Nils Nilsson Krumme

Bevistade Västerås riksdag 1527, vigdes "vid fastlagstiden" samma år. Fick kort därefter Västerljung fs (D) och 1528 Ludgo fs (D) i förläning. väpnare och riksråd 1529, häradshövding i Hölebo hd (D) 1529 24/3 -troligen till sin död, häradshövding i Rönö hd (D) före 1531, lagman i Södermanland. Satt 1529 i domstolen över västgötaherrarna, 1534 över Måns Nilsson i Aspeboda, och 1536 över myntmästaren Anders Hansson. Deltog 1535 i det svenska fälttåget i Skåne. Representerade 1542 kung Gustav vid överenskommelsen om stilleståndet med Nils Dacke, och då stilleståndet upphört, en av befälhavarna för kungens trupper mot denne 1543. Användes 1549, jämte Henrik Klasson (Horn), vid rågångs-förrättningen mellan Finland och Ryssland. Sändes 1561 i spetsen för en beskickning till Moskva, och därifrån till Novgorod, där samma år ett 20-årigt stilleståndsfördrag slöts. Var till 1540-ts slut bosatt på Örboholm i Västerljung fs (Hölebo hd), vilken ärvts efter mostern Ingeborg Ragnvaldsdotter (Välingeätten), men skrev sig 1550-54 till hustruns gård Ågården i Råda fs (R), då han på 1550-t blev häradshövding i Dalsland. Deltog där personligen i rättskipningen, enligt ett dombrev från 1554 18/1. Ägde från 1547 ett stenhus på Västerlånggatan i Stockholm (A). Ägde gods i Södermanland, Uppland, Västergötland, Östergötland, Småland, Dalsland, Närke och Bohuslän. Levde ännu 1561 men var död 1562.

Örboholm, ett frälsesäteri af 1 mtl, uti WesterLjungs socken af Hölebo härad och Nyköpings län, l’/4 mil från Trosa, 45/g mil från Nyköping, på V4 mils afstånd från en vik af Saltsjön, vid Giseån, i en skogig och bergig trakt. — Stället kallas i äldre jordeböcker Gammalgård och är ett af de äldsta säterier i orten; var herresäte redan 1407, då det beboddes af väpnaren Heurik Niklison, som deltog i kriget mot Holsteinarne under kon. Eriks tid, tillhörde på 1500-talet riksråderna Jakob och Nils Krumrae, ärfdes af mormodern, Thomas Jönssons till Gesterby enka, fru Karin Gödicks-dotter (Finke), som enligt ett bytesbref dat. den 28 Juni 1574, öfverlät Örboholms gård med underlydande, såsom »Grönsöö, Skiallberga» m. m., i WesterLjung, och ströhemmau i Turinge och Tystberga socknar till fru Kerstin Krumme till Åminne, den store hjelten Claës Christersson Horns enka, emot gårdar i Finland ; redan följande år dog fru Kerstin, och Örboholm ärfdes af dottern Anna Horn,gift med riksrådet grefve Mauritz Sture, äfven egare af Hörningsholm, hvars följande egare till år 1657 äfven innehaft Örboholm; derefter egdes denna gård af Johan Oxenstjernas sednare fru, Margareta Brahe, omgift med landtgrefven Fredrik af Hessen-Homburg. Ar 1662 blef friherre Sten Bjelke egare till Örboholm, som af honom lades un-der Hufvudgården Gäddeholm, sedermera kalladt Thureholm, hvars egare alltsedan innehaft och ännu innehar detta säteri. Åtminstone sedan 1849 har Örboholra med underlagde ll/4 rå och rör samt 1 frälse Yttervik (Uttervik) utgjort ett belt för sig, hvilket nu utarrenderas, men dessutom eger Thureholms närvarande innehafvare, kammarherre A. G. Bjelke, c:a 20 mtl (taxerade till 420,000 rdr), i samma socken, dels under Thureholm, dels utarrenderade till bönder. Örbobolms säteri, med ett år 1818 ganska ansenligt boningshus af trä, var 1865 taxeradt till 40,000 rdr riksmynt. På hemmanen Ekbonäs och Skillberga egor synas lemningar efter en byggnad, sora på 1600-talet uppfördes af Margareta Brahe på ett af henne anlagdt nytt Örboholm, men som snart afbrann, hvarpå säteri-friheten mistades.

• http://runeberg.org/hgsl/7/0696.html