Lars Lilja

Mästersmed.

Gift 11 augusti 1771. Bosatt på Nisboda bruk i Nerike 1776. Bosatt på Folkströms bruk i Hällestad 1776-1780, utom 1777 då de var bosatta på i Wikbo, Nerike.

MARS 2009

obs!!! HELA WEB-SIDAN FINNS LÄNGRE NED....!!!!!!!!!!!!!!!

----------------------------------------UTDRAG----------------------------------------------------

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/18408.html#MT

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Roland Lilja

Postat tisdagen 23 november 1999 - 11:18       

--------------------------------------------------------------------------------

LARS(1746) LILJAS GÅTFULLA URSPRUNG:

Om man håller fast vid att Lars Lilja är född 1746 så har man följande:sonen Carl(1777)träffade

på 1790-talet sin hustru Elin Johansdotter på Husaby bruk,Skatelöfs förs.(i Småland). Elin är född 1775 i Kalvsvik(A1:2 1/4 pag 14-15)- föräldrar: Jon Håkansson(1723), Martha Persdotter(1738). MED VID ELINS DOP enl. födelseb.i Kalvsvik

(C:2 2/5) i okt. 1775 var SOLDAT LILJA(FÖDD 1746 ingen mån./dag)och hustrun Anna Håkansdotter(1747).De hade barnen Elin(1777),Lena(1769),Ingrid(?),Olof(1783),Samuel(1786), enl. Kalvsvik 1775-90,A1:2 3/4 pag 228-29.

Som synes var SOLDAT LILJA född 1746, samma år som LARS LILJA. DÄRFÖR en vild spekulation:TVILLINGBRÖDER??!! Jag stannade här för 10 år sedan och har ej sökt vidare. En slump att Carl(1777)Lilja träffade sin Elin(1775)-eller?

Man kanske bör syna soldat Lilja(1746) och hans ursprung närmare...

Roland Lilja

Postat onsdagen 24 november 1999 - 16:46       

--------------------------------------------------------------------------------

Smedsläkten LILJA och ytterligare en gåta:Lars(1746)Lilja fick bl.a. sonen Carl Fredrik(1777)som fick sonen Carl Johan(1812 i Målilla)- denne var livgrenadjär i Vist och fick många barn med hustrun Eva Charl. Jonsdotter(f.1813 i S.t Lars, Linköping) enl.husförh.l. A1:15 M sid.75, bl.a. sönerna: Carl Adolf(15/6 1836),Gustav Alfred(1841)-/for till N.Amerika 1868 med brodern/ Anders Wilhem(1846)/deras vidare öden är okända./,

Johan August(1843) samt Claes Fredrik(1850).De två sistmämndas familjehistoria är känd.

Förutom amerikafararna finns inga spår efter CARL ADOLF(född i Wist 15/6 1836).Jo, man kan följa hans familjebildning till 16/5 1879. Följande fakta finns: han arbetar "på Jernvägen" och står skriven som "smeden" i Kullerstads husf.l.(Östergötland)A1:13 sid.45 före 1879. Där står: Smeden Carl Adolf Lilja(f.1836 Wist),hustrun Catarina Ramstedt(1843 13/8 Grillinge),son Carl Antonius (1867 17/1 Grillinge),dot.Clara Cathrina(1868 S:t Lars, son Anders Wilhelm(1872 26/6 Kullerstad),son Gustav Adolf( 1874 14/11 St.Kopparbergs län,Folkerna), son Johan Fredrik(1877 8/1 Gefleborgs län,Hanebo). Familjen flyttar till obestämd ort 16/5 1879.

Där slutar spåren för mig, då jag höll på med detta för c:a 10 år sedan. De två sistnämnda sönernas födelseorter är gåtfulla; betr.sonen Gustav Adolfs födelseort Hanebo i Gefl.b. län 14/11 1874 så finns antecknat i Kullerstad(Österg.)A1:11 2/5 sid.33 att familjen har varit därifrån mellan 8/11 - 23/11 1874 men kommit tillbaka alltså. Kanske kan gåtan lösas genom de två yngsta sönernas födelseorter. I emmigrantreg. kan jag ej finna familjen. Känner någon till denna familjs vidare öden?

Henrik Lönnqvist

Postat måndagen 27 december 1999 - 12:20       

--------------------------------------------------------------------------------

Den Jonas Jonsson Lilja som vi tidigare omtalat som ev fosterfar till Lars Carlsson Lilja och som i Hällestads dödbok i sept 1770 anges vara 48 år och 6 månader kan vara identisk med den Johan, son till soldaten Johan Lilja (obs ev ej samme soldat Jon Lilja som nämnd i Skedevi ovan) och född i Tjällmo (E) 5/11 1721.

Uppgiften kommer från Roland Lilja.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

MARS 2008

http://user.tninet.se/~fwn529n/Carls%20anor.htm

16 ff ff

Lars Ka Carlsson Lilja.

Smedmästare.

Född 1746-01-25 i Sköllersta (T).

Död 1781-04-01 i Boxholms bruk, Ekeby (E).

(Barn 8, s , Far 32, s , Mor 33, s )

Gift 1771-08-11 i Ramundeboda (T) med Christina "Stina" Hundricsdotter Boberg.

Barn:

Henrik Ks Lilja. Smed, inspectro.

Född 1774-05-05 i Wisboda, Lerbäck (T).

Döpt 1774-05-08 i Wisboda, Lerbäck (T).

Carl Fredrik Ka Lilja. Smedmästare.

Född 1777-12-14 i Forsaströms bruk, Hällestad (E).

Döpt 1777-12-16 i Forsaströms bruk, Hällestad (E).

Faddrar: Carin Lilja i Folkaströms bruk, Hällestad (E).

Död 1839-02-12 i Gransäter, Ekholmen, Landeryd (E). (Se 8, s ).

Brita Stina Ks Lilja.

Född 1779.

Död 1813-05-10 i Gransäter, Ekholmen, Landeryd (E).

