Petrus Nicolai Gasslander

Kyrkoherde I Burseryd. Folklivsskildrare

Porträtt i olja av G. och hans andra hustru ägas (1931) av f. d. förrådsförvaltaren Lindmark i Jönköping. Förrådsförvaltare Carl Gustaf Lindmark

Burseryd nr 14. Petrus Gaslander, 1713-58. Född i Gårdsby den 30 jan. 1680, son till bonden Nils Persson och Märit Jönsdotter i Gaslanda Norregård. Fadern var vid barnets födelse nära 70 år och modern nära 50. "Och som föga hopp kunde vara om livsfrukt och hans bedagade moder, under det hon besökte gudstjänsten i Gårdsby kyrka, förmärkte sig där med vara välsignad, alltså uppoffrade och helgade hon samma sitt än ofödda barn Herranom att tjäna i hans gårdar."

Skol. i Växjö 1692 (hade under gymnasietiden 1700-04 kondition hos kronobefallningsmannen Sigfrid Gahm, vars 4 söner han informerade "jämte flere andra", stud. i Åbo 1704 (hade ak.kondition först hos prof. J. B. Munster, sedan i 5 år hos assessor Joachim Riddercrantz. Var stipendiat 1705-10, disp. 1707 (speciem intelligibilem breviter delineatam sistit examinandam, pres. P. Hahn) och 1709 ( Mi sive de lucta rect rationis & adpetitus, pres. J. Munster).

Reste 1710 med anledning av "ryssens infall och gruveliga framfart i storfurstendömet Finland" till sin hembygd och promoverades frånvarande till magister 1712. Vid akademien hade han enligt egen uppgift hållit 6 tal, 10 gånger tjänstgjort som respondent, 4 gånger som opponent ("för stipendier för mig och andra") och bevistat 11 kollegier.

Efter hemkomsten till Småland sysslade han ett par år med privatundervisning och försvarade 1711 på Växjö gymnasium av honom utgivna teser i filosofien. Prästvigdes 19/11 1712, blev adjunkt hos kh. Sam. Burselius s. å. kh. efter denne 1713, tilltr. 1715, vik. häradsprost 1740, ordinarie 1741, entledigad från prostämbetet på egen begäran 1750. Död den 17 febr. 1758 och begraven av biskop Osander den l7 maj s.å.

G. var en på olika områden mycket framstående man. Hans sockenbor sägas ha varit intagna av hans uppbyggeliga ämbetsgåvor och "ljuvliga omgänge".I 20 års tid betjänade han ensam under ansträngande dupplikation "med nitiska predikningar, flitigt catechismilärors drivande och all annornödig själavård sin hjord". Kyrkornas reparation och prydande låg honom varmt om hjärtat. Under hans tid upp fördes ny kyrka i Burseryd och klocktorn i Sandvik, götos nya klockor till Bosebo och Burseryd, anskaffades altartavla till Sandvik, altarsilver och kyrkoskrudar till samtliga kyrkor o. s. v. I lärdomen var G. en flitig arbetare.

Han utgav en förklaring över hustavlan, av vilken han 1739 insände några exemplar till domkapitlet (se akt. d. å. n:r 142). Även författade han flera "manuskripter, som han genom trycket ärnat låta bliva allmänna". Ett av dessa var utan tvivel den utmärkta beskrivning om allmogen i Västbo och dess seder och vidskepelser, som ej offentliggjordes förrän 1774 och som av Wieselgren och andra författare tillskrivits sonen. Denne har tydligen överarbetat faderns manuskript och befordrat det till trycket. Enligt Wieselgren lär han vid ett prästmöte av biskop Osander ha fått offentliga förebråelser härför, varöver han blev så förtörnad, att han uppbrände alla tillgängliga exemplar av boken. Den blev därigenom mycket sällsynt. G. har vidare författat en berättelse om Burseryd med Sandvik och Bosebo, ävensom om kyrkorna i pastoratet, vilka båda finnas i avskrift i Archivum Smolan dicum, IV (VSB). Vid flera prästmöten var G. orator, predikant, respondent eller opponent.

Från 1732 måste G. för sjuklighet hava ämbetsbiträde. Han ägnade nu sin mesta tid åt studier och enskild uppbyggelse. Det heter i likpredikan över honom, att han övade "sig så i bön och sång. att -utom många anderika tyska psalmer och gudeliga sånger- han kunde genom flitig övning utantill sjunga 116 de härligaste psalmer utur vår sven ska psalmbok samt utom det att han dageligen skötte sina studier och flitigt läste den heliga Skrift beredde sig till var infallande högtids- och helgedag, som hade han själv skolat predika." Fattig och föräldralös under sina uppväxt år fick han även sedan pröva mycket av livets bitterhet.  Så snart han i Betarp satt sitt första bo, nedbrann ladugården med inbärgad gröda. Föga mer än ett år därefter miste han genom döden sin hustru. Tvänne döttrar dogo i ungdomsåren, och en dotter avled i sin första barnsäng efter att ha givit livet åt en son, som av G. uppfostrades. Sonen Samuel, som var student, lämnade hemmet och försvann spårlöst. En måg, rektorn i Jönköping Sveno Bolander, dog hastigt, efter lämnande en åldrig moder, änka och 4 barn, vilka alla om händertogos av G. Under dessa prövningar bevarade han en stark gudsförtröstan och bortjagade bekymren med bön och träget arbete. "Et sic non frustra tempus trivi" så har jag ej gagnlöst förnött min tid, slutar han sin självbiografi i Archivum Smolandicum.

