Nils Nilsson Trybom

Nils Trybom (1633-1708) Nils Trybom föddes i Prästgården, Tryserums socken den 16 mars 1633, död 1708 i Tingetorp, Gärdserum (tpgr). Son till kyrkoherden Nicolaus Benedicti Retzius och hans hustru Kerstin Svensdotter. Gift 1:o omkring 1660 med Maria de la Grange, född omkring 1631, död 30 december 1702 i Tingetorp, Gärdserum (om hennes första gifte). Gift 2:o tidigast 1703 med Margareta Rymonia.

Nils var löjtnant vid kavalleriet men också rusthållare i Tingetorp och är nämnd i olika handlingar både under sin levnad och efter sin död.

• 1658 skänkte han en klocka till Tryserums kyrka. Boken om Tjust, 1921, andra delen.
• 1663 nämnd som kvartersmästare Nils Nilsson i Tingetorp.
• 1666 förekommer han i mtl som ryttare för Tingetorp.
• 1676 köpebrev skrevs den 10/8 då Nils tillsammans med syskonen säljer 4/5:delar

     i halva skattehemmanet Skinnebo, Tryserum till svågern Olaus Wigius. Uppbud

     meddelades "Så emedan för bem:te 4/5dehl befunnes wara å ordinarie Tingen Hr

     Lieut:n Nils Nilssons dehl den 11 Junij, 26 Octob 1688 och den 23 feb. 1687 the

     andra Sälliares andehl den 26 october 1686 den 18 feb. och 20 Junij 1687. Vid

     Hösttinget 1690 meddelades Olaus Wigust laga fång och fäste.

* 1684 I generalmönsterrullan för Gärdserum 43 Tingetorp.

• 1684 I generalmönsterrullan för Tryserum 58 Skinnebo.
• 1699 uppvisades i Tjust hd en skrift av Bengt Jöransson i Åsvik, där Bengt med sin

     syster Anna tillstår att löjtnanten, deras farbror varit deras förmyndare.

* 1755 lämnar Anders Gran, bosatt på Tingetorps ägor sitt vittnesmål vid Tjust

     häradsrätt och berättar följande om Nils: "Nils Nilsson Trybom var den första som

     uppsatte rustning för Tingetorp och efter dess död har dess son korpralen Hans

     Trybom tagit emot samma rusthåll emedan dess broder avlidna

     löjtnanten Alexander Trybom då var uti fångenskapet i Ryssland, varefter sedan han

     från fångenskapen blivit lösgiven. Bröderna emellan tvistigheter om detta rusthåll

     uppkommit då löjtnanten Alexander Trybom halva delen därav bekom. Frågades vittnet

     huru många barn och arvingar voro efter framlidne löjtnant Nils Trybom, svarades 5

     döttrar av vilkas andelar i Tingetorp rusthåll korpralen Hans Trybom 3ne till sig löste

     och 3ne bröder. Hans Trybom som nämnd är, avlidna löjtnanten Alexander Trybom

     och en vid namn Nils som varit fältväbel vid Gardet och blev död barnlös i Polska kriget..

     Frågades efter döttrarnas namn: svarades Maria, Margareta, Beata, Kerstin och Elisabet,

     vilka 2ne sistnämnda sina arvsrättigheter uti rusthållet bekommit. Frågades huru många

     år Hans Trybom ensam rustningen underhållit? Svarade i 15 år vilka 3 undantagna voro

     ofredsår.

Barnen:

• Hans, född omkr 1661 i Tingetorp, död där 1 september 1736.
• Margareta, född omkr 1665 i Tingetorp, död 12 oktober 1704 i Vretstorp, Viby (Närk).
• Maria, född omkr 1669 i Tingetorp, död 9 juli 1739 i Bovik på Tingetorps ägor.
• Nils, död 1702 i Kliszow, Polen i Stora nordiska kriget.
• Kerstin, bosatt i Norra häradet och gift (data ej kända).
• Alexander, född omkr 1674 i Tingetorp, död där 3 november 1754.
• Beata, född omkr 1675 i Tingetorp, död 16 juni 1740 i Hörna, Nykil (Östg).
• Elisabet, död 1699 i Tingetorp.

Om barnen:

Hans Trybom, född omkr 1661 i Tingetorp, död där 1 september 1736. Gift 1:o omkr 1680 i Gärdserum med Margareta Gelsenia, född 21 mars 1663 i Prästgården, Gärdserum, död 29 oktober 1733 i Tingetorp. Gift 2:o 26 januari 1735 i Gärdserum med pigan Maria Knutsdotter. I första äktenskapet föddes barnen: Anders f omkr 1684, Katarina f omkr 1687, Johan f omkr 1694 och Fredrik f 1704. Andra äktenskapet var barnlöst.