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Wikipedia: Sköllersta

Sköllersta Siffrorna avser orten

Folkmängd(2006) 1103

Area(2005) 161 hektar

Landskap Närke

Län Örebro län

Kommun Hallsbergs kommun

Församling Sköllersta församling

Läge 59° 8´ N, 15° 19´ Ö

Sköllersta är en tätort i Sköllersta församling i östra delen av Hallsbergs kommun, Örebro län. Sköllersta tätort har cirka 1000 invånare. Ungefär 2500 personer har Sköllersta som vallokal vid allmänna val.

Sköllersta är mest känt för Sveriges största fossilmuseum, beläget utanför samhället. Orten är även känd för Lithellsfabriken, belägen i de östliga delarna av samhället. Den startades av Oscar Lithell, vars son var gift med Lydia Lithell, som skrivit svenska texten till den berömda ryska folkmelodin Jag har hört om en stad ovan molnen. Lydia Lithell hade hört sången av en turnerande rysk kosackkör vid mitten av 1940 talet.

Anmärkningsvärd är även Sköllersta kyrka, en medeltidskyrka i kalk från 1200-talet med en fristående klockstapel från 1600-talet (centrala delarna). Kyrkan har ofta blivit kallad Närkes domkyrka beroende på dess storlek och den är en av landets större landsortskyrkor. På samma plats som kyrkan står idag kan det redan under 1100-talet ha stått en annan mindre kyrka.

Sköllerstas skolväsende omfattar dagis, lekis, fritidshem och en låg- och mellanstadieskola - Sköllersta skola I närområdet finns också två fornborgar, Tarsta borg och Åmehälla borg samt en av de få kvarvarande kvarnarna som drevs av både vatten och vindkraft, Kånsta kvarn. Sköllersta ingår i Kilsbergsrundan och Tivedsrundan som båda är vandrings- och cykelleder genom Örebro län.

Sköllersta ligger ca: 2,5 mil utanför Örebro.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Hallsbergs Turistinformation Kyrkogatan 14 694 30 Hallsberg´Telefon: 0582-68 53 36 Telefax: 0582-68 53 72

Sköllersta kyrka Hallsbergs kommun Örebro län

Kyrkan är en av de ståtligaste helgedomarna i stiftet - kallad "Närkes domkyrka". Ännu idag bär den i stort samma gestalt som när den mot slutet av 1200-talet stod ny. En treskeppig hallkyrka med pelare och valv av tegel och smyckas av tre kalkstensportaler. Interiören rymmer en rikedom av medeltida inventarier, såsom ett triumfkrucifix från 1300-talet, dopfunt från 1100-talet, glasmålningar och järnljuskronor från 1300-talet samt en stor madonnabild från 1400-talet. Den s k Sköllerstamadonnan, en av vårt lands märkligaste av romansk typ, finns jämte andra träskulpturer i Örebro läns museum.

+++++++++++++++++++++++++++

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/12845.html?934738815

Lönnqvist

Postat onsdagen 07 juli 1999 - 11:05

--------------------------------------------------------------------------------

Hej Hans och övriga!

I diskussionen om smedsläkten Lilja

finns Ekeby omnämnt såsom hittills varande hemsocken

för i Lilja ingifta smedsläkten Boberg.

Min ana Christina Hindricsdotter Boberg är just en sådan från Ekeby utflyttad ana.

Hon föddes enligt husförhörslängd (Hällestad AI:1 pag 341) 27/8 1746,

enligt uppgift lämnad av Lena Gustafsson i Ekeby (Ekeby AI:2).

Christina Bobergs första äktenskap är med

Lars Lilja f 25/1 1746 på okänd ort, d 1/4 1781 i just Ekeby.

Hennes andra äktenskap är med

Peter Köler f 1762 i Hällestad, död 1809 i Landeryd.

Christina har 5 egna barn,

3 med Lars

(Henric f i Wisboda, Lerbäck 1774 5/5,

Carl f i Folkströmmen, Hällestad 1777 14/12,

Brita Stina f i Folkströmmen, Hällestad 1779 13/12)

och 2 med Peter

(Peter f 1785 5/3 i Ekeby,

Andreas f 1787 2/10 i Ekeby)

samt ett fosterbarn

Lars Persson f 1794 ev i Slaka, död 1801 i Landeryd.

Christina Boberg dör 1819 14/2 i Gransätter, Ekholmen, Landeryd.

Enligt Lena Gustafsson är Christinas föräldrar

Henric Boberg f 1718 i Ekeby, d 1796 i (Fel: Ekeby) (Rätt: Ramundeboda) och

Anna Nilsdotter f 1722 i (Fel: Ekeby) (Rätt: Ramundeboda) .

Lena Gustafsson

Postat måndagen 12 juli 1999 - 14:50

--------------------------------------------------------------------------------

Hej!

En rättelse till ovan; Henric Boberg och Anna Nilsdotter föddes och dog i Ramundeboda

++++++++++++++++++++++

http://www.finspong.se/kultur_fritid/historia/bruken.htm

Bruken

--------------------------------------------------------------------------------

[ Sonstorps bruk ] [ Folkströms bruk ] [ Grytgöls bruk ] [ Övre Hävla bruk ]

--------------------------------------------------------------------------------

Inledning 

En radikal förändring av järnhanteringen i norra Östergötland inträffade under 1600-talets första hälft då kapitalstarka köpmän från Norrköping började industrialisera bruksbygden genom att anlägga järnbruk. Denna förändring styrdes i huvudsak av statens politik som ville hålla bergsmännen utanför den mycket lönsamma stångjärnstillverkningen. Den bruksbygd som nu kom att byggas upp förlades i utkanten av bergslagen. Köpmännen förvärvade här mark vid de bästa hammarfallen.

Hela denna förändring av järnhanteringen var en följd av uppbyggnaden av Sverige som en kontinental stormakt. Till Finspång och Norrköping lockades köpmän och industriidkare från Holland som DeWijk, DeBesche och DeGeer. Vallonska bruks -och skogsarbetare kontrakterades för att förnya järnhanteringen vid de nyanlagda bruken.

