Wilhelm Fredrik Tersmeden

Wilhelm Fredrik Tersmeden, född 31 juli 1802 i Stockholm, död 4 maj 1879 på Österby, friherre, politiker, finansman, son till Fredrik Tersmeden.

Tersmeden blev 1817 student i Uppsala och 1820 kornett vid Livregementets dragonkår, vari han 1823 blev löjtnant och fungerade samma år som ordonansofficer hos Karl XIV Johan. När han 1830 tog avsked hade han avancerat till ryttmästare och skvadronchef. Redan dessförinnan hade han börjat ägna sig åt skötseln av sina bruks- och lantegendomar, Ströms- och Franshammars bruk i Hälsingland, Ramnäs och Seglingsbergs bruk i Västmanland med flera, samt 1829 valts till fullmäktig i Järnkontoret (1835 blev han fullmäktiges ordförande).

Vid sidan de privata uppdragen var han en ofta anlitad förtroendeman i offentliga uppdrag. Exempelvis blev han 1846 ledamot av kommittén för representationens ombildning, 1856 ordförande bland fullmäktige i Riksgäldskontoret, 1858 ordförande i finanskommittén och 1861 (till 1875) ordförande i den genom samma kommitté föranledda Allmänna hypoteksbankens styrelse. Sedan 1863 var han ledamot av och 1869–1873 ordförande i Västmanlands läns landsting och sedan 1869 ordförande i samma läns hushållningssällskap.

Tersmeden bevistade riksdagarna som ledamot av Riddarhuset 1828–1866 och av första kammaren för Västmanlands län 1867–1874. Han var därunder ledamot av statsutskottet 1834–1835 och 1844-1845 och ordförande i nämnda utskott 1847–1848, 1856–1858, ledamot av konstitutionsutskottet 1840–1841, 1862–1863, 1872 och 1873, ledamot av hemligt utskott 1840, 1848 och 1853 och ordförande i bankoutskottet 1850–1851, 1853–1854, 1859–1860 samt 1867–1868. På Riddarhuset tillhörde han den frisinnade gruppen och medverkade till att genomföra flera reformer, bland andra representationsreformen. 1859 kallades Tersmeden till hedersledamot av lantbruksakademien.

Wilhelm Fredrik Tersmeden hade åtta barn, däribland Adolf Tersmeden samt dottern Ebba, gift med överståthållaren Claës Gustaf Adolf Tamm.