• Hans Trybom var liksom fadern ryttare och som sådan sist korpral. Han blev också rusthållare

     med hemman i Åsebo och efter faderns död övertog han hemmanet i Tingetorp. Brodern

     Alexander var ute i krig och blev  fånge i Ryssland efter slaget vid Poltava 1709. Hans hade

     nog inte räknat med att Alexander skulle återvända vilket han dock gjorde. Bröderna var långt

     ifrån ense om Tingetorp och 1724 möttes de båda vid tinget. Upprinnelsen till oenigheterna

     var en differens i inventariumet efter deras far och Alexander påstod att Hans hade något

     att dölja för honom. Hans påstod att Alexander gjort intrång i rusthållet Tingetorp, använt

     skällsord, brukat övervåld samt tagit ett skåp där han förvarade sina mest angelägna dokument

     angående deras arv. Alexander stämde samtidigt Hans för innestående arv och betalning för den

     silverschaminerade klädning han låtit tillverka i Kurland. Hans svarade att vad gällde de pargagrafer

     Alexanders stämt honom för så kunde han inte svara förrän han fick skåpet tillbaka och alla de

     dokument som låg däruti.Rätten fann skäligt att i denna punkt förordna länsman jämte två

     nämndemän att bröderna emellan jämka och likvidera det som bevisligen kunde vara utelämnat

     i arvskiftet. Angående de andra tvistigheterna lämnade Hans en räkning där han krävde

     294 dlr 24 öre kmt som han påkostat brodern och hans hustru under tiden Alexander suttit

     fången i Ryssland.

• Det förlorade skåpet orsakade också en annan stämning för Hans räkning. Han var förmyndare

     för dottersonen Salomon Tingstedt, bosatt i Grebo socken i Östergötland. 1724 vid Tjust härads

     vårting stämde Salomon sin morbror Hans:

1. att uppvisa bytesintrumentet efter hans sahl. föräldrar.
2. ang dess sahl moders del i rusthållet Tingetorp.
3. för skuldfordran 9 daler kopparmynt för dess sahl. moders kläder.
4. för 10 daler kopparmynt efter dess sahl. farfarder Jon Botvidsson.
5. för dess sahlig faders sadel som han tagit och nu återfodras.

• Vid samma ting 1724 tilltalade Nils Jonsson i Månestad, Vårdsbergs socken sin förmyndare

     korp. Hans Trybom att uppvisa inventatiumet som upprättades på hans sahl. föräldrars egendom

     som Hans mottagit och nu påstods måtte kvittera och utlämna.Hans påstod sig inte ha något

     inventarium utan allenast mottagit 3 st kor för 10 dlr styck. Nils Jonsson uppvisade en uppsats

     på sina sahl. föräldrars kvarlåtenskap där det uppfördes för 3 kor 15 dlr styck och för en hop

     andra saker 23 dlr kmt, tillsammans 68 dlr. Hans Trybom nekade sig mottagit annat än korna

     och sa att Nils Jonsson själv i en kista mottagit sakerna, dock utan bevis och vittnade styvmodern

     hustru Christina Olsdotter i Västervik att korpralen tagit alla sakerna i sitt förvar då Nils varit ett

     litet barn.

• 1728 var det dags för ännu en stämning. Systern Maria Nilsdotter i Öjantorp, Gärdserum stämde

     sin bror rusthållare Hans Nilsson Trybom för att han inte gett henne betalt de 77 daler kopparmynt

     han efter egenhändig obligation lovat henne för hennes arvsrätt 1/9 i rusthållet Tingetorp.

     Obligationen var skriven den 11/12 1708 däruti han vid första tillfälle lovat henne betala samma

     penningar för hennes andel i munderingen. Som svar på stämingen lämnade Hans en skrift, att

     han varit tvungen att avge sedeln till henne såväl som till sin svåger Boman och som han sedermera

     1709 då varken häst eller mundering var för detta rusthåll måst uppsätta nu mundering och häst så

     förmodade han att systern inte lär ha något att fordra då rusthållet var krono. Rätten fann att

     obligationen var ovillkorlig och Hans dömdes betala sin syster.

Margareta Trybom, född omkr 1665 i Tingetorp, död 12 oktober 1704 i Vretstorp, Viby (Närk). Gift 1699 i Gärdserum (cronopgr) med gästgivaren Anders Johansson Boman, född omkr 1664, död 15 maj 1737 i Vretstorp. Tillsammans hade de 5 barn: Zachris f 1701, Johan f 1702, Maria f 1702, Anders f 1703 och Katarina f 1704. Sonen Zachris Boman skulle komma att bosätta sig i Gärdserum socken och avled där den 16 december 1764 i Dunketorp. Efter Marias död 1704 gifte Anders om sig med en Maria Johansdotter och i detta gifte föddes bl.a. sonen Gabriel Boman 1726.

                                                       (Tack till Berit Sjögren i Uppsala för all hjälp att hitta Margareta Trybom i Vretstorp).

Maria Nilsdotter, född omkring 1669 i Tingetorp, död 8 juli 1739 i Bovik på Tingetorps ägor. Gift omkr 1690 med Israel Hansson, död 1710 i Börsebo, Gärdserum (tpgr). Tillsammans hade de barnen: Jonas Boman - tapetmakare i Stockholm, Hans Boman - vaktmästare i Stockholm, Salomon Rosenlund f omkr 1690 - gift och bosatt i Målen, Björsäter, Zachris Israelsson f omkr 1696 - bosatt i Bovik, Maria Israelsdotter Boman f 1703 - borgarehustru i Pommern, Sofia Israelsdotter Boman f 1709.

• Det kan förefalla märkligt att både Maria Nilsdotter och hennes syster Margareta Trybom har

     barn med efternamnet Boman. Kunde möjligen kusinerna blandats ihop vid bouppteckningen år

     1755 efter deras farbror Alexander. Det hade ju gått drygt femtio år mellan deras födelse och 

     bouppteckningen där så många namn nämndes. Min tanke var att det kanske blivit fel men

     detta var innan jag hittade Margareta och hennes barn i Vretstorp i Närke. Hennes barn var

     födda under samma period som Marias i Börsebo. I domboken Tjust häradsrätt år 1735 hittade

     jag också ett intressant mål då Marias barn stämde sin farbror Hans Hansson och änkan

     Kerstin Arvidsdotter (änka efter farbrodern Jonas Hansson), båda bosatta i Börsebo. Barnen

     krävde sin ärfteliga andel i rusthållet Börsebo som deras far Israel hade ägt. Namnen på barnen

     är uppräknade i protokollet från häradsrätten, Zachris Israelsson, Salomon Israelsson,

     Hans Boman och tre ej namngivna syskon. 1736 tas målet upp igen och då namnges de tre,

     Jonas, Maria och Sofia Boman.

