Jakob Persson

ArkivDigital: Åsele (AC) AI:1 (1772-1780) Bild: 27 Sida: 20

Noteringar

Under något av de första åren på 18w-talet anlände till Skansholm en gammal man vid namn Jakob Persson och han hade med sig en tjugoårig son med namnet Per. Denne Jakob Persson hade växt upp i Stockholm, där han hade uppfostrats vid det såkallade Frimurarebarnhuset. Sedan han hade lämnat detta, vandrade han till Junsele i Ångermanland och skall där ha giftat sig och kommit i besittning av ett hemman. Men sedan hans äldste son hade växt upp och giftat sig, lämnade Jakob Persson sitt hemman åt sonen och flyttade själv med hustrun och två söner till Viska kapellförsamling, längre fram i tiden kallad Frederika. Även där förvärvade sig Jakob Persson jord att besitta. Där dog hans hustru. Nu lämnade Jakob Persson sin äldre son kvar i Viska och vandrade i sällskap med sin yngste son Per Jakobsson upp till Volgsjö kapellsocken, där han ett par år bodde i Volgsjö, men överflyttade därifrån till Skansholm, och där kom gamla Jakob Persson att förbliva till sin död. Sonen Per Jakobsson lärde känna och älska Henrik Mårtenssons dotter Märet och år 1808 sammanvigdes Per Jakobsson med den 18-åriga Märet Henriksdotter och fick efter en tids förlopp övertaga hela Henrik Mårtenssons hemman i Skansholm. Ännu i vår tid innehava Per Jakobssons och Märets efterkommande detta hemman och njuta frukten av de gamla fädernas mödor och arbete. Medlemmarna av detta yngre släkte hava antagit släktnamnet Holmgren. Per Jakobsson skall hava varit en kraftfull man, driftig bonde och väldig björnjägare. Därtill skall han hava varit en mycket begåvad och förståndig man. Efter någon tid blev han nämndeman, och han har såsom sådan deltagit i många syneförrättningar, men han kunde icke skriva och har undertecknat syneprotokollen och andra handlingar med sitt bomärke. Lapska språket lärde han sig så grundligt, att ban talade det lika flytande och lätt som en lapp och läste obehindrat den lapska bibeln. Det berättas, att då han läste i den svenska bibeln och där anträffade något ställe, som föreföll honom dunkelt till innehållet, så slog han upp stället i sin lapska bibel, och fann då att meningen var mycket klarare och lättfattligare uttryckt på lapska än på svenska språket. Under många år fick Per Jakobsson tjänstgöra såsom lapparnas tingstolk inför häradsrätten i Åsele. Det övervägande flertalet av lapparna kunde vid den tiden icke reda sig själva i svenska språket inför domstolen. Hustru Märet skall hava varit en något tålamodsprövande kvinna mot sin man. På en av Per Jakobssons åkertegar låg kvarlämnad i åkerytan en stor sten. När Per Jakobsson var sysselsatt med att plöja den åkern, tog han sig för att med stor ansträngning bryta upp den stora stenen ur en djup grop och vältra in den på gropens sida. Efter väl förrättat arbete gick han ini stugan för att äta, och då berättade han för Märet om sitt svåra arbete med den stora stenen. Märet utfor då mot honom i följande oral: "I mer än tio års tid ha de lyftat plogen över den där stenen, och nu är du så stocklat, att du inte vårdar dig om att lyfta plogen över den!" Sen for hon på dörren. När Per Jakobsson kom på åkern för att fortsätta arbetet fick han se att hans duktiga Märet hade varit på åkern och vältrat ned stenen i gropen. Mera kan ej berättas om denna bys utveckling i äldre tid. Byns alla gamla dokument äro nämligen bortkomna. De skola hava blivit förstörda för helt kort tid sedan. Det blir därföre nödigt att taga ett långt språng fram genom tiden ända till år 1856. Detta år fanns inom Skansholms by upparbetad åker till en vidd av 16 tunnland och på denna åker skördades under vanliga år 120 tunnor korn och 80 tunnor potatis. Byn hade ännu ouppodlat åkerodlingsland till en vidd av 14 tunnland. Inom åkerhagen var höslått röjd och rensad till en vidd av 24 lassland. Uti ängesmarkerna var äng uppröjd till en vidd av 3341/2 lassland. Av denna bärgning och naturslåtten på myrarna vinterfödde man i byn 16 hästar, 60 kokreatur, 10 ungnöt och 80 får. Byn är vid denna tid skattlagd till 11/4 mantal. År 1869 är byggnad och odling i byn som följer: På Jöns Sandbergs hemman, 5/32 mantal N:o I. Byggnad 1: o Manbyggning : 33 fot lång, 33 fot bred, 18 fot hög, indelad i förstuga, kök, 2 kamrar och vindsrum. - 2:o Fähus med port och lada. - 3:o Varmstuga. - 4:o Stolpbod. - 5:o Vedlider med