Per Persson Silkelock

Borgare i Kalmar, belagd där 1584-1609 (SmH 1584:6 f 13, Riksregistraturet 1609 3/11 vol 108 f 392v, RA) Per får 1586 tillsammans med en Byriel Bengtsson rätt att bygga stenhus i staden (Riksregistraturet 1586 4/7 vol 71 f 245v, RA). Stickprov i de lokala tullräkenskaperna visar att han förekommer frekvent som exportör av t ex tjära, smör, talg, ox- och kohudar, bock- och getskinn, hästar samt trävirke av olika slag; importen bestod av olika sorters tyg, salt, bly och krut (se t ex Lokala tullräkenskaper, Kalmar 1590, vol 492:I f 19, 34v, RA). I inbördeskriget lär han ha stått på kung Sigismunds sida (se de av Olle Elm och Bo Persson framtagna beläggen ur Hertigh Carls Slaktarebenck ovan) men verkar efter krigsslutet ha tagits till nåder av hertig Karl då han av denne 1609 kallas ’vår skeppskapten’ (Riksregistraturet 1609 3/11 vol 108 f 392v, RA). Han saknas i 1609 års hjonelagslängd, ovisst varför (SmH 1609:3B). Per Silkelocks hustru omtalas så vitt känt aldrig i de samtida källorna, men hon var säkert dotter till knekthövitsmannen Jöns Gustavsson på Strömsnäs, Högsby sn. Denne köper nämligen Systertorp omkr 1590 och får fasta på gården -92 (Bankeström 1982 s 296, 1997 s 269). Under 1610-talet nämns två personer med efternamnet Silkelock som boende i Systertorp. Båda är ryttare. Gustav Silkelock i Systertorp anges 1618 vara dotterson till Jöns Gustavsson och hans hustru Lucia (Bankeström 1997 s 269). Ryttaren Per Silkelock är med säkerhet belagd i Systertorp 1615 (Älvsborgs lösen 1613:3, RA). Per Silkelocks efternamn och koppling till Systertorp gör att även han bör vara ättling till Jöns Gustavsson. Den rimligaste tolkningen blir då att han är Gustav Silkelocks broder. Kopplingen till Kristdala förstärks av att en dotter - Elisabet, är belagd som gift med Bartholdus Nicolai Duraeus i Kristdala (Linköpings domkapitels arkiv, vol. E IV:163 [M%C3%A5lilla 1631-1750], dat 1652 26/11, se Bo Perssons avskrift ovan, för målets fortsättning se Bankeström 1997 s 268). En anteckning i Kalmars tullräkenskaper år 1590 enligt vilken Jöns Gustavsson köpt accisfri öl "till sÿn dotters Brÿllop" är intressant i sammanhanget (Lokala tullräkenskaper, Kalmar 1590, vol 492:I f 72v, RA). Via notisen om Gustav Silkelock 1618 vet vi att Jöns Gustavsson hade åtminstone en dotter. Om det 1590 är fråga om samma dotter så skulle vi då ha giftermålsåret för Per Silkelock. Eftersom Jöns Gustavsson kan ha haft flera döttrar så kan vi dock inte vara säkra på det. Källa: Roger Axelsson Skriven för Fallebo nr 1, Kristdala sn, 1607-1615. (Veine Sjöö, Historik över fem byar i Kristdala sn, 1993, s. 120.)

Först borgare i Kalmar, sedan bonde i Systertorp och Bankhult, Kristdala sn

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/2024.html?921450386

http://www.laneborg.se/minantavla/pf9521091.html:

"Borgare i Kalmar, belagd där 1584-1609 (SmH 1584:6 f 13, Riksregistraturet 1609 3/11 vol 108 f 392v, RA) Per får 1586 tillsammans med en Byriel Bengtsson rätt att bygga stenhus i staden (Riksregistraturet 1586 4/7 vol 71 f 245v, RA). Stickprov i de lokala tullräkenskaperna visar att han förekommer frekvent som exportör av t ex tjära, smör, talg, ox- och kohudar, bock- och getskinn, hästar samt trävirke av olika slag; importen bestod av olika sorters tyg, salt, bly och krut (se t ex Lokala tullräkenskaper, Kalmar 1590, vol 492:I f 19, 34v, RA). I inbördeskriget lär han ha stått på kung Sigismunds sida (se de av Olle Elm och Bo Persson framtagna beläggen ur Hertigh Carls Slaktarebenck ovan) men verkar efter krigsslutet ha tagits till nåder av hertig Karl då han av denne 1609 kallas ’vår skeppskapten’ (Riksregistraturet 1609 3/11 vol 108 f 392v, RA). Han saknas i 1609 års hjonelagslängd, ovisst varför (SmH 1609:3B). Per Silkelocks hustru omtalas så vitt känt aldrig i de samtida källorna, men hon var säkert dotter till knekthövitsmannen Jöns Gustavsson på Strömsnäs, Högsby sn. Denne köper nämligen Systertorp omkr 1590 och får fasta på gården -92 (Bankeström 1982 s 296, 1997 s 269). Under 1610-talet nämns två personer med efternamnet Silkelock som boende i Systertorp. Båda är ryttare. Gustav Silkelock i Systertorp anges 1618 vara dotterson till Jöns Gustavsson och hans hustru Lucia (Bankeström 1997 s 269). Ryttaren Per Silkelock är med säkerhet belagd i Systertorp 1615 (Älvsborgs lösen 1613:3, RA). Per Silkelocks efternamn och koppling till Systertorp gör att även han bör vara ättling till Jöns Gustavsson. Den rimligaste tolkningen blir då att han är Gustav Silkelocks broder. Kopplingen till Kristdala förstärks av att en dotter - Elisabet, är belagd som gift med Bartholdus Nicolai Duraeus i Kristdala (Linköpings domkapitels arkiv, vol. E IV:163 [M%C3%A5lilla 1631-1750], dat 1652 26/11, se Bo Perssons avskrift ovan, för målets fortsättning se Bankeström 1997 s 268). En anteckning i Kalmars tullräkenskaper år 1590 enligt vilken Jöns Gustavsson köpt accisfri öl "till sÿn dotters Brÿllop" är intressant i sammanhanget (Lokala tullräkenskaper, Kalmar 1590, vol 492:I f 72v, RA). Via notisen om Gustav Silkelock 1618 vet vi att Jöns Gustavsson hade åtminstone en dotter. Om det 1590 är fråga om samma dotter så skulle vi då ha giftermålsåret för Per Silkelock. Eftersom Jöns Gustavsson kan ha haft flera döttrar så kan vi dock inte vara säkra på det. Källa: Roger Axelsson Skriven för Fallebo nr 1, Kristdala sn, 1607-1615. (Veine Sjöö, Historik över fem byar i Kristdala sn, 1993, s. 120.)"