Kerstin Nilsdotter, var enligt uppgift i domboken efter fadern Nils död 1709 bosatt i Norra häradet samt gift. Några uppgifter om henne utöver detta är inte kända. Men det finns en Nils Jonsson i Månestad, Vårdsberg socken som 1724 stämmer sin förmyndare korpralen Hans Trybom inför tinget angående arvet efter sina avlidna föräldrar. Samma Nils är nämnd i bouppteckningen efter Alexander Trybom 1755 och säges då vara en systerson och den enda jag inte lyckats identifiera. Troligen är han son till Kerstin Nilsdotter.

Alexander Trybom, född omkr 1674 i Tingetorp, död där 3 november 1754. Gift 1:o omkr 1709 med Sigrid Helena Blom, född omkr 1687 i Lettland, död 7 februari 1751 i Tingetorp. Gift 2:o 4 augusti 1751 i Gärdserum med Elisabet Regina (Lisa Regina) Canth, född 6 augusti 1711 i Grävsten, Svinstad (Östg). Båda äktenskapen barnlösa. För Lisa Regina Canths del var äktenskapet med Alexander hennes andra gifte. Första mannen var Jacob de Flon, född i Lotorp, Risinge socken 1706, död under hemtransporten från finska kampanjen 1742 då han drunknade. Efter Alexanders död gifte hon sig en tredje gång, den 10 november 1761 med änkomannen Daniel Eriksson Hultman från Hulthorva i Hallingeberg. Då bouppteckning förrättades efter honom år 1776 framkom att Lisa Regina större delen av deras äktenskap inte varit bosatt hos maken i Hulthorva utan bott i Gärdserums socken. Sannolikt i Tingetorp hos sonen Carl Fredrik de Flon. Var och när hon själv avlider är höljt i dunkel.

Vid ett vittnesmål i Tjust häradsrätt år 1723 nämndes att Alexander var "mera än några år gammal år 1686". Han blev som fadern ryttare och löjtnant. Efter slaget vid Poltava 1709 tillbringade han många år i rysk fångenskap i Tumén. Till Tingetorp återkom han 1722, då tillsammans med sin hustru Sigrid Helena Blom. Läs berättelsen "Godbitar vid sidan om..." som min pappa Bertil Södergren skrivit om Alexanders liv och vedermödor.

• 1723 den 1 januari fick Gärdserums kyrka en gåva: "Lieutnanten Alexand: Trybom med sin fruu

     Segrid Hel: Blohm, wid sin hemkomst från Ryssland, gifwit 1: ducat à 18 dlr kmt. Dito ett stallkläde

     med  guld och Silfwerbroderade blommor.

* 1727 vid Tjust häradsrätts höstting begärde löjtnant Alexander Trybom som bor på kronorusthållet

     Tingetorp ½ måtte slippa mantal då han utav sina blessyrer och av värk och vedermödor ej mäktade

     något uträtta. Kh Wichius attesterade att Alexander var en gammal man och också nödgats taga

     en bonde för gårdsbruket.

* 1755 den 10 och 11 mars hölls bouppteckning i Tingetorp efter Alexander Trybom. Några barn som

     arvtagare fanns inte varför flera bror- och systerbarn blev nämnda såsom närmaste släktingar:

     brorsonen Fredrik Trybom i Svaltorp, brorsonen Anders Andersson i Åsebo, brorsdottern Ingeborg

     Andersdotter i Åsebo, brorsdottern Katarina Hansdotter i Nannersbo, systerbarnen lantjägaren 

     Zachris Boman, ryttaren Samuel (Salomon) Tingstedt, soldaten Samuel Rosenlund, Zachris

     Israelsson som också var fullmäktig för sina bröder tapetmakaren Jonas Boman och vaktmästaren

     Hans Boman i Stockholm. Bror- och systerbarnen Johan Hansson, Peter Hansson i Tingetorp,

     hustru Kerstin Andersdotter, löjtnantens syster Beatas barn bosatta i Hörna, Nykils socken en

     av dem vid namn Alexander, systersonen Nils Jonsson vid ett regemente i Finland och i hans

     ställe sonen drängen Jonas Nilsson i Sturefors. Anders Boman - målare bosatt i Köpenhamn, löjtnant

     Klints hustru Katarina Boman - boende i Värmland vid norska gränsen, systerdotterns Maria Israelsdotter

     i Pommern - borgarehustru där. Inställde sig gjorde också Adriana Jonasdotter för sin egen och sina

     medarvingars räkning. Hon var försedd med en skrift som berättade att en kapten, vid namn

     Hans Somme varit ägare av rusthållet Tingetorp, vilken var Adrianas morfar, och efter hans död hennes

     mormor blivit gift med löjtnanten Nils Nilsson Trybom, den nu avlidna Alexander Tryboms far.

     Då hustru Märta Somme och hennes syskon inte blivit avvittrade efter sin far eller åtnjutit sin arvsrätt

     efter modern i detta rusthåll intogs detta i bouppteckningsinstrumentet på Adrianas begäran.