hemlighetshus. - 6:o Stenkällare. - 7:o Stenvattenbrunn. - 8:o Loge: 28 fot lång, 28 fot bred, 12 fot hög. - 9:o Kornhässja: 6 länkar. - 1o:o Bastuga med 3 lavar. - II:o Sommarfähus. - 12:o Andel i såg och kvarn. - 13:o 6 ängeslador. - 14:o Gärdesgård 1 500 fot lång. Odling 1:o Öppen åker till en vidd av 2 tunnland, 2 kappland. - 2:o Röjt och rensat höland till en vidd av 12 skrindland. - 3:o Röjt i utmarken äng till en vidd av 40 skrindland. På Hans Hanssons hemman 5/32 mantal N:o 1. Byggnad 1:o Stuga: 21 1/2 alnar lång, 9 1/2 alnar bred, 21 varv hög, indelad i kök, kammare och bod. - 2:o En andra stuga 141/2 alnar lång, io alnar bred, 18 varv hög, indelad i förstuga, kök och kammare. - 3:o Fähus med port och lada. - 4:o Bryggstuga. - .5x Stenbrunn: 14 alnar djup. - 6:o Stolpbod med 2 bottnar. - 7:o Stenkällare. - 8:o Loge: 16 alnar i fyrkant. - 9:o Kornhässja. - 10:o Båthus. - 11:o Bistuga. - 12:o Sommarfähus. - 12:o Andel i såg och kvarn. - 14:o 8 hölador. Odling z : o . Öppen och väl hävdad åker, upptagen ur stenig mark, till en vidd av 2 tunnland. - 2:o Röjt och rensat höland inom åkerhagen, 7 skrindland. - 3:o Röjt i utängarna 25 skrindland. - ¢:o Arbetat i vattenledningarna. - 5:o Stängt i00 famnar gärdesgård. På Nils Erik Hanssons hemman, 5/32 mantal N:o 1. Odling 1:o Öppen åker till en vidd av 3 tunnland. - 2:o Röjt och rensat höland till 9 skrindland. - 3:o Röjt i ängsmarken 64 skrindland. På Per Perssons och Jakob Petter Perssons hemman. 5/16 mantal N:0 2. Byggnad 1 :o Manbyggning : 34 fot lång, 30 fot bred, 15 fot hög, indelad i förstuga, kök och 2 kamrar, under spåntak. - 2:o En andra stuga, indelad i förstuga, 2 boningsrum och 1 kammare, brädfodrad. - 3:o Bagarstuga. - ¢:o Förmånsstuga, indelad i förstuga och 2 rum. - 5:o Fähus med port och lada. - 6:o Ett andra fähus med port och lada. - 7:o Stall med port och lada. - 8:o En andra stall med port och lada. - 9:o Varmstuga. - 10:o Stenkällare med tre rum. - 11:o Bastuga. - 12:o Sommarfähus. - I3:o Vedlider. - 14:o Ett andra vedlider. - 15:0 Stenbrunn. - 16:o 19 ängeslador. - 17:0 Stolpbod. - 18 : o Kornlada: 35 alnar i fyrkant, 14 fot hög. - 19:o Kornhässja: 13 länkar. - 20:o Del i kvarn och såg. - 21:o Gärdesgård: 3 600 fot lång. Denna gård var den, som gamla Per Jakobsson innehaft under sina välmaktsdagar. Odling 1:o Öppen åker ur stenig mark till en vidd av 5 tunnland. - 2:o Röjt och rensat höland till 20 skrindlands vidd. - 3:o Uppröjt äng i utmarken till 8o skrindlands vidd. På Erik Perssons hemman, 5/32 mantal N:o 2. Odling 1:o Öppen åker ur stenig mark till en vidd av 31/2 tunnland. - 2:o Röjt och rensat höland till 8 skrindlands vidd. - 3:o Röjt i utängarna till So skrindlands vidd. På Hans Isakssons hemman 5/32 mantal N:0 2. Odling 1:o Öppen åker ur stenbunden mark till en vidd av 3 tunnland. - 2:o Röjt och rensat höland till 7 skrindlands vidd. - 3:o Röjt äng i utmarken till 30 skrindlands vidd. På varje 532 mantal i denna by vinterfödas 1 häst, 6 kor, 2 ungnöt och 10 får och utsås 2 1/2 tunnor korn och 2 tunnor potatis. Vid anläggning av landsväg över byns inägor anträffades i en backe i sydöstra änden av byn ett stenredskap, vilket skall hava befunnits vara av betydande vetenskapligt värde. Västerom byn finnas fångstgropar.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jacob Persson, som det sägs gick från Frimurarbarnhuset, har förväxlats med en annan pojk, som jag kommer till sen. Jacob Persson måste vara Jacob Petter Holmgrens farfarsfar, f. 18.11.1739 i Almsele, Åsele, och d. 29.5.1818 i Fredrika.. Han övertog fädernehemmanet i Torvsjö 1772 när pappan var död. Innan dess hade han farit ifrån sin hustru och varit i Norge i flera år. Han fick sex barn med sin Malin ( som en gång begärde skilsmässa från honom vid tinget 1769, men ändå valde att fortsätta). De sålde fastigheten i Torvsjö och följde med sonen Pehr till Volgsjö nybildade kapellförsamling ( Vilhelmina) där Malin avled år1800. År 1810 tog Jacob Petter nattvarden sista gången i Vilhelmin a. Han flyttade sedan vidare till sonen Nils i Wiska (Fredrika).

Även Jacob Persson måste ha varit en beläst karl, när han dog fanns inte många prylar- men som det uppges en hel del böcker: Josefs hisoria, Psalmbok, Sedelära till ungdomens tjänst, Andelig vägvisare, Sammandrag av Världshistorien, Davids botpsalmer, Katekes och en hel del andra titlar.