Till text för sin likpredikan hade han valt 1 Sam. 7:12 och 1 Moseb. 32:10. Hans grav reddes i Burseryds sakristia. Porträtt i olja av G. och hans andra hustru ägas (1931) av f. d. förrådsförvaltaren Lindmark i Jönköping.  Källor: Likpredikan, manuskript 4:0 nr: 542, i Växjö stiftsbibliotek; Nyare bidr. t. kännedom om de sv. landsmålen och sv. folkliv. bih. 1: 3, Upps. 1895, s. 317 f.). Gift

1) 12/4 1713 med Birgitta Burselia, f. 5/7 1683, död 3/12 1715, dotter till företr. och änka efter lektorn i Växjö Nic. Fagrelius;

2) 14/8 1716 med Regina Christina Roos född i Alt-Stettin 9/1 1694, död 23/10 1773, dotter till sederm. kaptenen Anton Johan Roos av Hjälmsäter.

Barn:

• - Märta Elisabet, f. 9/ 12 1713, död före 1759, gift 9/4 1740 med lantjägaren Erik Sjöberg.
• - Johanna (Catharino, f. 20/6 1715, gift med kh, i Barnarp Sveno Bolander.
• - Brita Agneta, f. 4/5 1717, död före 1759, gift 30/10 1739 med fältväbeln Carl Gustaf Ebrenmarok.
• - Johannes, f. 25/8 1718, kh. här.
• - Anna, f. 5/2 1720, gift med kh. Ås Nils Vernel.
• - Samuel, f. 25/11 1721, stud. i Uppsala 1744, begav sig 1745 utomlands och hördes aldrig av.
• - Petrus, f. 3/8 1723, jaktlöjtnant.
• - Christina Maria, f. 26/9 1724, död 21/5 1725.
• - Maria Christina, f. 15/11 1725, död 22/1 1726.
• - Eva Cristina, f. 6/3 1728,död 4/9 1765, gift 48/11 1757 med inspektoren Jöns Jakob Sederdah

Tryckta skrifter: -Anatomia tabul conomico eller tydelig utläggning genom enfaldige frågor över hustavlan, den enfaldigom till tjänst och uppbyggelse i sin kristendom. Jönk. 1738. (Sällsynt skrift; finnes varken i KB eller CUB). - Beskrivning om allmogens sinne lag, seder vid de årliga högtider, frierier, bröllop, barndop, begravningar, vidskepelser, levnadssätt i mat och dryck, klädedräkt, sjukdomar och läkemedel m. m. i Jönköpings län och Västbo härad. (1:a upp Sthlm 1774, utg. av Frans Westerdahi; 2:dra uppl. Sthlm 1846, utg. av P. 0. Berg i samlingen Svenska folkets seder; 3:dje uppl. Upps. 1895, utg. av J. A. Lundell i Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen och svenskt folkliv, 1: 3; 4:de upp Växjö 1923, utg. av N. Werner i serien Småländska hembygdsböcker).

https://sv.wikipedia.org/wiki/Petrus_Gaslander?wprov=sfla1

Herdaminnet: Petrus Gaslander präst 1713-58 i Burseryd. Född i Gårdsby den 13 jan 1680, som till bonden Nils Persson och Märit Jönsdotter I Gaslanda Norregård. Fadern var vid barnets födels 70 år och modenr när 50 år. "Och som föga hopp kunde vara om livsfrukt och hans bedagade moder, under det hon besökte gudstjänsten i Gårdsby Kyrka, förmärkte sig därmed vara välsignad, alltså uppoffrade och helgade hon samma sitt ofödda barn Herranom att tjäna i hans gårdar." Skol i Växjö 1692 (hade under gymnasietiden 1700-04 kondition hos krononbefallnigsmanne Sigfrid Gahm, var 4 söner han informerade " jämte flera andra". Stud i Åbo 1704 (hade ak kondition hos prof JB Munster, sedan i 5 år hos assessor Joachim Riddercrantz, var stependiat 1705-10), disp 1707 (speciem intelligibilem breviter delineatam sistit examinandu, pres P Hahn) och 1709 (sive de lucta rectae rationis & adpetius, pres J Muster), reste 1710 med anledning av "ryssens infall och gruveliga framfart i stporfurstendömet finland" till sin hembygd och promoverades i frånvarande till magister 1712. Vid akademine hade han enl egen uppg hållit 6 tal, 10 gåner tjänstghjort som respondent, 14 gånger som opponent (för stipendier för mig o andra).och bevistat 11 kollegier. Efter hemkomsten till smålandsysslade han ett par år m privatundervisning och försvarade 1711 på växjö gymnasium av honom utgivan teser i filosifien. prästvigdes 19/11 1712, blev adjunkt hos kh sam Burseius så, kh efter denne 1713, tilltr 1715, vik häradsprost 1740, ordinarie 1741, enledigad fr prostämbetet på egen begäran 1750. död den 17 feb 1758 och begraven av biskop Osaner den 17 maj

• Födelse 13 jan 1680 - Gasslanda Norregård, Gårdsby
• Död: 17 feb 1758 - Burseryd, Prästgården, Gislaved, Jonkoping County, Sweden
• Föräldrar: Nils Persson, Märit Persson (född Jönsdotter)
• Bror: Erik Gasslander
• Maka: Regina Christina Gasslander (född Roos Af Hjelmsäter)
• Maka: Birgitta Gasslander (född Burselia)
• Barn: Martha Elisabeth Sjöberg (född Gasslander), Johanna Catharina Bolander (född Gasslander), Britta Agneta Ehrenmarck (född Gasslander), Johannes Gasslander, Anna Wernel (född Gaslander), Samuel Gasslander, Petrus Gasslander, Maria Christina Gasslander, Eva Christina Sederdahl (född Gasslander)