Beata Trybom, född omkr 1675 i Tingetorp, död 16 juni 1740 i Hörna, Nykil (Östg). Gift 29 oktober 1699 i Nykil med Hans Alexandersson Eklöf, född omkr 1653, död (begravd 27 juni) 1731 i Hörna, Nykil. Hans var ryttare vid giftermålet och blev senare rusthållare i Hörna. Deras barn: Alexander f 1700, Maria f 1702, Katarina f 1706, Johan f 1709 och Margareta f 1712. År 1718 betalades till Nykils kyrka testamentspenningar för två ej namngivna döttrar.

Elisabet Trybom, död 1699 i Tingetorp (tpgr). Gift 1697 i Gärdserum (cronopgr) med ryttaren Bengt Jonsson. Elisabet dog troligen i barnsbörd för samtidigt som testamentspenningar betalades för henne till kyrkan betalades det också för ett barn. Sonen Salomon bör vara makarnas förstfödda, han anges som född 1695 men är sannolikt född 1697 eller 1698. Han tog sig efternamnet Tingstedt och blev antagen som ryttare för Redinge i Grebo socken 1719.

• Tjust hd 1701 ht § 83: Framledne handelsman i Västervik Jonas Svensson hade innestående

     skuldfordran på Ryttaren Bengt Jonsson i Tingetorp, 5 dlr, vilken uti Kongl. Maj:ts tjänst

     blivit utkommendrad.

Maria de la Grange, född omkring 1631. Död 30 december 1702 i Tingetorp, Gärdserum (Smål). Hustru i Tingetorp, Gärdserum (Smål).

Gift 1:o 9 april 1648 i Odensvi (Smål) med Hans Andersson (Somme), död efter 1655 i Polska krigen. Bosatt i Tingetorp, Gärdserum. Fänrik vid vigseln. 1657 27/5 erhöll Odensvi kyrka en röd mässhake från löjtnanten Hans Andersson i Tingetorp hemsänd från Polen. (CI:1 s.21). I riddarhusets stamtavlor av år 1818 kallad överstelöjtnant, d. närmast efter 1655. Denne Somme, i samtida mantalslängder antecknad med patronymikon Andersson.

Barnen:

• Märta Somme, född omkring 1650. Gift 24 juni 1683 i Åtvid (Östg) med Jonas Olofsson.

     Mönsterskrivare. Född omkring 1650, död (begravd 19 april) 1713 i Falla, Åtvid (Östg).

     1713 Begrofz Munsterskrifvaren Jonas Olsson i Falla i des Lägerstad 63 åhr d:n 19 Aprilis

     el D.... Misericordia Dni, wigd 1683 d 24 Junij, 2 dött left efter sig.

I Falla dör 3 september 1729 en Märta Somme, 99 år gammal, en åldersuppgift som inte stämmer med Jonas Olofssons hustru. Var Jonas Olofssons hustru död redan före 1713 då det i hans dödboksnotis står ju att han lämnat 2 döttrar efter sig (Adriana född 1684 och Maria född 1685). Adriana Jonasdotter är nämnd i bouppteckningen år 1755 efter Alexander Trybom och som hennes morfar nämns Hans Somme. Men vem var i så fall denna Märta Somme som dog 1729?

• Paul Somme. Fänrik och bosatt i Tingetorp, senare okänd vistelseort. Paul hade två

     utomäktenskapliga förbindelser kända genom domboken och ett av hans barn är känt också

     genom Gärdserums födelsebok. Sonen Filip föddes den 5 januari 1704 i Tingetorp, som vuxen

     använde han efternamnet Trybom.

Tjust hd 1681 ST 21/6 Soldaten Olof Hansson i Gullebo å frälse anklagade sin hustru Karin Gunnarsdotter på Udden, som i hans bortavaro låtit sig lägra och avlat barn med fänriken Paul Somme ogift, hon bekände sig vara besuven av förberörde fänrik där på frälseägorna, fänriken inte tillstädes att svara för sin gärning. Länsmannen och nämndeman Hans i Börsebo, refererade det ovanbe:te fänrik tillstår lägersmålet. Soldaten Olof Hansson påstod skiljas alldeles från henne, hon invände däremot, det han lovat henne sedan hon fick barnet, behålla henne till hustru, och några gånger sedan haft (ett stort parti i texten helt oläslig) .. Karin dömdes slita ris för tingstugudörren och stå uppenbar skrift, åtskillnaden i äktenskapet remitterades till Konsistoriet och länsman skulle instämma Paul Somme till nästa ting.

Tjust hd 1704 ST § 12 Cronones lendsman wäll.t Elias Wibom angifwer konan Ingeborg Jönsdotter, hwilken skall första gången låtit sig lägra och med barn råda, af en Paul Sohme benembd i Tingetorp, som är Crone, hwilken Sohme för 19 åhr sedan skall tient för Fendrich, men enär detta lägersmåhl blef kunnigt, har han begifwit sig på flyckten, skohlandes Lendsman allan flijt hafwe anwänt till dess igenskaffande, men ändå ingen underrättelse om honom bekommit. Konan Ingeborg tillstod alt så sant wara som lendsman angifwer. Resolutio: Tingsrätten finner skäligt, det bör konan Ingeborg efter dess egen giorde begiennelse, plichta efter Kongl. Straffordningen sine 20 mkr Smt samt undergå 1 Söndag wederbörlig Kyrckioplicht.

