Iver Jensen Wandal

IVER WANDAL Jens Pedersen Skjelderup efterföljdes som rektor av I.W., vilken 1636 betalar prästskatten för Fjelie (not 1: Da RA.); enl. 1729 års sockenrel. fanns i F:s kyrka på altarets baksida inskr.: "1638 var Ivarus Vandalinus pastor et patronus ecclesiae". I.W. var icke, som av bl.a. Rietz och Cavallin uppgivits, son till biskopen i Viborg, Hans Iversen W. (not 2: P. Terpager, "Ripae Cimbricae descriptio)" (1736), s. 653; "Dansk biogr. Leksikon", 25 (1943), s. 95.) utan till dennes bror, kh i Magstrup vid Haderslev Jens Iversen W. (1570-1628) och Marine Pedersdatter (1587-1659) samt f.o. 1607. Han hade gått i hemstadens skola och är inskr. vid Khmns univ. 1626 29/6 med uppgiften "receptus prius Rostock", men befinnes inskr. i Rostocks univ:s matr. aug. s.å. (not 3: "Matrikel der Univ. Rostock", 3 (1895), s. 67), hur nu detta skall kunna förklaras. 1628 29/6 blev han baccalaureus i Khmn och har därefter rest utomlands, inskr. i Leiden 1632 29/7 (not 4: Da Ph.T., 2 (1881), s. 121.), men återvänt och blivit mag. i Khmn 1635 12/5 samt följande år rektor i Lund. Redan 1637 22/11 föreslogs han av kapitlet till prof i metafysik och logik vid gymn. Efter den i samma mån. avlidne Mikkel Mouritsen Stavanger (not 5: Rietz, s. 255) och efterföljdes 1638 i rektoratet av Olof Bagger (jfr nedan s. 488).Med professoratet voro förenade inkomsterna av några små vikarier (bona alt. Canuti, B. virg. In medio cap. S. Georgii) (not 6: Ibm, s. 211), men då dessa inkomster voro så ringa, att IW icke ansåg sig kunna uppehålla sig med hustru och barn, supplikerade han i slutet av 1639 om att tillika få bli kh i V. Hoby, och 1640 9/1 (not 7: Kanc. Brevb., 1640- 41, s. 15-16.) begär kungen upplysning om IW utan förfång för tjänsten kan förena professuren och kh.-befattningen, vartill biskop Winstrup 26/1 har svarat, att redan annan person enl. kyrkoordinansen lagligen kallats till V.Hoby men att om något lämpligt kall skulle erbjuda sig och IW ville hålla kaplan, motiverade hans ringa inkomster, att dylikt el. något kungstionde beviljades honom; s.å. 5/6 fick IW expektansbrev på första lediga kall i Lunds närhet mot att hålla kaplan (not 8: Ibm s. 195). Härav blev emellertid ingenting, i stället fann sig IW snart invecklad i en strid, som skulle bli hans undergång. Kapitlet hade sedan gammalt överinseende över skolan, men i gymnasiestadgan 1639 föreskrevs, att de skolands lärare, vilka hade löneinkomster av vikarier o.d., skulle ex officio tillhöra kapitlet och njuta därmed förbundna förmåner. Att härigenom motsättningar skulle komma att uppstå mellan de äldre kapitulares och de skolans tjänstemän, som nu betraktade sig som jämställda med övriga kaniker, är uppenbart, och det behövdes blott, att några stridbara element här skulle komma i konflikt med varandra, för att öppen fejd skulle blossa upp. Peder Winstrup, biskop sedan 1638, hade med energi gripit in i alla de förhållanden, som stodo under hans domvärjo. Bl.a. ålåg det honom att 4 gånger årl. förrätta inspektion i skolan och dess gymnasium. K.F. Hansson (not 9: K.F.Hansson, "Lundabiskopen Peder Winstrup före 1658" (1950), s. 149 ff.) har skildrat, hur förhållandena här i samband med bl.a. kriget 1643-45 och bristande lärarekrafter voro nästan katastrofala; från 1644 funnos