De järnbruk som kom att anläggas under denna tid kom, till skillnad från de gamla bergsmanshyttorna, att bli samhällsbildande och kom att bilda en sammanhängande bruksbygd i kommunen.

Redan i slutet av 1500-talet startades bruken i Finspång och Sonstorp. Under 1600-talets tidiga hälft byggdes bruken i Grytgöl, Börsjö, Lotorp, Ysunda och Rämninge upp. Av dessa kom Finspångs bruk, genom sitt fördelaktiga läge, att bilda centrum i bruksbygden. Förutom stångjärn och spiksmide framställd s här de välkända finspångskanonerna. Finspång var också utförselort, för de varor som producerades vid bruken i bygden, till Norrköping.

Bruksbygden växte och under 1600-talets senare hälft såg bruken i Folkström, Borggård, Börgöl och Övre Hävla dagens ljus. Vid den här tiden svarade bruksbygden i norra Östergötland för ungefär 10% av landets stångsjärnsutförsel.

Vid sekelskiftet 1700-1800 var Sverige fortfarande det ledande landet på världsmarknaden för järnexport. Produktionen vid östgötabruken fortsatte att öka och nya bruk bildades vid Lämneå och Hävla (Skärfors bruk). Den organisation och de metoder som utvecklades under epokens början bibehölls.

Nya vindar började blåsa ute i världen vid 1800-talets mitt. I England hade nya radikala järnhanteringsmetoder börjat utvecklats och Sveriges storhetstid som järnexportör började se sitt slut. Dödsstöten och den stora nedläggningsboomen bland bruken i norra Östergötland inträffade under 1800-talets senare hälft. De bruk som inte lyckades effektivisera sina smidesmetoder och införa ny teknik gick definitivt i graven. De som nu gick detta till mötes var bruken i Börsjö, Folkström, Börgöl, Ysunda, Lämneå. Bruket i Rämninge hade lagts ner redan 1755. Införandet av nya smidestekniker eller ny produktionsinriktning medförde att bruken i Lotorp, Sonstorp, Finspång, Grytgöl, Borggård, Övre Hävla och Hävla (Skärfors bruk) kom att överleva. I Igelfors anlades ett nytt bruk 1863. Vid den moderna industrialismens genombrott under 1900-talets första årtionden skedde en rationalisering och omstrukturering vilket ledde till att bruken i Lotorp, Övre Hävla och Sonstorp lades ner. Om Lotorps bruk skall sägas att detta var vid sekelskiftet 1800-1900 ett av Sveriges största lancashirebruk.

Från vad som såg dagens ljus under 1600-talet finns idag brukstraditionerna bevarade i Finspång, Grytgöl, Hävla, Lämneå, Borggård och Igelfors där modern industriell verksamhet bedrivs

---

Folkströms bruk (Nedre bruket).

Från Sonstorps bruk fortsätter man vägen norrut förbi Grytgöl och efter ca 15 km når man den gamla bruksmiljön i Folkström. Vid Folkströms bruk anlades en hammare 1649. Denna byggdes upp av norrköpingsborgaren Hans Larsson. 1659 byggdes en masugn som fick sina privilegier detta år. P.g.a. vattenbrist flyttades hammaren 1683 en km norr ut i strömmen. Här bedrevs stångsjärnssmide fram till hammarens nedläggning 1884 då fanns där tre stångjärnshamrar. Idag finns inga spår kvar från denna verksamhet. Vid Folkströms bruk (Nedre bruket) drevs masugnen fram till 1773. Fyra år senare, den 20 mars 1777, fick brukspatron Buren privilegier att starta ett manufakturverk och den 17 april samma år privilegier på ett vals- och skärverk. Nedläggningen av Folkströms bruk började 1879 då de båda brännstålsugnarna lades ner. 1884 lades de övriga delarna av bruket ner. Här fanns då två manufakturverk, en spikhammare och två brännstålsugnar. I samband med nedläggningen revs en stor del av bruksbyggnaderna vid Folkströms bruk.

Vad som finns kvar idag vid bruket är flyglarna till bruksherrgården, några bruksarbetarbostäder, magasin, kvarn och f.d. järnbod. Av bruksherrgården som är från tidigt 1800-tal revs huvudbyggnaden 1918 och byggdes upp som ordenshus i Ljusfallshammar. De f.d. bruksarbetarbostäderna är från tidigt 1800-tal och det stora spannmålsmagasinet är från 1700-talet. Om gamla kvarnen se nr 82 och om Folkströms kapell se nr 23

+++++++++++++++++++++++

Wikipedia:

Hällestads kyrka, Östergötland

Hällestads kyrka ligger i Hällestads församling i Linköpings stift och i Finspångs kommun.

Den nygotiska kyrkan uppfördes 1895, efter ritningar av Hjalmar Kumlien, men det har på orten funnits en kyrka sedan medeltiden, eventuellt redan på 1200-talet. Den äldsta kyrkan plundrades av Daniel Rantzaus trupper och brann ned 1726. Nästa kyrka som uppfördes brann också ned, den 23 januari 1893. Klockstapeln som uppfördes till andra kyrkan under första hälften av 1700-talet, finns numera på Skansen, där den ringer in nyåret för en stor del av de svenska TV-tittarna, ty varje nyårsafton direktsänder SVT uppläsningen av dikten Nyårsklockan vid tolvslaget med ackompanjemang av Hällestads klockstapel.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

MARS 2009

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

----------------------------------------UTDRAG----------------------------------------------------

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/18408.html#MT

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Äldre inlägg (arkiv) till 2000-07-21... Ämnen | Startsidan | Sök

Anbytarvärd | Användarkonto | Logga ut

Anbytarforum » Släkter » Smedsläkter » Lilja » Äldre inlägg (arkiv) till 2000-07-21 « Föregående Nästa »

Författare Meddelande

Ove Pettersson

Postat söndagen 10 oktober 1999 - 17:44       

--------------------------------------------------------------------------------

Håkan Lönnqvist

I husförhörslängden för Sköllersta A1:3 sida 97 står att Karl Lilja och hans familj har flyttat till Kumla 1749.

