Simon Berchelt

Apotekare. Hovapotekare under kung Johan III tid.

Berchelt, Simon, d enligt uppgift 1601, kallas av Palmskiöld i en anteckning, som blott i sitt sista moment är bestyrkt, »en osterreichs von adel, k. Johans den 3:.djes geheimeråd såsom och en vida bekant matematicus och apotekare». Simon apotekare nämnes i varuhusräkenskaperna 1566 (Hildebrand) och möter under de följande åren då och då i Stockholms tänkeböcker. Han var ursprungligen i tjänst hos en eljes icke känd apotekare, Mattias Erpach, vilkens testamente omtalas 1569. I detta hade husbonden hågkommit B. med en fordran hos en apotekare i Riga på 26 ungerska gyllen, vilka han också riktigt utfick. Under den följande tiden bedrev B. tydligen en självständig apotekarrörelse, om vilken dock endast ett vittnesbörd påträffats, ett brev till hertig Karls kamrerare Nils Nilsson S. Martini dag 1577, vari B. anhåller om betalning för levererade apoteksvaror. Samma brev ger också den upplysningen, att B. bedrev handel jämväl med spannmål, smör och ved, en affärsverksamhet, som åtminstone senare på sätt nedan anges befrämjades genom apotekarrörelsen. År 1576 (Palmskiöld) ingick B. ett antagligen burget gifte med Anna, änka efter en borgare i Viborg Donatus Deutschman. Bland de förmåner, som därigenom tillföllo honom, var även en fordran på 7,500 dir för under sjuåriga kriget av lybeckarna beslagtaget gods. Efter åtskilligt processande fick han, 31 maj 1578, rådets dom, att i Stockholm handlande lybeckska köpmän, vilka för att undgå sekvester gått i borgen för hans fordran, ovägerligen skulle gälda beloppet. Ej heller detta hjälpte, men konungen gjorde äntligen slag i saken genom att låta sin köpman i Stockholm betala B. och avkorta lybeckarnas fordringar på varuhuset med motsvarande belopp (K. brev 14 aug. 1579).

......

"Om B: s släktförhållanden i Sverige firmas rätt rikhaltiga uppgifter. År 1591 förekommer i räntekammarboken Donat Donatssön, tydligtvis hans styvson och identisk med den flera gånger nämnde apotekaren Donatius Deutschman (Teutzman). Han är apotekare vid hovet jämte styvfadern och uppbär i kontanter 80 dir. Nästa år, 2 nov. 1592, får en Bernhard Berchelt, vilken åtminstone från 1587 omtalas i varuhusräkenskaperna och uppges ha varit B: s bror (Hildebrand), beställningsbrev som apotekare med en lön i kontanter och persedlar uppgående till 282 dir jämte lön och underhåll för två drängar. Hur de tvenne frändernas förhållande till varandra gestaltat sig, är emellertid obekant. I B: s nämnda gifte föddes ett par döttrar och en son, Niklas, som enligt Palm-skiöld blev »taprian» i Stockholms vinkällare och efterlämnade söner. Hustru Anna avled år 1582, och B. befäste då ytterligare sin ställning i huvudstadens patricierkretsar genom att gifta om sig med Anna Nilsdotter (Rosenbaner), dotter till den bekante borgmästaren i Stockholms Hansson Brask. I detta äktenskap föddes ett par döttrar, av vilka den ena, Sigrid, gifte sig med justitieborgmästaren i Stockholm Hans Nilsson och blev stammoder till ätten Taubenfelt. Anna Nilsdotter (Rosenbaner) trädde efter B:s död i äktenskap med husgeråds- och myntmästaren Karl Kristoffersson Kuuth och hade med honom dottern Brita Katarina, som blev gift med den kände sekreteraren Nils Nilsson Tungel. Mellan släkterna Tungel och Taubenfelt uppstod en långvarig tvist om B: s donationsgods."

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18519