i st.f. fyra blott två professorer, Mogens Grave och I.W., vilka tyngda av sin arbetsbörda synas ha häftigt reagerat mot biskopens inspektioner och förmaningar. Motsättningar av ekonomisk art tillkommo även, och vid ett kapitelsammanträde 1646 27/2 bröt stormen lös. Enl. Winstrup har IW honom "meget obeskelig oc utilbörlig offuerfaldet med ord oc facter…pegede finger ad mig oc kallede mig paffue, med flere spodske oc slemme ord". Biskopen åtalade nu IW inför kapitlet, som 1647 22/1 förklarade IW avsatt; denne instämde kapitlet för Lunds byting, som av naturliga skäl visade från sig saken, varefter Winstrup i stället drog den inför kungen och riksrådet. Om stridens detaljer må i övrigt hänvisas till Hanssons ingående, på akterna i Herredagens dombok byggda skildring. Slutet blev att 1647 30/4 kapitlets dom konfirmerades, "effterdi M. Iffuer icke befindes at haffue veret saa flittig i sin bestilling, som det sig burde, eij heller sig aff bispens paamindelse forbedrett, mens hannem som waar hans och andre professorum der in gymnasio inspector paa capittelit i adskillig maader iniuierit". Trätorna mellan IW och enskilda kapitelmedl. Fortsatte inför Lunds byting, bl.a. med anledning av att IW låtit nedbryta sitt under kriget skadade residens (beläget på nr 281)(not 10: Om IW:s residens se värdefulla upplysningar i Lunds bytings prot. 1647 6/9, 1648 10/4,17/4, 5/6, 3/7. Jfr Skånebrevsfört. Acta privata, nr 1371, 1389, 1398-1401, 1403, 1405, 1409, 1429, 1437, 1444, 1447-48, 1475-76, 1479, 1482.), men småningom har förlikning kommit till stånd; i Skånebrevsfört. omnämnes dels en likvidation av 1648 30/9, dels en förlikning mellan kapitlet och IW, dat. Khmn 1649 11/6 (not 11: Ibm, 1457, 1459, 1484.). Om IW:s senare öden äro vi föga underrättade. Han hade mitt under sin strid med kapitlet 1645 23/9 erhållit k. respass (not 12: Skaanske Registre. Da RA.) att resa omkring i Skåne och Blekinge för att enl. eget erbjudande korrigera den "landtavla" (karta), som svenskarna över dess landskap uppgjort, och beordrats att senast inom 1 år själv fullborda en perfekt dylik, ett uppdrag, som f.ö. mycket skadade honom, i det att under hans frånvaro kapitulares i enlighet med gällande statuter, som förmenade frånvarande kapitelmedl. rätt att mottaga vissa extrainkomster, fördelat dessa medel med uteslutande av honom. Vilka förbindelser han knutit under denna resa är icke känt, men det står möjl. I något samband med den, att han efter sin avsättning befinnes ha haft planer på att slå sig på industriell verksamhet. 1648 2/8 fick han visserligen av Khmns univ. På begäran ett testimonium (not 13: Da Mag. , 5 R. II s. 148-149.), att han, som där avlagt examina och graduerats, hade rätt njuta sina akademiska privilegier, "saa lenge hand icke ad aliud genus vitae sig begiffuer". Men i själva verket synes han ha sökt ägna sig åt annat vitae genus, ty s.