Elias Toresson Fries

Elias Thoresson, Elias Magnus’ farfar, förste klockgjutarn, föddes 1720 i Linköping och uppkallades efter sin mosters man. Hans mor, Catharina Bergesdotter, hade nämligen en äldre syster, Helena, som var gift först med Elias Arenhardt och sedan med Magnus Huitman, båda klockgjutare i Norrköping. Denna Helena efterlämnade inga egna barn, men hon och kanske ännu mer hennes bägge män blevo av stor betydelse för hennes syster Catharinas familj. Efter förste mannen, Elias Arenhardt, kom namnet Elias in i släkten, och genom den andre, Magnus Hultman, namnet Magnus, vilka två namn jämte namnet Thore (efter Adam Jonssons svärfar, Gunnilas far) sedan alltjämt gått igen i släkten. Men det var icke bara namnet, som Elias Thoresson erhöll genom sin barnlösa moster: han upptogs som fosterson av henne och hennes andre man, klockgjutaren Hultman. Enligt hans egenhändiga anteckningar i en bok, kom han, sen han lärt läsa och något skriva, såsom tioåring till sin mosters hem i Norrköping. Han gick först i stadsskolan och sedan i tyska skolan. Därefter kom han i morbroderns klockgjutareverkstad »till att lära profession». Han fortsatte med detta dels i Stockholm och dels i olika perioder som gesäll hos morbrodern, tills han 1746 på våren anträdde en resa och vandring till utrikes orter och arbetade på gjuthusen i Köpenhamn, Lybeck oeh Hamburg. I Danzig kunde han ej få arbete, utan måste låna pengar av morbrodern för att komma hem och anlände »lyckligen till Stockholms brygga» sommaren 1747. Efter hemkomsten arbetade han åter omväxlande i Norrköping och i Stockholm på direktör Meijers »vidtberömda stycke- och klockgjuteriverk». År 1752 sökte han vinna burskap såsom klockgjutare i Jönköping och vitsordades av denna stads riksdagsfullmäktig, borgmästare Nils Kellander, vara en » stilla, saktmodig, skicklig och väl förfaren man». Under tiden intill 1784 utförde han veterligen klockgjutningar för sextiosju församlingar. Ett bevis på hållbarheten av hans arbeten ligger ju däri, att många ånnu äro i behåll. Stundom befinnas Elias Fries’ klockor vara så gott som helt täckta med inskriptioner. Stundom synes det ha varit Fries själv som bestämt vilken text hans verk skulle prydes med. År 1752 8/5 avlade Elias Thoresson i Jönköping borgareed och erhöll burbrev som klock- och styckgjutare. Stadens fullmäktig var han vid riksdagarna 1765-66 och 1771-72, där han tillhörde mösspartiet. Vid den förra riksdagen ledamot av kammar-, ekonomi- och kommersedeputationen, lyckades han genomdriva, att Jönköpings stad fick behålla sina stapel rättigheter. Elias Thoresson installerades som rådman i Jönköping och avlade domareed 1771 8/4. Från 1785 synes han mest varit tjänstledig från uppdraget på grund av sjukdom. Han hörde tydligen till stadens mera betydande medborgare. I Jönköping synes han ha ägt fastighet redan 1760. Elias Thoresson ingick först (1753) gifte med Elias-Friessläktens .stammoder, Anna Christina Wallin, dotter av kopparslagareåldermannen i Jönköping Jonas Wallin och hans maka, Sara Persdotter Elcerot (förut gift Drosander). Anna Christina Wallin var 23 år, när hon gifte sig, och 33 år, då hon dog, efter att ha givit livet åt sex barn. Efter Anna Christinas död gifte Elias Thoresson om sig med Helena Mobeek, dotter av vice fiskalen i Göta hovrätt Magnus Gustaf Mobeck och hans hustru Anna Elisabeth Lindencrona. På gamla dar flyttade Elias Thoresson till sin egendom Gyeberg vid sjön Nätaren i Jersnäs socken, ej långt från Jönköping. Där dog han 1791 »af mattande sjukdom», och är antagligen begraven på Jersnäs kyrkogård, ehuru ingen sten utmärker platsen. Med sina tva hustrur hade Elias Thoresson fjorton barn av vilka sju dogo som späda.