Maria de la Grange var dotter till jägmästaren Paul de la Grange. Född i Frankrike, död (begravd 27 februari) 1659 i Näringe, Odensvi (Smål). Inkallad 1611 av Carl IX som språklärare för prinsessan Maria Elisabet, sedan page hos Gustaf II Adolf, underjägmästare i Östergötland 1623 4/6 och i Småland 1624, jägmästare i Östergötlands län 1631-1636, i Småland 1637, i Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län 1638 26/1, i tjänst ännu 1655. Pauls hustru hette Karin Larsdotter men det är osäkert om hon är Pauls enda hustru eller om han varit gift tidigare.

Enligt Frälsegodsen IV band 3 s.1425 hade Paul de la Grange köpt Näringe av förutvarande skattebonde och fått fasta 1642 13/5. Nämnd i kyrkoräkenskaperna Odensvi socken 1639 och 20/2 samma år skänker han en kalkduk till kyrkan.1642 förärade han en altarduk till samma kyrka. I mantal för Näringe 1643. Nämnd som Påvel Johansson (SoH1985). Förekommer i ett stort antal mål i Tjust härad å tjänstens vägnar som jägmästare. Enl Linköpings stifts herdaminne, Landeryd sn, var hejdridaren (skogvaktaren) Paul de la Grange år 1639 otrogen med kyrkoherdefrun Anna Matsd:r, kyrkoherdedotter från Rystad, gift med kyrkoherden i Landeryd Johannes Claudii Wagnerus (1593-1658). Händelsen hade inträffat då Paul besökte rikskammarråd Mörner på Tuna och efteråt hade han rymt.

Tjust hd 1709 ST Margareta Rymonia förlikades med sina styvbarn ang den tidigare instämda saken rörande Tingetorp. Margareta skulle ha 100 dlr kmt för sin andel i Tingetorp som belöpte på 2 broder och 5 systerdelar. Hans Trybom skulle betala i 2 terminer, första med 50 dlr kmt till Olofsmässodagen och de resterande 50 till Mickelsdag innevarande år 1709. Hans Trybom skulle sköta betalningen till styvmodern och sedan göra upp det ekonomiska med syskonen. Förutom pengarna skulle änkan njuta sin 3:ding och korpralen 2/3 uti ägorna till laga fardag nästkommande sommar. I det följande målet i domboken redovisades en uppgörelse mellan änkan och styvbarnen om spannmål mm.

Godbitar vid sidan om…. "Den 3 November 1754 dödde Leutnant Alexander Trybom, Tingetorp, begrofs d 19, wid pass 80 åhr gl, hwilken i den långsamma Ryska fångenskapen utstod många svårigheter."

Det var den notisen i dödboken för Gärdserum socken, som fick mej att lämna det kortaste spåret i sökandet efter mina anor. Egentligen var det broderna Corpralen Hans Trybom, som närmast berörde mej, men det kändes inte rätt att förbise Lieutnanten Alexander, som dött barnlös. Det blev ett sidosteg som jag inte ångrar. Alexander visade sig vara en kille med färg som det verkligen var roligt att bekanta sig med. Men först måste jag få presentera familjen.

Fadern löjtnanten Nils Trybom var den som först satte upp rustning för Tingetorp. Han var född i Tryserum och son till kyrkoherden Nicolaus Benedicti Retzius. Modern Maria var dotter till jägmästaren Paul de la Grange, född i Frankrike. Han blev införskriven till Sverige år 1611 för att undervisa kung Karl IX:s dotter Maria Elisabeth i franska språket. Nils och Maria fick åtta barn, därav tre söner, Hans, Alexander och Nils. Sönerna lär ha uppfostrats i militär anda, och deras bana hade säkert stakats ut av pappa Nils. Som vanligt kan inte mycket läsas ut om döttrarna i familjen.

Kavallerilöjtnanten Nils Tryboms sista tjänstgöring i det militära var troligen "slaget vid Lund" 1676. Samtliga tre söner gick ut i krigen år 1700. Corpralen Hans erhöll avsked 1703 vid Karl XII:s generalmönstring utanför Thorn i Polen. Nils junior som var "Fältwäbel vid Gardit", stupade år 1702 vid Kliszow. Löjtnanten Alexander kämpade dock vidare. Enligt egen utsago lär han deltagit i 24 fientliga slag jämte många bataljer. Han blev tillfångatagen 1709 vid Poltava och befann sig i rysk fångenskap under 12-13 år, innan han frisläpptes.

Efter Alexanders hemkomst blev det tvist mellan honom och Hans, om vem som skulle ha hand om rusthållet. Fadern hade avlidit 1708 och "Hans Trybom hade ensam rustningen underhölt under 15 åhr hwilka 3 undantagandes warit ofredsår". Efter många turer blev det förlikning bröderna emellan, och Alexander tog över. Bygdens folk verkar ha betraktat honom som en hjälte, och han blev ofta anlitad som fadder och dopvittne.

                      * * *<br/>

"Den 7 februari 1751 dödde hastigt fru Leutnantskan Sigrid Helena Blom, Tingetorp, begrofs d 17 ejusdem, 64 åhr gl."