å. 4/12 erhöll han jämte landsdomaren i Blekinge Willum Thommesen (son till ovannämnde F. 9; jfr ovan s. 482) och en Truls Lauritsen, "indwoner vdi wor festning Christianopel", k. privilegium (not 14: Skaanske Registre. Da RA) under tio år på ett pottaskeverk, som de ville upprätta i Blekinge. Nästa år, 1649 16/4, begär Willum Thommesen i en skrivelse till Otte Krag (not 15: Indk. Breve til Dan Kancelli. Da RA.), att denne måtte förhindra, att icke andra än borgmästaren i Ronneby Knud Pedersen och ridefogden på Sölvesborgs slott Jesper Skov ( sedermera även han borgmästare i Ronneby; nära befryndad med Willum Thommesen (not 16: O. Nielsen, "Khvns Hist. og Beskrivelse", 3 (1881), s. 210)) må inlåtas i privilegiet på pottaskeverket. Hur det gick med projektet är obekant, men det syntes, som om ett pottaskeverk verkligen upprättats i Asarum; enl. en notis i CEP 1656 25/7 var IW:s änka då instämd för en skuld till detta pottaskeverk, som IW aldrig inbetalt. När och var IW avlidit, är icke känt, men han har icke länge överlevt sitt livs katastrof. Antagl. har han avlidit mot slutet av år 1651, ty enl. en regest i Skånebrevsfört., dat. 1651 8/12 (not 17: Skånebrevsfört. Acta privata, nr 1500.), har Khmns akad. förklarat sig tillfreds med att Lunde kapitel tager S. Mag. I.W:s änka i sin protektion. IW var gift 1638 10/6 (not 18: Enl. bröllopskväde. "Bibliotheca Danica", 3 (1896), sp. 1549) m. Abigael Schwabe, dotter av myntmästaren Nicolaus S. och h.h. Magdalena. Hon invecklades några år efter makens död i en vidlyftig skuldprocess i anledning av arvet hennes far men frikändes slutl. 1655 5/10 (not 19: CEP 1655 17/8, 5/10). Hennes fattigdom framgår av åtskilliga notiser: 1654 23/2 fick hon fattighjälp ur Beate Huitfeldts fond (not 20: Donationer m.m., biskopsark. LLA.), och hon bodde i en liten "bolig" bland de fattigas små hus nedanför Helgonabacken. Här skall hon enl. 1690 års sjättepenningslängd ha dött i armod, sedan hennes hus i kriget blivit nedbränt. (not 21: G. Carlquist, "Lund på 1690-talet", 2 (1924), s. 12.) Detta har emellertid befunnits vara oriktigt, hon har lyckats rädda sig över till sin i Ribe gifta dotter, där hon avled 1688 3/2, "66 år och 3 mån." (vilket knappast stämmer med vigseldatum) (not 22: Benägen upplysn. Av dir. O. Brenner, Khmn.). - Barn: Jens, erhöll fullm. som klockare i Högseröd 1662 10/11 (not 23: Klockarefullm., Biskopsark. LLA); om hennes dotter Malena och hennes son, Ivar Wandell, kh i Gärdslöv, se L. St.h., Ser. 2:3, s. 247; en annan dotter, Abigael, var i Vanstad "kh:s huspiga" och fadder där 1698 och 1700. - Nicolaus, död i Lund 1643 (not 24: J. Corylander, "Berättelse om Lunds domkyrka" (1884), nr 30). - Susanne, fick 1668 19/8 ett oäkta barn hos brodern i Högseröd (not 25: Odat. Skrivelse av biskop P. Winstrup till komm. Ang. univ. 1669. Acta ang. episc. & Procanc. RA.) - Ane Cathrine, död i Ribe 1701 ( enl. kyrkoräkensk.), g. 1678 m. guldsmeden Johan Andersen, som fick borgerskap i Ribe 1673, begr. därst. 1706 22/3; även deras barn upptog namnet Wandell (not 22: Benägen upplysn. Av dir. O. Brenner, Khmn ) Tr. skrifter: Se Ehrencron-Muller, 8 (1930) s. 416. 

Iver Wandal

     Kön: M

Personinformation

       Födelse: Ung 1607 11

           Dop: 

           Död: Ung 1651 12

    Begravning: 

     Dödsorsak: 

Händelser 1. Yrke, Rector, professor

Föräldrar

           Far: Jens Iversen Wandall

           Mor: Marine Pedersdatter 13

Make/makar och barn

1. *Abigael Schwabe 14

     Äktenskap: 10 Jun 1638

        Status: 

          Barn:

               1. Jens Wandall 15

               2. Nicolaus Wandall 16

               3. Susanne Wandall 17

               4. Ane Cathrine Wandall 18