Ove

Fredrik Derefeldt

Postat söndagen 10 oktober 1999 - 18:00       

--------------------------------------------------------------------------------

Henrik!

Om nu inte inflyttningslängden i Kumla finns i Arninge. Varför inte kolla i födelseboken åren 1749-1755 (då han skall vara född 1752 enl. hfl)och se om någon Peter (Carlsson Lilja) föds där? Om nu det är din Lars, och att Peter är hans bror.

Annars kanske något till barn till Carl Lilja föds där och du får en plats i Kumla att söka dem i. Annars blir det väl att söka igenom hela hfl.

Mvh

Fredrik

Henrik Lönnqvist

Postat torsdagen 04 november 1999 - 19:11       

--------------------------------------------------------------------------------

Så har jag då äntligen hunnit göra vad Fredrik föreslagit ovan.

Kumla AI:1 är förd till 1749 (1750 enl reg) och i denna kan jag inte hitta familjen Carl Lilja.

Kumla AI:2 är förd from nov 1752 och inte heller där finns familjen.

Inga uppgifter om familjen går att få i vare sig födelse-, vigsel- eller dödlängd under den här perioden. Så vitt jag kan se är väl bäst att tillägga, eftersom A-volymen delvis är rörig och inte alltid så lättläst.

Två alternativ kan man därför tänka sig:

I. Familjen har hunnit flytta in OCH ut ur Kumla under luckan ovan

II. Uppgiften i Sköllerstad AI:3 om flytt till Kumla är oriktig (men så står det visserligen skrivet där).

Jag röstar på alternativ 1.

Just nu ser det alltså mörkt ut i det fortsatta arbetet på den fronten.

Jag arbetar parallellt med andra Liljor, bla soldaten Jon Lilja som gifter sig i Skedevi (E) 1735 med Kerstin Tyrsdotter. Paret får i Skedevi barnen Catharina f 20/1 1735, Jon f 25/3 1737 och Pär f 23/1 1740. Intressant i sammanhanget är dopvittnet vid sonen Jons dop, nämligen en Margareta Lilja. Man kan ju bara hoppas att hon är identisk med den Margareta som är dotter till Lars Tyrsson, släkten Liljessons ana, och kanske därför den länk som här binder ihop släkten Lilja och släkten Liljesson.

Men hur som helst visar väl hennes närvaro på att Jons släktnamn Lilja INTE är ett ryttarnamn, åtminstone om Margareta och Jon är släkt, men det är väl troligt?

Studera gärna min uppdaterade Lilja/Liljessonfil på http://www.user.tninet.se/~yzt912o/index.htm

Henrik Lönnqvist

Postat torsdagen 04 november 1999 - 19:16       

--------------------------------------------------------------------------------

Adressen ska vara http://user.tninet.se/~yzt912o/index.htm och inget annat.

Ulf Berggren

Postat fredagen 05 november 1999 - 18:27       

--------------------------------------------------------------------------------

Nja, Margareta Lilja kan ju också höra ihop med någon annan Lilja från samma soldattorp. Hon kan ju t ex vara änka efter en tidigare soldat, som bor kvar som inhyses, granne el dyl.

Soldaten Jon Lilja hör ju f ö troligare ihop med smeden Tyr Lilja än med Lars Tyrsson.

Lotta Johansson

Postat söndagen 21 november 1999 - 19:37       

--------------------------------------------------------------------------------

Flera smed-Liljor!

I Jönköpings faktoris rullor finns en hel del Liljor. Gott om smeder med det namnet alltså! Här är några:

Jöns Månsson Lilja, pistolmakare, mästare 1695.

Esbjörn Larsson Lilja, f 1683 i Västergötland, pistolmakare, gesäll 14/10 1708, mästare 1711.

Anders Lilja, f 1693 i Västergötland, karbinpipsmed, mästare 1717.

Johan Lilja, f 1690 i Småland, bajonettsmed, mästare 1717, bor 1726 i Hakarp (F).

Måns Jönsson Lilja, f 1700 i Småland, låssmed, gesäll 3/11 1717, mästare 16/6 1732.

Bengt Lilja, f 1696 i Västergötland, låsmakare, gesäll 26/11 1716, mästare 1732.

Det finns fler på Peter Jonsheims sida:

http://home.bip.net/peter.jonsheim/smeder

Mvh//Lotta

Roland Lilja

Postat måndagen 22 november 1999 - 00:11       

--------------------------------------------------------------------------------

Enligt Hällestads föd.bok döps Catarina Margareta

d.6/5 1759(född 2/5)dotter till Mäster THYRES LILJA o Catarina Fahlstedt fr.Sonstorp.

Vittnen: dräng LARS LILJA,Sonstorp,Christian Köhler,Sonstorp,Peter Swartling,Sonstorp,

Madame Brita Christina Mulberg,Sonstorp, och

pigan Brita Christina Köhler.

Hälsningar från Roland Lilja släkting i rakt nedstigande led till Lars Lilja(f.25/1 1746)

Jag väntar med spänning på fortsättningen...

Roland Lilja

Postat måndagen 22 november 1999 - 14:47       

--------------------------------------------------------------------------------

Som förstgångsbesökare hittade jag min LILJA-släkt

inatt. Trodde att jag tillfört debatten något med

sambandet mellan LARS o THYRES LILJA.Jag ser nu att kunskapen finns.

