James Jameson Dickson

Utbildade sig vid Göteborgs Handelsinstitut 1827-1831, blev student vid Uppsala universitet 1831. Mellan åren 1833 och 1837 var han anställd på sin fars kontor i Göteborg. År 1837 fick han en plats hos sin farbror Peter Dickson i London och 1840 etablerade James Dickson en egen filial i London under namnet "Dickson Brothers", vilken dess chef han var fram till 1847 då han återvände till Göteborg som delägare i firman James Dickson & Co. I mitten av 1800-talet var James Dickson & Co Sveriges största rederiföretag, och man hade då sitt kontor på Östra Hamngatan 17 i centrala Göteborg.

James Dickson var ordförande för Bergslagsbanan 1872-1882, ledamot av styrelsen för Göteborgs och Bohus Läns Sparbank 1870-1873, ledamot av borgerskapets äldste 1848-1862, ledamot av Stadsfullmäktige 1863-1868, ledamot av styrelsen för Göteborgs museum 1861-1868, ledamot av styrelsen för Chalmerska slöjdskolan 1864-1885, ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg med flera.

Han ägde egendomen Överås vid Danska Vägen i Örgryte, uppfört 1861 av byggmästare A Krüger och ritat av arkitekten V Boulnais. Samma år invigdes Göteborgs Folkbibliotek, skänkt av James Dickson. Året därpå öppnades Navigationsskolan på Kvarnberget, även den skänkt av James Dickson.

I sitt testamente 1884 donerade James Dickson 50 000 kronor till "[...] bad- eller brunnskurer för obemedlade". Den årliga avkastningen delades ut av en inom Göteborgs Läkaresällskap tillsatt kommitté.

Son till grosshandlare James Dickson och Margareta Eleonora, född Bagge. Gift den 10 februari 1843 i Göteborg med sin kusin Eleonore Willerding (1821-1900), dotter till den preussiske konsuln Christian Fredrik Wilhelm Willerding och Carolina Elisabeth Bagge. Gemensamma barn var hovstallmästare James Fredrik (1844-1898), Caroline (1846-1918) gift med Olof Wijk d.y., godsägare Axel Edvin (1850-1927) och nykterhetsivraren Beatrice Dickson.

James Jameson Dickson begravdes den 18 november 1885 i den Dicksonska familjegraven på Östra Kyrkogården i Göteborg. http://sv.wikipedia.org/wiki/James_Dickson_(1815-1885)

Kusingifte

Efter privat undervisning i hemmet intogs D. vid tolf års ålder på Göteborgs handelsinstitut, där han studerade till 1831, då han i Uppsala aflade studentexamen. Efter tvenne års akademiska studier ingick han 1833 på faderns kontor i Göteborg och arbetade där till 1837, då han antog en likartad anställning på ett större handelskontor i London. Antagen 1840 till bolagsman i firman James Dickson & C:o, fortfor han att vara bosatt i London till 1847, då han återvände till sin födelsestad, till hvars kommersiella och kommunala utveckling han sedan dess på det kraftigaste och mest oegennyttiga sätt bidragit. 1858 öfvertog han efter farbroderns död chefskapet för firman. Ägare af en furstlig förmögenhet, utöfvade James D. den mest storartade frikostighet i alla riktningar. Göteborgs sjukhem, stadens småbarnsskolor, praktiska hushållsskolan, elementarläroverket för flickor och en mängd andra gagneliga inrättningar fingo af honom mottaga stora summor, antingen för en gång eller i form af årliga bidrag. Yngre vetenskapsmän, konstnärer, studerande och yrkesmän hade mångfaldiga gånger honom att tacka för sin fortkomst. Föräldralösa eller eljest fattiga barn blefvo till stort antal uppfostrade på hans bekostnad och otaliga nödlidande genom honom hulpne - och detta på ett så grannlaga och obemärkt sätt, att det oftast blott var gåfvans ansenliga belopp, som lät ana den okända handen, från hvilken hon kommit. Äfven på hans personliga verksamhet ställde det samhälle, han tillhört, stora anspråk, och han var ständigt öfverhopad med kommunala förtroendeuppdrag, ledamot- och ordförandeskap i en mängd kommittéer och styrelser. Död d. 14 nov. 1885. D. donerade i sitt testamente 630,000 kr. till åtskilliga inrättningar, såsom Praktiska hushållsskolan i Göteborg, sjukhuset för obotliga därstädes, ett fattighus i Örgryte, Chalmersska läroverket, Göteborgs Vet.- och Vitt-samhälle, o. s. v. (Svenskt biografiskt handlexikon)

