Märta Ulfsparre af Broxvik

Is your surname Ulfsparre af Broxvik?

Research the Ulfsparre af Broxvik family

Märta Ulfsparre af Broxvik's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Märta Ulfsparre af Broxvik

Birthdate:
Birthplace: Majorsbostället, Jämtlands regemente
Death: March 07, 1752 (42)
Viby (E)
Immediate Family:

Daughter of Måns Ulfsparre af Broxvik and Margareta Ulfsparre af Broxvik
Wife of Johan Alexander Götherhielm
Sister of Åke Ulfsparre af Broxvik; Erik Månsson Ulfsparre af Broxvik and Anna Elisabet Ulfsparre af Broxvik

Occupation: Friherrinna
Managed by: Christer Lyrholm
Last Updated:
view all

Märta Ulfsparre af Broxvik's Timeline

1709
September 6, 1709
Jämtlands regemente
1752
March 7, 1752
Age 42
Viby (E)
1752
Age 42
1764
1764
Age 42
Viby k:a (E) där hans vapen uppsattes. Begravd i egen murad grav. Hans namn står på en av kyrkklockorna

VIBY KYRKA
"......(...) I söder uppfördes ett vapenhus av sten och invid detta ett gravkor åt kommendören Johan Alexander Götherhielm (1688-1764). (....)."
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
http://sv.wikipedia.org/wiki/Viby_kyrka,_%C3%96sterg%C3%B6tland.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Viby kyrka, Östergötland
Koordinater: 58°22′5.58″N 15°18′41.20″O / 58.3682167, 15.3114444

Viby kyrkaViby kyrka ligger i Viby församling i Linköpings stift och Mjölby kommun.

Det medeltida tornet ses från E4 strax öster om Mantorp.
Kyrkan nås från den gamla riksvägen mellan Mantorp och Linköping.

Innehåll
1 Kyrkobyggnaden
2 Inventarier
3 Runstenar
4 Referenser
4.1 Tryckta källor
4.2 Webbkällor

Kyrkobyggnaden
Vid undersökningar 1934 och 1962 framkom under golvet grundmurna till den äldsta stenkyrkan, som bestod av långhus, något smalare kor samt grund och bred absid, tillsammans 14,5 meter lång och 6,3 meter bred (inom murarna).

Kyrkobyggnaden anses ha stått klar senast omkring 1200. Den försågs med valv under medeltidens senare del. I samband med renoveringarna påträffades ett fragment till en runristad gravkista från missionstiden. Detta torde innebära att där funnits en begravningsplats med en stavkyrka redan på 1000-talet. Kvar av stenkyrkan är endast det nuvarande tornet.
Denna lilla medeltidskyrkan blev föremål för flera förändringar. I slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet revs koret och ersattes med ett större. Vid den äldsta kyrkans absidmur uppfördes en ny triumfbåge, och öster om denna förlängdes kyrkan med cirka 6 meter. Vid 1934 års undersökningar hittades grunden till två tillbyggnader i norr och söder. Kyrkan skall enligt uppgifter i "Linköpings stifts Prästekrönika" ha bränts av danskarna 1566 men blivit reparerad ett par år efteråt. Klockstapeln byggdes 1567.

I söder uppfördes ett vapenhus av sten och invid detta ett gravkor åt kommendören Johan Alexander Götherhielm (1688-1764).

1776 ombyggdes kyrkan. Större delen, utom tornet och västra delen av norra muren, revs därvid. Resultatet blev att kyrkan, som stod klar samma år, fick de dimensioner den nu har. Restaureringarna år 1934 och 1962 har återställt den gustavianska interiören, vilken domineras av Pehr Hörbergs altartavla, målad 1796.

Inventarier
I koret står en dopfunt av kalksten från 1659, troligen tillverkad av Michael Hacke i Skänninge.
Den nuvarande orgeln är tillverkad av Nils Hammarberg 1950 och har 19 stämmor.

Runstenar
På kyrkogården står tre runstenar, varav den ena påträffades vid restaureringen 1962. Den är daterad till 900-talets slut och har följande inskription: "Hök reste denna sten efter den duktige unge mannen och gjorde detta kummel efter sin son, den allgode drängen. Han hette Gemar". De övriga två stenarna har fragmentariska inskriptioner.

Följande är runstenarna på Viby kyrkogård:

Östergötlands runinskrifter 204
Östergötlands runinskrifter 205
Östergötlands runinskrifter Fv1965;54
På kyrkogården står även Östergötlands runinskrifter 244, en ornamentalt ristad sten som saknar runor.

Referenser
Tryckta källor
Linköpings stifts kyrkor, korta vägledningar utgivna av Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté.
Östergötlands runinskrifter av Erik Brate. 1911.

Webbkällor
Mjölby kommun informerar

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gravkor
-------------------------------------------------------------------
Gravkor

Utrymme i till exempel kyrka eller slott, särskilt avsett för begravning av högreståndspersoner. Ett gravkor kan vara beläget under jord, som källare, (ex. Sätuna gravkor i Björklinge kyrka samt Oxenstiernska gravvalvet, Jäder) eller i markplan i form av en utbyggnad av till exempel en kyrka (ex. Bondeska gravkoret i Mörkö kyrka samt Braheska gravkoret, Jäder).

Ett gravkor kan vara avsatt för en viss släkt, ätt eller för ägaren till en viss egendom. Det senare är vanligt när ett patronatsförhållande har rått.
----------------
[BILD]
Riddarholmskyrkan med flera gravkor

Gravkor
(Dessa uppgifter gäller främst för svenska förhållanden. Fyll gärna på med uppgifter mm från andra länder)
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++