Roland Lilja

Postat tisdagen 23 november 1999 - 11:18       

--------------------------------------------------------------------------------

LARS(1746) LILJAS GÅTFULLA URSPRUNG:

Om man håller fast vid att Lars Lilja är född 1746 så har man följande:sonen Carl(1777)träffade

på 1790-talet sin hustru Elin Johansdotter på Husaby bruk,Skatelöfs förs.(i Småland). Elin är född 1775 i Kalvsvik(A1:2 1/4 pag 14-15)- föräldrar: Jon Håkansson(1723), Martha Persdotter(1738). MED VID ELINS DOP enl. födelseb.i Kalvsvik

(C:2 2/5) i okt. 1775 var SOLDAT LILJA(FÖDD 1746 ingen mån./dag)och hustrun Anna Håkansdotter(1747).De hade barnen Elin(1777),Lena(1769),Ingrid(?),Olof(1783),Samuel(1786), enl. Kalvsvik 1775-90,A1:2 3/4 pag 228-29.

Som synes var SOLDAT LILJA född 1746, samma år som LARS LILJA. DÄRFÖR en vild spekulation:TVILLINGBRÖDER??!! Jag stannade här för 10 år sedan och har ej sökt vidare. En slump att Carl(1777)Lilja träffade sin Elin(1775)-eller?

Man kanske bör syna soldat Lilja(1746) och hans ursprung närmare...

Roland Lilja

Postat onsdagen 24 november 1999 - 16:46       

--------------------------------------------------------------------------------

Smedsläkten LILJA och ytterligare en gåta:Lars(1746)Lilja fick bl.a. sonen Carl Fredrik(1777)som fick sonen Carl Johan(1812 i Målilla)- denne var livgrenadjär i Vist och fick många barn med hustrun Eva Charl. Jonsdotter(f.1813 i S.t Lars, Linköping) enl.husförh.l. A1:15 M sid.75, bl.a. sönerna: Carl Adolf(15/6 1836),Gustav Alfred(1841)-/for till N.Amerika 1868 med brodern/ Anders Wilhem(1846)/deras vidare öden är okända./,

Johan August(1843) samt Claes Fredrik(1850).De två sistmämndas familjehistoria är känd.

Förutom amerikafararna finns inga spår efter CARL ADOLF(född i Wist 15/6 1836).Jo, man kan följa hans familjebildning till 16/5 1879. Följande fakta finns: han arbetar "på Jernvägen" och står skriven som "smeden" i Kullerstads husf.l.(Östergötland)A1:13 sid.45 före 1879. Där står: Smeden Carl Adolf Lilja(f.1836 Wist),hustrun Catarina Ramstedt(1843 13/8 Grillinge),son Carl Antonius (1867 17/1 Grillinge),dot.Clara Cathrina(1868 S:t Lars, son Anders Wilhelm(1872 26/6 Kullerstad),son Gustav Adolf( 1874 14/11 St.Kopparbergs län,Folkerna), son Johan Fredrik(1877 8/1 Gefleborgs län,Hanebo). Familjen flyttar till obestämd ort 16/5 1879.

Där slutar spåren för mig, då jag höll på med detta för c:a 10 år sedan. De två sistnämnda sönernas födelseorter är gåtfulla; betr.sonen Gustav Adolfs födelseort Hanebo i Gefl.b. län 14/11 1874 så finns antecknat i Kullerstad(Österg.)A1:11 2/5 sid.33 att familjen har varit därifrån mellan 8/11 - 23/11 1874 men kommit tillbaka alltså. Kanske kan gåtan lösas genom de två yngsta sönernas födelseorter. I emmigrantreg. kan jag ej finna familjen. Känner någon till denna familjs vidare öden?

Henrik Lönnqvist

Postat måndagen 27 december 1999 - 12:20       

--------------------------------------------------------------------------------

Den Jonas Jonsson Lilja som vi tidigare omtalat som ev fosterfar till Lars Carlsson Lilja och som i Hällestads dödbok i sept 1770 anges vara 48 år och 6 månader kan vara identisk med den Johan, son till soldaten Johan Lilja (obs ev ej samme soldat Jon Lilja som nämnd i Skedevi ovan) och född i Tjällmo (E) 5/11 1721.

Uppgiften kommer från Roland Lilja.

Henrik Lönnqvist

Postat torsdagen 30 december 1999 - 11:55       

--------------------------------------------------------------------------------

Jag har nu studerat Tjällmos födelsebok åren 1713-1728 med följande resultat:

19/10 1718 föddes och Christnades samma dag soldaten Johan Lillias barn Brita

5/11 1721 döpt den 12:e soldaten Johan Lillias barn Johan

28/9 1724 döpt den 29:e soldaten Johan Lillias barn Måns

Ingen Tyr Jonsson Lilja som man kunde hoppats alltså. Familjen har väl flyttat kan man anta eftersom inga fler barn föds tom 31/12 1728. Kvar att studera är också vigsel- och dödböcker för Tjällmo under samma period.

Ulf Berggren

Postat torsdagen 30 december 1999 - 19:52       

--------------------------------------------------------------------------------

Något som talar emot att Johan Lilja skulle vara far är ju att namnet Johan i så fall skulle ha förvanskats till Jon både i sonens förnamn och i patronymikonet.

Synd att hustruns namn tydligen är okänt. Skulle hon vara en Tyrsdotter skulle det ju vara ett intressant indicium.

Vad som händer med soldaten efter 1724 bör ju kunna hittas i rullorna. Jag skulle ev. kunna kolla det på KrA på måndag. Men det vore bra att i så fall veta vad soldattorpet hette, framgår det var han bodde när barnen föddes?

Obs! att jag inte lär läsa Anbytarforum mer före måndag, så om denna info ska nå mig säkert innan dess behöver den mailas (också).

Henrik Lönnqvist

Postat måndagen 03 januari 2000 - 21:39       

--------------------------------------------------------------------------------

Synd att jag läste detta inlägg först "tusen" år senare (så fick jag det sagt också).

Ingenstans i Tjällmos födelsebok framgår soldaten Johan Liljas bostadsort, varken vid barnens födelse eller de enstaka tillfällen han förekommer som dopvittne - annars hade jag självklart meddelat det här.

