"Eugén" Josef Teodor Alois Jung

Eugén Jung var född tysk den 20 mars 1867 i staden Neisse Schlesien i Preussen, numer Nysa i Polen. Han döptes till Joseph Theodor Alois men kallades Eugén. Hade två äldre systrar som kan ha hetat Emilie och Hedwig. Emilie blev troligen sköterska på ett sjukhem i Aachen.

Eugén blev bokbindare liksom far, farfar och farfars far. Under gesällvandring lärde han sig även cigarettillverkning. Inflyttad i Gävle 1891, mantalsskriven den 18 nov 1892. Blev först kartongarbetare sedan verkmästare vid tobaksfabriken P. C. Rettig & Co i Gävle.

Eugén Jung gifte sig med Judit Adolfina Andersson den 8 april 1893 och i december samma år föddes deras äldsta dotter. Totalt fick de fyra barn, alla i Gävle: Elsa f 1893, Knut f 1897, Ernst f 1899 och Klara f 1904.

Eugén Jung fick tjänst som verkmästare på Tobaksmonopolet i Härnösand ca 1913 och arbetade där fram till pension. Till 50-årsdagen fick han Kungliga patriotiska sällskapets medalj för sin gärning inom svensk tobaksindustri.

Eugén Jung föddes katolik men blev protestant i Sverige. Svensk medborgare innan första världskriget, 18 feb 1910.

Han var teknisk och kunde fotografera, snida, tillverka möbler, metallslöjda, brodera, knyppla - allt! Sällskaplig och kände alla i Härnösand. Sjöng i kör och spelade fiol.

Minne då Eugéns dotterson Bengt Jonsson besökte Grekland år 1983:

"Bengt följde med till Cavalla i Grekland, i ett vacker gästhem som ägdes av Författarförbundet. Plötsligt stannade han häpen framför en tavla, ett foto av några karlar. Där är min morfar, sa han. Det visade sej att huset tidigare ägts av Svenska tobaksmonopolet, där Eugén Jung hade arbetat."

Riksarkivet, Lars Hallberg, ang Eugén Jungs svenska medborgarskap:

Här i Riksarkivet har vi hans ansökan om svenskt medborgarskap. Ansökan är daterad Gävle den 27 december 1909. Däri skriver han att han lämnade sitt fädernesland 1891 och då avflyttade till Gävle. I ett intyg från den lutherska församlingen i Gävle står att han tillhörde den evangeliska trosbekännelsen och hade inflyttat till Gävle den 8 november 1892.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 18 februari 1910 tilldelades han (inklusive eventuella övriga familjemedlemmar, sådana nämns inte vid denna tid men omfattas automatiskt av beslutet) svenskt medborgarskap på villkor att han inom ett år härefter, försedd med bevis att han upphört att vara främmande makts undersåte, inför Kungl. Maj:ts befallningshavande i Gävleborgs län avlade tro- och huldhetsed. Det var först när eden avlades inför länsstyrelsen som medborgarskapsbeslutet trädde i kraft.

Jungs ansökan med olika intyg förvaras här i Riksarkivet Marieberg och finns i Justitiedepartementets konseljakt den 18 februari 1910 nr 20 och omfattar 10 sidor.

Dopboken i Neisse:

Kath. Kirchenbuch Neisse, Taufe des Joseph Theodor Alois Jung, 1867 (MF 2119728) Tag der Geburt den 20ten Maerz, Nachmittage 1/2 4 Uhr Tag der Taufe den 31ten Maerz Ist dem Buchbinder u. Galanterie Arbeiter Albert Jung, der von seiner Ehefrau Emilie geb. Weiss, am zwanzigsten Maerz Ein Tausend Acht Hundert Sieben u. Sechzig geborene Sohn, vom Kaplan Pietsch auf die Namen:

Joseph, Theodor Alois getauft worden.

Pathen: 1.) Fleischermeister Anton Stenzel 2.) Amalie, Ehefrau des Bäckermstr. Theodor Schwarzer