Han utbildade sig vid Göteborgs Handelsinstitut 1827-1831, blev student vid Uppsala universitet 1831. Mellan åren 1833 och 1837 var han anställd på sin fars kontor i Göteborg. År 1837 fick han en plats hos sin farbror Peter Dickson i London och 1840 etablerade James Dickson en egen filial i London under namnet "Dickson Brothers", vilken dess chef han var fram till 1847 då han återvände till Göteborg som delägare i firman James Dickson & Co. I mitten av 1800-talet var James Dickson & Co Sveriges största rederiföretag, och man hade då sitt kontor på Östra Hamngatan 17 i centrala Göteborg.[2][3]

James Dickson var ordförande för Bergslagsbanan 1872-1882, ledamot av styrelsen för Göteborgs och Bohus Läns Sparbank 1870-1873, ledamot av borgerskapets äldste 1848-1862, ledamot av Stadsfullmäktige 1863-1868, ledamot av styrelsen för Göteborgs museum 1861-1868, ledamot av styrelsen för Chalmerska slöjdskolan 1864-1885, ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg med flera. James Dicksons bostad på Överås

Han ägde egendomen Överås vid Danska Vägen i Örgryte, uppfört 1861 av byggmästare A Krüger och ritat av arkitekten V Boulnais. Samma år invigdes Göteborgs Folkbibliotek, skänkt av James Dickson. Året därpå öppnades Navigationsskolan på Kvarnberget, även den skänkt av James Dickson.

I sitt testamente 1884 donerade James Dickson 50 000 kronor till "[...] bad- eller brunnskurer för obemedlade". Den årliga avkastningen delades ut av en inom Göteborgs Läkaresällskap tillsatt kommitté.[4] Familj [redigera]

Son till grosshandlare James Dickson och Margareta Eleonora, född Bagge. Gift den 10 februari 1843 i Göteborg med sin kusin Eleonore Willerding (1821-1900), dotter till den preussiske konsuln Christian Fredrik Wilhelm Willerding och Carolina Elisabeth Bagge. Gemensamma barn var hovstallmästare James Fredrik (1844-1898), Caroline (1846-1918) gift med Olof Wijk d.y., godsägare Axel Edvin (1850-1927) och nykterhetsivraren Beatrice Dickson.[5][6]

James Jameson Dickson begravdes den 18 november 1885 i den Dicksonska familjegraven på Östra Kyrkogården i Göteborg. Referenser [redigera]

Noter

  1. ^ Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.212

  2. ^ En vandring i Göteborg på 1870-talet, Olof Nordenskjöld, bilaga till tidskriften Paletten 1942 s.11

  3. ^ Göteborgare del II, Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914 s.113-114

  4. ^ Enskild filantropisk verksamhet i Göteborg, [Sociala sektionen], red. I. Lilienberg, utgiven i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 s. 307

  5. ^ Svenska släktkalendern 1914, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1913 s.198-199

  6. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.109

Tryckta källor

   * C R A Fredberg: Det gamla Göteborg del III - staden i söder, öster och norr, Bröderna Weiss Boktryckeri, Göteborg 1922, sid. 443-445. 

   * Fahl, Magnus: Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 del II - Biografisk matrikel, Wezäta, Göteborg 1963, sid. 11-13.