I dopvittnesfrågan är det så att det i mina ögon är svårt att se vilken av de kvinnliga faddrarna som hör till vilken man - om det ens är på det viset. Ingen ledning där heller tyvärr.

Jag måste erkänna att jag aldrig tidigare forskat på krigsarkivet och vet inte därför vilken information som är nödvändig för att det ska ge något ytterligare - men jag antar att det finns något skrivet om det här i Rötter. Ska leta upp det i så fall.

Henrik Lönnqvist

Postat onsdagen 05 januari 2000 - 10:35       

--------------------------------------------------------------------------------

Har nu koncentrerat mig på två saker:

1) Påbörjat utredning kring ryttaren Carl Carlsson Lilja, som är möjlig far till Lars Carlsson Lilja, och dennes familj.

2) Letat runt i Närketrakten efter möjlig födelseort för Peter Carlsson Lilja, f 24/11 1752 enligt husförhörslängd V Vingåker.

1. Redovisar här information kring ryttaren Carl Carlsson Lilja:

Sköllersta (T) AI:1 är förd (1707)1721-1746 och ger tillsammans med födelsboken följande familjebildning (Segås, tryckt pag. 109, 234, 293, 342, 379, 409):

rusthållaren och ryttaren Carl Carlsson Lilja anges född 1701/1702 (åu och faktisk födelseuppg)

hans första hustru har jag ännu inte uppgift om

men de har barnen

Carl Carlsson *Lilja f 13/10 1729 i ...boda i Sköllersta(T)

Anders Carlsson *Lilja f 4/4 1734 i ... i Sköllersta (T)

Nils Carlsson *Lilja anges i hfl (AI:3, p.97) vara född 24/1 1737, men jag kan ej hitta honom i födelselängden (Lustigt i sammanhanget att Peter Carlsson Lilja åtminstone vid ett tillfälle står angiven som född 24/1 och att Lars anges vara född 25/1).

hans andra hustru är Brita Claesdotter. Hon finns hemmavarande i Segås (AI:2 p.40, AI:1 p.234, 293) som dotter till ryttaren Claes Larsson Trana f c x/3 1676 d 7/12 1737, dennes patronymikon anges i dödboken, och Kerstin Larsdotter f c 1681/85, hennes patronymikon anges när hon bor inhyst hos Carl Carlsson Lilja och hustru, då står hon som svärmoder, åldersuppgifterna från AI:1 p.293 och p.342. Svärmodern kan ev ha flyttat till ...rum (p.409).

de har barnen (vigdes antagl omkr 1740):

Claes Carlsson *Lilja, f 8/7 1740 i Östra ..., Sköllerstad (T)

Maria/Marit/Margareta Carlsdotter *Lilja, f 1/10 1741 i Segås, Sköllersta (T), som tvilling, hennes syster dödfödd dock

Lars Carlsson *Lilja, f 11/8 1743 i Segås, Sköllersta (T)

Kirstin Carlsdotter *Lilja, f 8/10 1745 i Segås, Sköllersta (T)

Brita Carlsdotter *Lilja, f 3/7 1748 i Segås, Sköllersta (T)

Där slutar vårt spår. Familjen flyttar som bekant till Kumla, men går inte att finna där.

2. Därför har jag då jagat en födelse av en Peter Carlsson Lilja åren 1751-1753 i angränsande socknar. Ingen sådan finns alltså i Kumla eller Sköllersta, ej heller i Snavlunda eller Ekeby - men hör och häpna faktiskt i Lerbäck.

Alla socknar jag sökt i är i Närke. Sökningen bör trots denna matchning fortsätta i norra Östergötland samt västra Södermanland.

Född i Ånstorp (ev Svanstorp) i Lerbäck (T) är den 15/3 1752 (och döpt 17/3) är Petter, Carl Carlsson son. Ingen uppgift om moder. Dopvittnen är Jöns Jönsson, Nils ryttaren i ...torpet och hammarsmeden (?) ...man.

Tom faderns patronymikon stämmer. Jag har då jagat fler uppgifter i födelselängden som har med en Carl Carlsson att göra.

Perioden 1746 tom juni 1749 finns ingen Carl Carlsson nämnd, vilket skulle kunna tyda på inflyttning.

I juni 1749 föds sonen Olof i Ödeskärr?, Lerbäck (T), far: Carl Carlsson. Ingen uppgift om moder. Dopvittnen är Nils Olsson och hustru i Örberga, Lerbäck.

Lerbäck har vigsel- och dödlängd först 1801. Födelselängden är svårläst. Första husförhörslängden (AI:1) är från 1780, där finner man följande uppgifter (p.107) i Lund:

Carl Carlsson, f 1725

fadern Carl, f 1700, död

ett antal barn till Carl Carlsson.

Om det är vår släkt stämmer faderns födelesår bra med observationer i Sköllersta. Vår Carl Carlsson är född 1729, stämmer hyfsat alltså. Ytterligare utredning krävs, som dopvittnen till denne Carl Carlssons barn.

Sammanfattning i excelformat finns som vanligt på http://user.tninet.se/liljaliljesson.xls

Henrik Lönnqvist

Postat onsdagen 05 januari 2000 - 10:36       

--------------------------------------------------------------------------------

Excelfilen finns förstås på http://user.tninet.se/~yzt912o/liljaliljesson.xls

Ulf Berggren

Postat onsdagen 05 januari 2000 - 18:53       

--------------------------------------------------------------------------------

Det är OK, besöket på KrA har ändå skjutits upp.

När det gäller det som du kallar "dopvittnesfrågan", undrar jag om du har fått för dig att de hustrur som är faddrar till ett barn är hustrur till de manliga faddrarna.

Det är dock inte normalfallet. Dvs. ibland är de det, ibland inte. Ofta framgår det när så är fallet, men i andra fall gör det inte det trots att det är så.

Listan på dopvittnen kan ju också vara uppställd på olika sätt, som gynnar tydligheten olika mycket.

Var det nåt speciellt exempel i samband med släkten Lilja du tänkte på?

