson i Årby. En dotter i detta äktenskap, troligen Sigrid Svensdotter, kan ha varit Anders Perssons, Hans Johanssons och Lars Erikssons svärmor. Att Sigrid inte var gift med någon av dessa tre styrks av att exvis Anders Perssons söner Måns och Christiern föddes så sent som 1661 resp 1671. Men Sigrid kan ha varit Måns och Christierns mormor. En fråga till Marita: vet Du när trumpetaren Hans Tiberg var född? Och när hans pappa Algot Hansson var född? Om Hans Tiberg var född cirka 1685/90 och Algot omkr 1660 så funkar tidsmässigt Sigrid som mormor även i det sammanhanget.

Och hur vet jag att Sigrid Svensdotter verkligen fanns och att hon kan kopplas till släkten och att hon var född förhållandevis tidigt på 1600-talet? Jo, som jag nämnt tidigare, så var våra kära förfäder lite självsvåldiga och hamnade då och då inför rätta, även i tvistemål som var av erotisk karaktär. Sigrid Svensdotter i Graven var således 23 april 1628 instämd till häradsrätten för hor med sin frände Anders Larsson i Öttum, Skånings härad. Hon bör då ha varit åtminstone 16-17 år och alltså född senast omkr 1610. Att brodern Torsten var i ungefär samma ålder styrks av att han 7 maj 1627 besökte häradsrätten i ett liknande ärende; han var åtalad för att ha, som det hette, mökränkt pigan Ingeborg Olofsdotter i Friggesby.

Så sammanfattningsvis kan Ingeborg Larsdotters familj ha sett ut på detta sätt:

Ingeborg Larsdotter, född omkr 1580, levde 1654, dotter till borgmästaren Lars Jonsson i Skövde o h h Margareta Hartmansdotter. Gift I med Sven Jonsson i Årby, Fröjereds sn, död på 1610-talet. Gift II med Joen Månsson, död vid Chemnitz, Tyskland, 1640, ryttmästare vid Västgöta reg. ? Gift III med länsmannen Lars Andersson. Barn i första giftet: 1) Torsten Svensson,nämnes f f g 1627, levde 1675 men var död 1679. Kronobonde i Graven, Kyrkefalla sn. Gift med Anna Larsdotter, levde 1679. 2) Anders Svensson, levde 1654, kronobonde i Frökärr, Breviks sn. 3) NN Svensson, var död 1654, änkan omgift med Sven i Axtorp. 4) Sigrid Svensdotter, levde 1628, var död 1654. Gift med NN. Döttrarna gifta med Anders Persson, Lars Eriksson och Hans Johansson. Barn i andra giftet: 5) Lars Jonsson, adlad Björnhufvud, död 1655. Korpral vid Västgöta reg. Gift med Britta Larsdotter, död 1655. 6) Algot Jonsson, död vid Vä, Skåne, 1644. Löjtnant vid Västgöta reg. Troligen ogift. 7) NN Jonsdotter, troligen död 1654, gift med Per Carlsson, levde 1654.

Det här blev ganska mycket text och jag vet inte hur mycket man egentligen får breda ut sig på den här bloggen. Men utrymmet, rent tekniskt, lär väl vara gigantiskt, så jag hoppas

"Det slog mig att vår Ingeborg Larsdotter nästan kan beskrivas som en stormora (för att använda ett norrländskt (?) begrepp). Genom sina två (tre?) giften blev hon anmoder för flera släktgrenar, som alla blev mer eller mindre bemärkta, åtminstone i den egna bygden. Släktens karaktärsdrag tycks ha varit - pinsamt nog - en viss sturskhet kombinerad med bullriga later. Men vi får hoppas att det också fanns de som var hyggliga. Den adliga grenen av släkten hette Björnhufvud men den dog ut redan i början av 1700-talet. Titta i Elgenstierna så hittar ni personalia. De bondska grenarna förmerade sig via Karlshaga by och Graven och kom under 1700- och 1800-talen att räkna både fattiga småbönder (mina anor) och rika storbönder (andras anor). Jag har mina anor/fränder i den här släkten på min mormors sida. Men på sätt och vis också på farfars. Min farfars farfars farfars fars kusin, rusthållaren Olof Larsson i Graven var gift med Maria Christiernsdotter, dotter till rusthållaren Christiern Andersson i Graven ohh Cecilia Johansdotter. Mvh Urban

Vill ni läsa lite mer om våra fränders framfart på 1600-talet, kan ni exvis läsa en artikel i Tibrobygden 1972. Jag skrev den artikeln i mycket gröna år så det finns en del brister i artikelns språkliga stil etc. Men den går att läsa. Den handlar om det våldsamma barndopet i Flottebo på 1670-talet, då ryttaren Christiern Torstensson i Graven gick bärsärkagång bland barndopsgästerna hos Björnhufvud på Flottebo. Öl och brännvin gick Christiern åt huvudet och därefter gjorde han rent hus i gästabudssalen. Flera av våra släktingar finns med i dramatiken, som så här trehundratrettio år senare har sina komiska poänger. Christiern Torstensson var bror till min betydligt stillsammare förfader, Anders Torstensson i Graven. Christiern och Anders var söner till Torsten Svensson och alltså barnbarn till Ingeborg Larsdotter. Mansnamnet Christiern finns f ö också i Karlshaga-grenen av släkten, ytterligare ett belägg för att familjerna i Graven/Flottebo och Karlshaga var befryndade med varandra (jmfr namnet Algot som också förekommer både i Karlshaga och i Flottebo

På Nordiska Museet finns en del äldre gårdshandlingar från Ingelsby. Dessa papper donerades till museet redan för cirka hundra år sedan. I det gamla huset på Ingelsby fanns ännu för femtio år sedan mycket gammalt kvar - men allt förstördes när huset brann ner till grunden 1962 Leijonskölt bebodde och ägde det gamla säteriet Ingelsby i Kyrkefalla socken (Skarab). urban farfars mor föddes på Ingelsby 1853; hennes far, Janne Andersson (1809-1894) var i många år inspektor och arrendator på Ingelsby"

"