Den 19 april samma år förrättades bouppteckningen. Redan år 1724 hade makarna upprättat inbördes testamente. Det förelåg således inga oklarheter. Alexander uppgav boet och betygade dess riktighet "så sant mig gud hielpe till lif och siähl." Den 21 maj inkom dock Alexander med ett brev till bouppteckningsmannen för vidare befordran till häradsrätten. Han lämnade en del uppgifter "som kom att förgiätas wid uppteckningen, hwilket iag tänkte i okunnighet om lagens Dicterande icke skulle behöfwas, emedan iag då redan förut wid förlofningen med min Kjäresta Lisa Canth gifwit henne några gullringar som icke förtegs fast de ei anfördes som följer nembligen

4 st gullringar om 2 Ducaters storlek hwardera 2 st om 1 Ducat hwardera 1 par örringar hwaruppå hänger på hwardera 2 små äkta pärlor ihop om 1 Ducats wigt …………………" Den 77-årige änkomannen Alexander vilade alltså inte på hanen. Låt mej därför presentera Madame Lisa Regina Canth, som fått löjtnanten att så snabbt tända till. Hon var gift med "Qwartermestaren Jacob de Flon, som omkeligen på Siön i hemresan från den finska Campanien åhr 1742 omkom och drunknade." När Sigrid Helena avlider, så bor Lisa Canth redan på Tingetorp tillsammans med sin 12-årige son Carl Fredrich de Flon. Kanske började löjtnanten sin uppvaktning redan när hustrun levde? För -hemska tanke- han kan väl inte på något sätt ha påskyndat hennes död? Han lär ju ha haft så många liv på sitt samvete tidigare.

Lisa Canth hade haft det ekonomiskt ansträngt under senare år. Det sociala skyddsnätet fungerade dåligt vid den tiden. En del tillgångar hade hon men även stora skulder. De värdefullaste tillgångarna, 1 st silverbägare, 1 st guldring, 1 par lärftslakan, 1 st röd och vit ko m m hade hon ställt i pant för lån.

Vem uppvaktade vem? Såg Lisa sin chans att ordna upp situationen för sig själv och sin son? Sålde hon sig? I varje fall blev det snabba ryck! Redan den 14 maj 1751 upprättades ett "pactum antenuptiale", d v s ett avtal före äktenskap med innebörden att all lös och fast egendom skulle tillfalla Lisa Cath, när Alexander Trybom avled. Komminister Fredelius upprättade avtalet. "…då Hr Lieutenanten bedit Herr Commenistren efter 1747 års förordning uppsetta et pactum antenuptiale hwilket Herr Commenistren efterkommit samt enär Herr Lieutenanten sitt namn skulle underteckna har han bedit Herr Commenistren namnet skifwa, men som Herr Commenistren dertill näkat har Herr Lieutenanten sielf tagit pennan och begynt at skrifwa fast Herr Commenistren i anseende dertill att Herr Lieutenanten war myket darrande på handen måst hålla tillika med honom i pennan…" Hur stod det till egentligen med den gamle löjtnanten?

"Den 4 augusti 1751 wigdes Lieutenanten Hr Alexander Trybom och Madame Lisa Regina Canth i Tingetorp. Sedan wederbörande upteckningar woro stridda och hennes son afwittrad".

                                          * * *<br/>

Som jag redan i inledningen berättade, så avled Alexander Trybom den 3 november 1754. Den 10-11 mars 1755 förrättades bouppteckning. Släktingar från när och fjärran infann sig. Man hade räknat med att få ärva sin farbror, morbror eller vad det nu kunde vara. Ingressen i bouppteckningen är rekordlång och omfattar tre handskrivna sidor. Läsningen är rena julafton för en släktforskare! Naturligtvis kom man inte överens. Detta pactum antenuptiale som senare kompletterats med ett testamente, ville Alexanders släktingar ogiltig-förklara. Det bäddade för rättegång, som inleddes den 21 juni 1755 och pågick under sju hela dagar innan Tjusts häradsrätt avkunnade domen den 16 december 1755. Rättegången innehöll mycket smutskastning och förtal. Visst funderade jag ofta på vad som var sanning och lögn i det som sades. Men oavsett vilket så har jag skaffat mig en bild av personerna. Fast jävig är jag naturligtvis i min bedömning. Många av vittnesmålen antydde att den gamla löjtnanten hamnat i en hemsk situation med sin nya brud, som han åldersmässigt kunde ha varit morfar till. Därmed är det dags att bjuda på några av godbitarna från rättegången.

                                          * * *<br/>

Vittnet Madame Mems: "…har Lieutnanten Hr Trybom, som warit sengliggande sedan han tackat wittnet för det hon wille besöka honom, berättat huru illa des fru skulle hantera honom, sägandes at frun både slog och drog honom hwarwid han äfwen skulle yttrat sig at hon intet tolte hans fattiga Systerson Boeman samma uti huset, utan skall frun låtit wackta Herr Lieutnanten så at ingen skulle få tala wid honom, samt enär Boeman skulle resa derifrån och taga af honom och dess fru et höfligt afskied, har hon med en eldeskiyffel kastat eld ut efter honom på trappan. …. at då hans fru icke skolat wilja slå honom så at folket skulle märka det, så har hon dragit igen sparlakanen om sängen uti hwilken han låg och nupit honom rätt hårdt och skall frun Bönedags afton efter Herr Liutenantens berättelse slagit honom 3 gånger."

Vittnet Lars Jeremusson: "…skall Herr Lieutenanten sig yttrat, om han något hastigt skulle ryckas från wärlden, så wåros des fru ordsak dertill, emedan hon honom något förut slagit."

