Paul Johansson de la Grange

Jägmästare för Småland, Kalmar, Kronoberg och Jönköpings län. Språklärare för Karl IX döttrar. Page hos Gustaf II Adolf.

Född mellan 1590 och 1600.

Död 1659-02-12 i Lilla Näringe, Odensvi, Kalmar Län. [1]

Begravd 1659-02-27 i Näringe.Odensvi, Smålands län. [5]

Inkallad 1611 som språklärare för Karl den 9:e döttrar Prisessan Katarina och Maria Elisabet 1611-1. Sedan Page hos Gustaf II Adolf ca 1618-20. Underjägmästare i Östergötland 1623 4/6 och i Småland 1624, Jägmästare i Östergötlands län 1631-1636, Småland 1637, Kalmar län, Kronobergs län och Jönköpings län 1638 26/1. I tjänst 1655. Skrev själv sitt namn som" Pauell Lagrantzie". Nämd som Påvel Johansson (försvenskat). ( SoH 1985) Förekom i ett stort antal skattemål i Tjust härad å tjänstens vägnar som Jägmästare. Lät 1644 den 20/21 juni uppbjuda Ryssberga Ödegård första gången. 1647 den 9/10 Mars beviljades Paul Dela Grange fastebrev på Nössberga Skattehemman,Hellingbro socken. Hade 8 söner och två döttrar. Gift två gånger ena hustrun hette Karin Larsdotter.

"Sköld: En Ryttare med ena armen hållande ett svärd,lyftat till hugg. Hjälmprydnad: Tre Strudsplymer. Två söner adlades med bibehållet namn. 1676 (Aron ?) respektive 1692, varvid den senare adlade Erik bibehöll märket som hjälmprydnad i sitt vapen." Paul de la Grange kallar sig de la Grantij i Sevede härads domböcker , även Påvel Johansson, då han var jägmästare o förekommer i flera mål i sin ämbetsutövning i Sevede härad. I Sevede härads dombok 1634 13/6 kallas han jägmästare Påvel Johansson, då han anklagar bönderna Måns i Björkesnäs o Sven i Hallersrum, Djursdala sn för olaga huggning av ek. 1637 7/3 anklagade Påfvel dela Granty Sven i Fiefall (Pelarne sn) för en skjuten hjort.( I handskriven stamtavla på Riddarhuset står att Paul blev underjägmästare i Småland 1624, från 1636 i Småland + Östergötland) Kvar att utforska är om Pauls far hette Jean (Hans, Johan).

Paul de la GRANGE nämns f ö som nyligen avliden i Sevede härad 1659 13/6, då ett mål var uppe om hans skuld till biskop Enander, till vilken han satt i pant Perstorp hus o gård, Vimmerby socken. Sägs att i brev daterat Göteborg 1658 9/4 contenderats lösen, så Enander beviljades fasta på Perstorp.I en kvittens av Göteborg 1658 25/5 av kamrer Johan Forssman (1664 adlad Örnecrantz; samme man som även 1657 förpantades Paul dlG:s gård Näringe i Odensvi enl. Frälsegodsen IV band 3) omnämns annan skuld då Paul gått förlustig gård i Vennebjörke, Södra Vi sn . . Exekution hade skett redan 1656 2/2 hos underjägmästare Paul de la GRANGE. (Sevede härads dombok 1660 7/11) I Sevede härads dombok 1673 30/10 besvärar sig om samma gård i Vennebjörke en uppbördsman Mickel Påvelsson om 12 dr smt som resterar i betalning.

Har någon stött på en uppbördsman Mickel Påvelsson? I EÄ står att Paul hade 8 söner, 2 döttrar, även i Riddarhusets handskrivna stamtavla (har jag i kopia; tydligen förlaga till EÄ). Alla barn inte identifierade o det fanns minst 3 döttrar till vuxen ålder, förutom Maria o Margareta även Sara (ej med på stamtavlan men nämnd i Frälsegodsen under Näringe). Identifierade söner Lorentz, Aron, Johan f 1642, Gustaf och Salomon tvillingar födda 1645 (de 3 sistnämnda senare införda på stamtavlan återfinns i Odensvi dopböcker).

Barbro Behrendtz i 'Broddebo historien om en by' (2004) anger Paul de la Granges begravningsdatum i Odensvi 1659 27/2. När dog Aron de la Grange? Sista gången jag sett honom nämnd är i Vimmerby stads dombok 1652 20/11 då han med broder Lars, Johan Axelsson och Gulbrand Årrhane deltagit i upplopp på Vimmerby marken.