Har du förresten kollat om du kan ha nån nytta av bouppteckningsregistren för Örebro län (Se stadsarkivets hemsida).

Henrik Lönnqvist

Postat söndagen 09 januari 2000 - 22:00       

--------------------------------------------------------------------------------

Nej, jag har förstått att titeln hustru används om gifta kvinnor i allmänhet. Och vad jag avsåg i förevarande fall var just den otydlighet som förekom vid de enstaka fall ryttaren Johan Lilja var dopvittne i Tjällmo. Dvs hans hustru kan inte bestämmas där. Och ingen Tyrsdotter var fö dopvittne såvitt jag kunde se, tyvärr.

Men sedan trodde jag i min enfald att Joan, Jaen, Johan, Jonas och Jon tex var olika former av samma namn och att Jonas Jonsson Lilja i praktiken är samma namn som Johan Johansson Lilja. Menar du att det inte är troligt?

Tack för tipset om bouppteckningsregistren! Tror jag varit inne där vid tillfälle, utan resultat. Ska göra ett nytt försök. Återkommer.

Fredrik Derefeldt

Postat måndagen 10 januari 2000 - 18:35       

--------------------------------------------------------------------------------

Tänkte presentera några smeder Lilja jag funnit, mest i Jönköping.

Anders Lillia, f 1715, d 26/4 1767, Pistolsmed vid Jönköpings Faktori, Gesäll 1735, Mästare 1738

g 28/12 1752 m Lisa Gran

Anders Månsson Lillia, f 1730 i Småland, d 6/6 1783. Pistolmakare vid Jönköpings Faktori, mästare 1753

Bengt Lillia, f 1692, Pistolsmed vid Jönköpings Faktori, mästare 1732

Esbjörn Lillia, f 1683 i Västergötland, d 22/6 1736, Pistolsmed vid Jönköpings Faktori, Gesäll 1708, Mästare 1711, g 1:o 1/12 1711 m Ingrid Larsdotter Bankenberg, d 1728

g 2:o 26/9 1729 m Cajsa Strängberg

Jöns Lillia, f 1734 i Jönköping (son till Måns Lillia), Pistolsmed vid Jönköpings Faktori, Gesäll omkr 1752, okänt när han blev mästare

Jöns Månsson Lillia, f i Småland, finns uppgifter som varierar mellan åren 1659 och 1670. d 3/6 1729. Pistolsmed vid Jönköpings Faktori, mästare 1695

g m Ingrid Andersdotter Rånge

Lars Jonsson Lillia, f 1667, d 1713, Pipvällare vid Jönköpings Faktori, mästare 1692

Måns Lillia, f omkr 1700 i Småland (son till Jöns Månsson Lillia), d 19/11 1774, Pistolsmed vid Jönköpings Faktori, gesäll 1717, mästare 1731

Sven Lillia, f 1696, Pistolsmed vid Jönköpings faktori, gesäll 1718

Sven Lillia, f 1723 i Jönköping, Pistolsmed vid Jönköpings faktori, mästare 1752, från 1759 står följande "lat och försummelig"

Johan Lillia, gesäll i Stockholm 1698, reste trol. senare till Danzig

Jonas Lillja, smedgesäll vid Ronneby faktori under mitten av 1760-talet

Källa: Svenska Böss- och Pistolsmeder (1989) av Kåa Wennberg

Bengt Lillia (se ovan), har ett enda vapen bevarat, en Flintlåspistol, finns bild på den i källan.

Källa: Svenska Pistolsmeder från 1700-talet (1996) av Kåa Wennberg, sid 60

Mvh

Fredrik

Roland Lilja

Postat måndagen 10 januari 2000 - 21:31       

--------------------------------------------------------------------------------

I Per Clemenssons och Kjell Anderssons bok "Släktforska" står:1. "Faddrarna...representerade faderns och moderns sida. Ofta var faddrarna nära släktingar eller grannar." Inget om hustrur...

2. " Man gjorde ofta ingen skillnad mellan besläktade namn, tex. Johan,Johannes, Jan, Jaen,

Jon eller Anders och Andreas."

3.Om soldatnamn: " Om sönerna inte blev soldater

bytte de ofta tillbaka till vanliga patronymikon."

Såsom släktforskare med ringa erfarenhet undrar jag vad som hände med tex Lilja-namnet då Ryttaren Carl Carlsson Lilja flyttade från Sköllersta. Om han nu blev smed vid något bruk i kumlatrakten eller Lerbäck kanske han tog bort soldatnamnet. Henrik har ju hittat en Carl Carlsson, som tycks passa in i sammanhanget. Dessutom bär ju hans förmodade son Lars Carlsson (Lilja)inte liljanamnet, när han först påträffas.

Vad som fick honom(och brodern Peter) att senare ta namnet Lilja kanske någon annan kan upplysa mig om. Hur handskades man med namnen? Godtyckligt?

Hälsn. Roland Lilja

Lotta Johansson

Postat måndagen 10 januari 2000 - 21:40       

--------------------------------------------------------------------------------

Hej Roland!

Vad jag upptäckt när det gäller smedernas efternamn i Jönköpingstrakten, så tog dom ofta ett eget efternamn, även om fadern hade ett släktnamn redan. Ibland tar dom faderns men absolut inte alltid.

Det var inte bara bland soldater det var vanligt att ta släktnamn, även hantverkare och andra "specialyrken" tog ofta släktnamn. Soldaternas namn följde ju ofta med just det soldatnummer dom fick, och efterträdaren fick alltså samma namn utan att vara släkt. Många tog nog även bort soldatnamnet när dom slutade.

Mvh//

Lotta

Fredrik Derefeldt

Postat tisdagen 11 januari 2000 - 01:41       

--------------------------------------------------------------------------------

Roland!

1) Hustrur är en benämning för gift kvinna.