Vittnet Jonas Tingdahl: "….Herr Lieutenanten, gapade han med munnen och sade: Se hon har slagit ut 2 tänder på mig i går, dock kunde wittnet icke erfara om dhet så war eller ei, hwarpå Herr Lieutenanten åter sade, hon har ock slagit mig med ris, hwilket gjör mig wärre, på mina gamla dagar, än mina utståndne 15 års fångenskap, och 24 Batailer jag warit uti."

"Häruppå ingaf Landt-Jägaren Boman en skrift then han anhöll måtte ord ifrån ord i protokolet inflyta, som bewiljades och lyder sålunda:"

Det var död mans talan som därefter framfördes, men helt klart var inte Alexander kapabel att utforma eller skriva själv. Skriften var ett testamente till förmån för systersonen LandtJägaren Zackris Boman med avsikten att därmed ogiltigförklara tidigare testamenten och utfästelser. Till sin hjälp hade Alexander haft Zachris halvbroder bokhållaren Gabriel Boman i Stockholm. Detta sista testamente hade försetts med sigill och förvarats oåtkomligt i förseglad ask, för att öppnas först efter Alexanders död. Falskt eller äkta, lögn eller sanning? Låt oss ändå lyssna på bitar av det den gamle krigsveteranen pläderar i sin sista inlaga.

                                         * * *<br/>

"Till tingsrätten "…derjemte både år och skal wara min yttersta wilja, så sant som jag will komma inför guds milda ansickte, aldenstund min nuwarande Hustru Lisa Regina Canth sig ofta anstält som en grof mörderska emot mig, at hon stått öfwer mig med knif, uti min skröpliga ålderdom, uti min säng, och mig med full ahlwar tilsagt, at hon skulle skjära halsen utaf mig, om hon hörer jag ei wille befalla hennes begjärte skrifter och documenter, uti alla saker, så at jag måtte ropa om hjelp öfwerljudt, tå hon förfärades ifrån gjärningen, som eljest wärkeligen försiggått. Ty hon hade för sed, at utwisa wårt Tjenstefolck enär hon wille utöfwa sina svårigheter på mig, hwilka hon tilförne med skäncker utaf min förutägda egendom hemligen belindat och mutat, at theras wänskap å hennes sida ei ryggas skulle, och på thet jag eller min släckt ei af them skulle få något wittnesmål, förutan det hon ofta i theras åsyn burit händer på mig, med hugg och slag, så at jag måste legat och spottat blod, at jag ock måst taga min tilflyckt til Prästegården, mig at för hennes omilda händer conserwera. Förutom det jag dageligen swäfwat med bäfwande uti bannor, Eder och Swordomar, smäde och skjälsord, på oräkneligt sätt, och dessutan ei låtit sig dermed förenemde nöija, utan äfwen mig efter döden hotat, at låta upgräfwa mig, och en galga upresa öfwer grafwen, och mig deruti hänga til et spectacel, om hon finner det ringaste wara annorlunda disponerat än som hon will, hwarutaf kan ögonskjenligen hos, hennes twingande emot mig; Alt derföre kan jag ei öfwer mitt hjerta bringa at henne det ringaste af min qvarlåtenskap unna eller lemna, utan alt i allo, will jag unna min Systerson, LandtJägaren Zacharias Boman efter min död, aldeles för sig at behålla, som sin wälfångne egendom, som dess af mig ricktigt gifwna förseglade Testamente, som efter min död bör wisas, men ei före yppas, ty ännu widare will jag detta hemställa til alla christmilda menniskjors omdöme, som hennes person bekante äro, och låta dem betrachta i hwad för tilstånd jag tog henne utur, med sin emot mig ohörsamme Son, och den sedan såwäl som dess moder närt, för ledsamhet til lön, som nyss omtalt är. …och tå jag hemma i huset satt eller låg, höll hon dagligen wakt öfwer mig, at jag aldrig fick tala med någon eller som jag wille gjöra den ringaste anstalt, utan stängde igen alla rum för mig, som de pläga gjöra för ogjärningsmän och fångar. …uti största sanning bekjänna, at jag som tjänstgjörande war ifrån 1700 wid Militien tå wi gingo på Seland, til freden slöts, under warande tid bewistade 24 fientliga slag, förutom partier intil det olyckliga Pultawa, tå jag som flera afkläddes och blefwo som kreatur wisne til Muscow och widare til Seberien, wad wi der i 12 á 13 år utstode, lemnar jag den ärbara Wärlden at döma, men gick mig aldrig så hårdt tilsinnes, som detta omtalte, som min maka mig tilfogat. Enär nu alt detta blifwer rätt betraktat och skjärskådat, så lefwer och dör jag i den säkra förmodan, at hennes mig aftvingne skrifter skola wara henne ogjelpelige och odugle, ty af fri wilja hafwer jag aldrig det ringaste af min egendom unt henne; altså beder jag til ödmjukaste slut, at min fria wiljas skrift må äga rum. Emot hwilken gunst och ynnest jag uti djupaste wyrdnad förblifwer nu och efter döden. Tingetorp d 9 julii 1753 allerödmjukastetre Alexander Trybom Efter gifwit Concept Gabriel Boman

                                           * * *

Vittnet Pigan Carin Erichsdotter: "…och at hennes Son Carl Fredrich de Flon swor på honom åtskilliga gånger och kallade honom, såwäl sjelf som genom oss, …… woro wi ständigt befalte, at hålla wackt öfwer honom, så at ingen skulle få tala med honom, och at han ei rådde at Commendera mer än sin nattrock och tofler."