Här är några andra datum i familjen: Arons hustru Carin (Catarina) Andersdotter Bröms, som gifte om sig ofrälse, fick avstå frälsegods till släkt i säljebrev undertecknat Saxemåla (Lönneberga sn) så sent som 1666 20/2 (Göta hovrätt). Hennes mor Brita Esbjörnsdotter Bock af Näs var ännu obegraven 1658 enligt Vimmerby stads dombok 1658 6/9. Då hade dottern Kerstin Andersdotter Bröms i sin man Gullbrand Hermansson Årrhanes frånvaro i Polen fött uä barn 1655 med ogifte borgmästarsonen Nils Håkansson i Vimmerby, som 1656 1/10 vistades i Polen under rytteriet. (nämns löjtnant i Vimmerby stads dombok 1680 19/4 då han med syskon säljer salig fadern Håkan Anderssons gård). Då adel var inblandad hade ärendet remitterats till Göta hovrätt. Rättelser till mitt inlägg om de la Grange Påvel de Grantij nämns i mål om rådjur 1673 7/3 i Fiefall, RUMSKULLA sn (Sevede härad). Sara Paulsdotter de la Grange nämns i Frälsegodsen Småland IV band 1 s. 162 not 105 under FRÖ ¼ mtl skattetorp , Odensvi sn, där hon ägt del som pantsatts 1659 av hustru Catharina Andersdotter Bröms (gift 1:o med Aron de la Grange). till Beata (Johansdotter) Eketrä, som hade utlöst SARA PAULSDOTTER DE LA GRANGES andel 1660 15/1 med 2 tunnor råg + 2 tunnor korn. "Brodern Lorens de la Grange död 1708 klandrade 1664 dessa överlåtelser".(Frö hade tillhört Arvid (Nilsson) Bröms under 1600-talets början o lytt tidvis under Locknevi o Lidhem - denne var barnlös och bror till Nils Nilsson Bröms, Beata Eketräs morfar och Catarina Andersdotter Bröms farfar.(köpare o säljare av Frö 1660 alltså kusiner Enligt Frälsegodsen IV band 3 sid 1425 hade Paul de la Grange köpt Näringe av förutvarande skattebonde och fått fasta 1642 13/5. Bodde Paul dlG verkligen där före 1642? Det sägs att de la Granges arvingar behöll jorden även sedan dåv. landsbokhållare Johan Forsman, död 1665, förpantades räntan till Näringe 1657. Gården skuldsatt och gick ur släkten de la Grange. Elgenstierna innehåller som bekant många fel, både om Bröms o de la Grange. Även den skrift från 1950-talet, som Niclas Rosenbalck? hänvisat till tidigare inlägg, vilket han också påpekat. Skriften är Genealogisk tidskrift 3/1958, Frälse och ofrälse. Rättelser och tillägg s. 162. Felläst där är Tjust härads dombok 1664 3/11, som jag inte nu har tillgänglig. Domboksnotiser om Paul de la Grange får man leta i original. Jag har noteringar från Sevede härad (renoverade domböcker) men han finns säkert nämnd även i Tjust härad och i Östergötland. Vimmerby stads rådstuprotokoll finns i Björkman, Personregister med kortare anteckningar till Wimmerby stads dombok 1614-1725 (1957). Boken svår att komma över- stulen i Kalmar länsbibliotek men finns t ex i ValA o UUB. Ätten adlades ju först 1676 och de hemman Paul de la Grange hade avkastning från kan inte alltid återfinnas i Almqvist, Frälsegodsen som ju koncentreras på de gårdar där adel var inblandad. I Frälsegodsen Småland band III nämns bara Näringe och i Frälsegodsen Östergötland band II Högsäter, Vreta sn, Gullbergs härad, som Påvel Johansson sålde 1632 till Stellan Mörner. Det var ju inte bara adelsmän som förlänades (eller köpte) gårdar! Det skulle vara intressant att veta var Paul de la Grange bodde före 1642 då han fastade Näringe. Barnen Aron, Lorenz, Maria och Sara var troligen inte födda där. Jag vet inget annat än det som står i Samzelius om hans militära bana. Finns i Krigsarkivet men lika svårfångat som domboksnotiser. Han var tydligen korpral och i KrA är bara officerare katalogiserade . Olika inlägg om Paul.

