Lauri Laurinpoika

Lauri, som i Sverige kallades Lars Larsson, föddes ca 1570 i Rautalampi socken i Finland. Han flyttade med sin familj in från Finland år 1611 och bosatte sig i Hästberg 1 Järvsö.

Lars var bonde i Hästberg 1 och ägare till 12 kor. Hans hustru är okänd men var troligen född i Finland. De fick barnen Seffed (Sigfrid) född ca 1600, Lars född ca 1600, Enar född ca 1610, Agneta född ca 1614.

Lars Larsson ville hämnas en oförrätt och dödades år 1649 i ett slagsmål med Karl Karlsson. Lars söner tog över gården. Dottern Agneta blev piga i Hästberg.

Ur Magazin Järvsö av JOSEFINE OWETZ:

Det är senhösten 1611 i skogarna mellan Alfta och Järvsö. En man vid namn Lari tar sig fram genom skogslandskapet. Han har med sig fru, barn och djur och de har färdats en lång väg för att ta sig hit, ända från Rautalampi socken i Finland. Familjen kom med båt till Gävle och sedan har de vandrat norröver, hit till de djupa hälsingeskogarna. Längs med vägen har Lari ätit bär. Varje dag har bären varit frysta, men så en dag när familjen kommer upp på ett berg med en vidunderlig utsikt är bären plötsligt ofrysta. Lari inser att den här platsen har ett gynnsamt klimat för att odla svedjeråg. Här vill han slå sig ner. Han har kommit till Hästberg.

LARS LARSSON KOM till Hästberg på hösten. Han började genast att bygga en rökstuga till sig och sin familj. Rökstugor, eller pörten, var något som var typiskt för svedjefinnarna. Det var ett enkelt hus som saknade skorsten. Röken från elden släpptes i stället ut genom en lucka i taket. — Man hade en stor stenugn och ovanpå den lade man jord och sand. När man eldade så låg röken ovanpå och värmde upp jorden och sanden. Eldade man en gång på morgonen så höll det värmen hela dagen. Sedan öppnade man upp luckan och då kom röken ut, säger Roland.

Lars började att fälla skogen första sommaren, dels för byggmaterial och dels för att odla svedjeråg. Han brände skogen i midsommartid den andra sommaren och sådde rågen i den varma askan, på hösten kunde djuren gå där och beta av första grödan. Den tredje sommaren spirade svedjerågen på Hästberg

Kvinnorna gick med särskilda krokar och slog av rågen. Man kunde inte hässja svedjerågen som man kunde med andra sädesslag, säger Roland. Svedjerågen var inget sädesslag som växte i trakterna, utan något som svedjefinnarna tog med sig hit. Den blev lika hög som en manshöjd och efter det något mödosamma arbetet att odla upp rågen gav den väldigt goda skördar.

Ett korn gav tusenfalt brukar man säga. Man har provat att odla i nutid och av ett enda korn svedjeråg blev det 600 korn på kärven som växte upp, säger Roland. De rikliga skördarna gjorde att Lars kunde ha många kor. Han hade dubbelt så många kor som andra bönder i Järvsö hade på den här tiden. De hade runt sex kor, medan Lars hade tolv kor har vi hittat i en skattelängd.

Dikt av Cecilia Bruce, Järvsö:

De kom från öster, de gick och gick Oändliga näverskomil, Och leva på hjortron och tunnbröd de fick Och jaga ned båge och pil. Men högt över dimma och högt över frost Stod Hästberg och väntade dem. Och ofrusna lingon blev vandrarnas kost Och berget blev finnarnas hem.