2) Att Jon blandades ihop med Johan etc. är sällsynt som förnamn, däremot är Jon och Jonas samma namn. Däremot är det vanligt att Jon kan blandas ihop i varianten Johansson, Jonsson, Jansson etc. Ett liknande samband har formerna Anders och Andreas, dock händer det oftare i det fallet att de blandas ihop som förnamn.

3) Ja...men det är också ofta att han har kvar soldatnamnet till sin död, däremot är det sällan (fram till ca 1850) som barnen har soldatnamnet som släktnamn, utan det blir åter ett patronymikon, om de nu inte blir soldat, men då får de oftast ett annat soldatnamn (om de nu inte hamnade på samma soldattorp som fadern)

Mvh

Fredrik

Anita Hjorth

Postat tisdagen 11 januari 2000 - 16:52       

--------------------------------------------------------------------------------

Tillägg till namndiskussionen:

Som Fredrik skrev här ovan är Jon/Jonas och Johan olika namn.Däremot blir Johan ofta Jan (eller Jaen) och kan då ge upphov till felläsningen Jan = Jon.

Mvh Anita

Roland Lilja

Postat tisdagen 11 januari 2000 - 17:14       

--------------------------------------------------------------------------------

Tack Lotta och Fredrik för upplysningarna!

Med anledning av Fredriks svar 3 ovan, så kanske man kan dra följande slutsats: Ryttaren Carl Carlsson Lilja fick soldatnamnet Lilja just som soldat. Detta styrks ju också av Henriks forskning då han hittar Carl Carlsson,som förmodligen är identisk med ryttaren Carl Carlsson Lilja; dessförinnan hette han Carl Carlsson(som han också gick tillbaka till). När det gäller sönerna Lars Lilja och Peter Lilja så

tog de namnet Lilja, när de gick in i smedyrket och de kom ju också i kontakt med smeder med liljanamnet. Detta kanske innebär att "vår"

liljasläkt inte alls hör samman med de andra liljorna, men osvuret är bäst...

Hälsn. Roland

Ulf Berggren

Postat tisdagen 16 oktober 2007 - 20:00       

--------------------------------------------------------------------------------

Skillnaden på Jan och Jon har redan påpekats. Tyvärr är alltså det citerade påståendet ur "Släktforska" något som skämmer den.

F ö räknar jag med att kolla Johan Lilja på KrA imorgon.

Ulf Berggren

Postat fredagen 14 januari 2000 - 22:01       

--------------------------------------------------------------------------------

Skillnaden på Jan och Jon har redan påpekats. Tyvärr är alltså det citerade påståendet ur "Släktforska" något som skämmer den.

F ö räknar jag med att kolla Johan Lilja på KrA imorgon.

Ulf Berggren

Postat tisdagen 18 januari 2000 - 20:26       

--------------------------------------------------------------------------------

Soldaten Johan Lilja hette Henriksson i patronymikon. Hans far hette alltså Henrik, vilket somliga här säkert inte har något emot...

Men han var kvar som soldat långt efter 1724, även om han kanske inte fick fler barn.

Enligt generalmönsterrullorna blev han antagen 1717 och 1740 20/2 blev han "för dess sjuklighet utbytt".

Han uppgavs vara östgöte och 33 år gammal 1728, dvs. född 169(5).

Han var soldat nr. 136 vid 1:a livgrenadjärsregementet, Västanstångs kompani.

Vad som hände efter 1740 är ju sedan en intressant fråga. Smedssamband är ju en möjlighet.

Kanske kan Tjällmos kyrkböcker ge mer, och månne finns det en bouppteckning?

Fredrik Derefeldt

Postat lördagen 05 februari 2000 - 20:02       

--------------------------------------------------------------------------------

Hejsan!

Henrik, jag såg inte om du hade denna uppgift i din excel-fil. Så jag skriver den här. Såg den av en slump.

Hällestad E:1 Vigsel

1752 27/9 smedsmäster Jonas Jonsson Lilia från Sonstorp och pigan Christin Persdotter.

Mvh

Fredrik

Henrik Lönnqvist

Postat tisdagen 08 februari 2000 - 17:10       

--------------------------------------------------------------------------------

Det var en ny uppgift för mig. Jag lägger till den i filen. Tack!

Observera att jag också svarat Per Anders Boquist (möjlig släkting till min svåger f ö) vars förfader gifter sig med en av Peter Carlsson Liljas döttrar. Svaret finns i diskussion under Östergötland - Hällestad samt också bifogat excelfilen. http://user.tninet.se/~yzt912o/liljaliljesson.xls

Ulf Berggren

Postat fredagen 21 juli 2000 - 22:32       

--------------------------------------------------------------------------------

Jag hittade en ny intressant uppgift idag:

Soldaten Jon Lilja i Skedevi är från Västra Vingåker!

I Vingåkers tidiga och utförliga utflyttningslängd framgår att han heter Jon Jönsson Lilja och är född i Göketorp där. Där var han vargeringskarl men flyttade 1735 26/1 till Skedevi för att blir soldat vid Espetorps rote. Han var då ännu ogift.

Det låter nu alltså ganska troligt att det finns ett samband mellan honom och Lars Tyrsson. Båda är alltså från Vingåker, och båda har samband med namnet Tyr. Dessutom kallades Jon Lilja redan innan han blev soldat, vilket ökar chansen att hans dopvittne Margareta Lilja är en släkting.

Kerstin Tyrsdotter skulle ju t ex kunna vara en yngre syster till Lars Tyrsson och nedflyttad till Östergötland före Jon (hon tycks ej utflyttad från Vingåker 1730-35). Och det är fortfarande inte uteslutet att Tyr Jonsson Lilja är son till dem, han kan ju saknas i födelseboken.

Men tyvärr kan ju smeden Jon Jonsson Lilja inte vara så ung att han är identisk med deras son Jon, så i så fall skulle han och Tyr inte vara bröder, utan sambandet något annat.

Vidare undersökningar borde kunna identifiera Jon i Vingåkers födelsebok, och ge fynd av ytterligare släktingar till honom där.