Mycket, mycket mer finns att återge från rättegången, där uppgift stod mot uppgift. Men låt mig i stället övergå till domen den 16 december 1755, som avkunnades på vanliga Tingsplatsen i Gamleby. På 17 handskrivna sidor argumenterade rätten över domslutet, som jag nu sammanfattar på några rader. Fru Lieutnantskan Lisa Canth fick ta hand om allt, såväl löst som fast. Nog måste hon få erkännandet att hon spelat sina kort väl!

                               BERTIL SÖDERGREN

Löjtnant ,Ryttmästare Östergötlands Kavalleriregemente. Född 1633-03-16 i Prästgården Tryserum,Kalmar län. [%C3%96A34:940] Död 1708 i Tingetorp,Gärdesrum,Östergötlands län. [%C3%96A34:940] Cap:20 Om min farbroder Nils Nilsson. § 1 Min farbroder Nils Nilsson kallade sig Trybohm uthaf sin fädernes ort Tryserum hwarest han blef född åhr 1633 d. 16 Martii. Wardt Qwartermästare under Östgiötha Cavallerie, sedan Lieutenant för Prästeryttrarna. Hans hustru war Jägemästarens i Tiust Paul De la Grantzes dotter och het Maria, hwilken tillförenne hade ägdt en Capiten wid nampn .............. § 2 Deras barn woro Kierstin, Margaretha, Maria, Lisbetha, Beatha, Hans, Nils och Alexander. -------------------------------------------------------------------------------- Källor 1) Retzius 2) Nina

• http://www.peterwernqvist.se/Htlm-Wernqvist/0001/102.htm

  ---

GEDCOM Note

Nils Trybom (1633-1708) Nils Trybom föddes i Prästgården, Tryserums socken den 16 mars 1633, död 1708 i Tingetorp, Gärdserum (tpgr). Son till kyrkoherden Nicolaus Benedicti Retzius och hans hustru Kerstin Svensdotter. Gift 1:o omkring 1660 med Maria de la Grange, född omkring 1631, död 30 december 1702 i Tingetorp, Gärdserum (om hennes första gifte). Gift 2:o tidigast 1703 med Margareta Rymonia. Nils var löjtnant vid kavalleriet men också rusthållare i Tingetorp och är nämnd i olika handlingar både under sin levnad och efter sin död. 1658 skänkte han en klocka till Tryserums kyrka. Boken om Tjust, 1921, andra delen. 1663 nämnd som kvartersmästare Nils Nilsson i Tingetorp. 1666 förekommer han i mtl som ryttare för Tingetorp. 1676 köpebrev skrevs den 10/8 då Nils tillsammans med syskonen säljer 4/5:delar i halva skattehemmanet Skinnebo, Tryserum till svågern Olaus Wigius. Uppbud meddelades "Så emedan för bem:te 4/5dehl befunnes wara å ordinarie Tingen Hr Lieut:n Nils Nilssons dehl den 11 Junij, 26 Octob 1688 och den 23 feb. 1687 the andra Sälliares andehl den 26 october 1686 den 18 feb. och 20 Junij 1687. Vid Hösttinget 1690 meddelades Olaus Wigust laga fång och fäste. 1684 I generalmönsterrullan för Gärdserum 43 Tingetorp. 1684 I generalmönsterrullan för Tryserum 58 Skinnebo. 1699 uppvisades i Tjust hd en skrift av Bengt Jöransson i Åsvik, där Bengt med sin syster Anna tillstår att löjtnanten, deras farbror varit deras förmyndare. 1755 lämnar Anders Gran, bosatt på Tingetorps ägor sitt vittnesmål vid Tjust häradsrätt och berättar följande om Nils: "Nils Nilsson Trybom var den första som uppsatte rustning för Tingetorp och efter dess död har dess son korpralen Hans Trybom tagit emot samma rusthåll emedan dess broder avlidna löjtnanten Alexander Trybom då var uti fångenskapet i Ryssland, varefter sedan han från fångenskapen blivit lösgiven. Bröderna emellan tvistigheter om detta rusthåll uppkommit då löjtnanten Alexander Trybom halva delen därav bekom. Frågades vittnet huru många barn och arvingar voro efter framlidne löjtnant Nils Trybom, svarades 5 döttrar av vilkas andelar i Tingetorp rusthåll korpralen Hans Trybom 3ne till sig löste och 3ne bröder. Hans Trybom som nämnd är, avlidna löjtnanten Alexander Trybom och en vid namn Nils som varit fältväbel vid Gardet och blev död barnlös i Polska kriget.. Frågades efter döttrarnas namn: svarades Maria, Margareta, Beata, Kerstin och Elisabet, vilka 2ne sistnämnda sina arvsrättigheter uti rusthållet bekommit. Frågades huru många år Hans Trybom ensam rustningen underhållit? Svarade i 15 år vilka 3 undantagna voro ofredsår. Barnen: Hans, född omkr 1661 i Tingetorp, död där 1 september 1736. Margareta, född omkr 1665 i Tingetorp, död 12 oktober 1704 i Vretstorp, Viby (Närk). Maria, född omkr 1669 i Tingetorp, död 9 juli 1739 i Bovik på Tingetorps ägor. Nils, död 1702 i Kliszow, Polen i Stora nordiska kriget. Kerstin, bosatt i Norra häradet och gift (data ej kända). Alexander, född omkr 1674 i Tingetorp, död där 3 november 1754. Beata, född omkr 1675 i Tingetorp, död 16 juni 1740 i Hörna, Nykil (Östg). Elisabet, död 1699 i Tingetorp.