• http://www.peterwernqvist.se/Htlm-Wernqvist/0001/105.htm

Jägmästare för Småland,Kalmar,Kronoberg och Jönköpings län. Född mellan 1590 och 1600. Död 1659-02-12 i Lilla Näringe, Odensvi, Kalmar Län. [1] Begravd 1659-02-27 i Näringe.Odensvi, Smålands län. [5] Inkallad 1611 som språklärare för Karl den 9:e döttrar Prisessan Katarina och Maria Elisabet 1611-1. Sedan Page hos Gustaf II Adolf ca 1618-20. Underjägmästare i Östergötland 1623 4/6 och i Småland 1624, Jägmästare i Östergötlands län 1631-1636, Småland 1637, Kalmar län, Kronobergs län och Jönköpings län 1638 26/1. I tjänst 1655. Skrev själv sitt namn som" Pauell Lagrantzie". Nämd som Påvel Johansson (försvenskat). ( SoH 1985) Förekom i ett stort antal skattemål i Tjust härad å tjänstens vägnar som Jägmästare. Lät 1644 den 20/21 juni uppbjuda Ryssberga Ödegård första gången. 1647 den 9/10 Mars beviljades Paul Dela Grange fastebrev på Nössberga Skattehemman,Hellingbro socken. Hade 8 söner och två döttrar. Gift två gånger ena hustrun hette Karin Larsdotter.

"Sköld: En Ryttare med ena armen hållande ett svärd,lyftat till hugg. Hjälmprydnad: Tre Strudsplymer. Två söner adlades med bibehållet namn. 1676 (Aron ?) respektive 1692, varvid den senare adlade Erik bibehöll märket som hjälmprydnad i sitt vapen." Paul de la Grange kallar sig de la Grantij i Sevede härads domböcker , även Påvel Johansson, då han var jägmästare o förekommer i flera mål i sin ämbetsutövning i Sevede härad. I Sevede härads dombok 1634 13/6 kallas han jägmästare Påvel Johansson, då han anklagar bönderna Måns i Björkesnäs o Sven i Hallersrum, Djursdala sn för olaga huggning av ek. 1637 7/3 anklagade Påfvel dela Granty Sven i Fiefall (Pelarne sn) för en skjuten hjort.( I handskriven stamtavla på Riddarhuset står att Paul blev underjägmästare i Småland 1624, från 1636 i Småland + Östergötland) Kvar att utforska är om Pauls far hette Jean (Hans, Johan). Paul de la GRANGE nämns f ö som nyligen avliden i Sevede härad 1659 13/6, då ett mål var uppe om hans skuld till biskop Enander , till vilken han satt i pant Perstorp hus o gård, Vimmerby socken. Sägs att i brev daterat Göteborg 1658 9/4 contenderats lösen, så Enander beviljades fasta på Perstorp.I en kvittens av Göteborg 1658 25/5 av kamrer Johan Forssman (1664 adlad Örnecrantz; samme man som även 1657 förpantades Paul dlG:s gård Näringe i Odensvi enl. Frälsegodsen IV band 3) omnämns annan skuld då Paul gått förlustig gård i Vennebjörke, Södra Vi sn . . Exekution hade skett redan 1656 2/2 hos underjägmästare Paul de la GRANGE. (Sevede härads dombok 1660 7/11) I Sevede härads dombok 1673 30/10 besvärar sig om samma gård i Vennebjörke en uppbördsman Mickel Påvelsson om 12 dr smt som resterar i betalning.. Har någon stött på en uppbördsman Mickel Påvelsson? I EÄ står att Paul hade 8 söner, 2 döttrar, även i Riddarhusets handskrivna stamtavla (har jag i kopia; tydligen förlaga till EÄ). Alla barn inte identifierade o det fanns minst 3 döttrar till vuxen ålder, förutom Maria o Margareta även Sara (ej med på stamtavlan men nämnd i Frälsegodsen under Näringe)..Identifierade söner Lorentz, Aron, Johan f 1642, Gustaf o Salomon tvillingar födda 1645 (de 3 sistnämnda senare införda på stamtavlan återfinns i Odensvi dopböcker).. Barbro Behrendtz i Broddebo historien om en by (2004) anger Paul de la Granges begravningsdatum i Odensvi 1659 27/2. När dog Aron de la Grange? Sista gången jag sett honom nämnd är i Vimmerby stads dombok 1652 20!11 då han med broder Lars+ Johan Axelsson+Gulbrand Årrhane deltagit i upplopp på Vimmerby marken. Här några andra datum i familjen: Arons hustru Carin (Catarina) Andersdotter Bröms, som gifte om sig ofrälse, fick avstå frälsegods till släkt i säljebrev undertecknat Saxemåla (Lönneberga sn)så sent som 1666 20/2 (Göta hovrätt). Hennes mor Brita Esbjörnsdotter Bock af Näs var ännu obegraven 1658 enligt Vimmerby stads dombok 1658 6/9. Då hade dottern Kerstin Andersdotter Bröms i sin man Gullbrand Hermansson Årrhanes frånvaro i Polen fött uä barn 1655 med ogifte borgmästarsonen Nils Håkansson i Vimmerby, som 1656 1/10 vistades i Polen under rytteriet. (nämns löjtnant i Vimmerby stads dombok 1680 19/4 då han med syskon säljer salig fadern Håkan Anderssons gård). Då adel var inblandad hade ärendet remitterats till Göta hovrätt. Rättelser till mitt inlägg om de la Grange Påvel de Grantij nämns i mål om rådjur 1673 7/3 i Fiefall, RUMSKULLA sn (Sevede härad). Sara Paulsdotter de la Grange nämns i Frälsegodsen Småland IV band 1 s. 162 not 105 under FRÖ ¼ mtl skattetorp , Odensvi sn, där hon ägt del som pantsatts 1659 av hustru Catharina Andersdotter Bröms (gift 1:o med Aron de la Grange). till Beata (Johansdotter) Eketrä, som hade utlöst SARA PAULSDOTTER DE LA GRANGES andel 1660 15/1 med 2 tunnor råg + 2 tunnor korn. "Brodern Lorens de la Grange död 1708 klandrade 1664 dessa överlåtelser".(Frö hade tillhört Arvid (Nilsson) Bröms under 1600-talets början o lytt tidvis under Locknevi o Lidhem - denne var barnlös och bror till Nils Nilsson Bröms, Beata Eketräs morfar och Catarina Andersdotter Bröms farfar.(köpare o säljare av Frö 1660 alltså kusiner Enligt Frälsegodsen IV band 3 sid 1425 hade Paul de la Grange köpt Näringe av förutvarande skattebonde och fått fasta 1642 13/5. Bodde Paul dlG verkligen där före 1642? Det sägs att de la Granges arvingar behöll jorden även sedan dåv. landsbokhållare Johan Forsman, död 1665, förpantades räntan till Näringe 1657. Gården skuldsatt och gick ur släkten de la Grange. Elgenstierna innehåller som bekant många fel, både om Bröms o de la Grange. Även den skrift från 1950-talet, som Niclas Rosenbalck? hänvisat till tidigare inlägg, vilket han också påpekat. Skriften är Genealogisk tidskrift 3/1958, Frälse och ofrälse. Rättelser och tillägg s. 162. Felläst där är Tjust härads dombok 1664 3/11, som jag inte nu har tillgänglig. Domboksnotiser om Paul de la Grange får man leta i original. Jag har noteringar från Sevede härad (renoverade domböcker) men han finns säkert nämnd även i Tjust härad och i Östergötland. Vimmerby stads rådstuprotokoll finns i Björkman, Personregister med kortare anteckningar till Wimmerby stads dombok 1614-1725 (1957). Boken svår att komma över- stulen i Kalmar länsbibliotek men finns t ex i ValA o UUB. Ätten adlades ju först 1676 och de hemman Paul de la Grange hade avkastning från kan inte alltid återfinnas i Almqvist, Frälsegodsen som ju koncentreras på de gårdar där adel var inblandad. I Frälsegodsen Småland band III nämns bara Näringe och i Frälsegodsen Östergötland band II Högsäter, Vreta sn, Gullbergs härad, som Påvel Johansson sålde 1632 till Stellan Mörner. Det var ju inte bara adelsmän som förlänades (eller köpte) gårdar! Det skulle vara intressant att veta var Paul de la Grange bodde före 1642 då han fastade Näringe. Barnen Aron, Lorenz, Maria och Sara var troligen inte födda där. Jag vet inget annat än det som står i Samzelius om hans militära bana. Finns i Krigsarkivet men lika svårfångat som domboksnotiser. Han var tydligen korpral och i KrA är bara officerare katalogiserade . Olika inlägg om Paul.