http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11282 https://fi.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Adolf_Lewenhaupt

Gustaf Adolf Lewenhaupt

Gustaf Adolf Lewenhaupt oli lopulta Suomessa vaikuttanut ruotsalainen sotapäällikkö, Raaseporin ja Falkensteinin kreivi. Lewenhaupt teki loistavan sotilasuran. Hänet nimitettiin kenraalimajuriksi vuonna 1645, kenraaliksi 1651, valtakunnanneuvokseksi 1650, sotamarsalkaksi 1655 sekä Riian kenraalikuvernööriksi ja Ruotsin suurvalta-armeijan Suomen sotavoimain ylipäälliköksi vuonna 1656.

Lewenhaupt osallistui rykmentinpäällikkönä kolmikymmenvuotisen sodan Leipzigin taisteluun vuonna 1642 ja taisteli myöhemmin voitokkaasti Baltiassa.

Ennen kuolemaansa hän organisoi Suomen sotatalouden ja puolustuksen ruptuurisodan ajalle 1656-1658.

/////

Gustaf Adolf Lewenhaupt, greve till Raseborg och Falkenstein, friherre till Reipoltzkirchen och Käggleholm samt Vinberg Hallands län, herre till Gräfsnäs, Bretzenheim i Pfalz, Sagnitz i Livland, Himmelspfort i Bremen, Hässelbyholm i Fogdö socken, Södermanlands län, Östad i Fogdö socken, Älvsborgs län och Reberga i Marka socken, Skaraborgs län, mm.

Född 1619-03-24 på Vinäs. Student i Uppsala 1635 och i Leiden 1637. Tilldömdes 1636 av Svea hovrätt grevskapet Raseborg och de arvegods, som farbrodern, greve Sten innehaft.

Volontär vid grevens av Solms regemente i holländsk tjänst 1637, varest han kvarstannade till 1640. Erhöll bekräftelse på besittningsrätten av Raseborgs grevskap 1640. Kapten vid fältmarskalken Lennart Torstenssons regemente, det gamla blå kallat, 1642. Överstelöjtnant vid ett tyskt regemente till fot 1643. Överste för ett tyskt regemente till fot 1643. Överste för Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente 1644.

Generalmajor av infanteriet 1645. Överste för dalregementet 1645. Erhöll exspektans på amtet Piritz i Pommern 1646 och tilldömdes 1646 jämte medarvingar av överrätten i Lothringen grevskapet Falkenstein. Tillerkändes 1647 vid Westfaliska fredstraktaten sin rätt till grevskapet Falkenstein, friherrskapet Reipoltzkirchen och herrskapet Bretzenheim. Kommendant på Nienburg an der Weser och befälhavare över trupperna i Westfalen 1647. Erhöll klostret Himmelspfort i Bremen i donation 1647.

Generallöjtnant av infanteriet 1648. Avsked från överstebeställningen vid dalregementet 1650. Riksråd 1650 och krigsråd 1650. General över kavalleriet och infanteriet i Finland 1651. Friherre till Vinberg 1652. Lagman i Tio häraders lagsaga 1652. Fältmarskalkslöjtnant 1652. Fältmarskalk över den finska och livländska armén 1655.

Vice generalguvernör i Riga och över Livland 1656. Beordrad att förrätta generalmönstringen i Finland 1656. Högste befälhavare över armén i Finland 1656.

Död 1656-11-29 i fältlägret i Rautus socken i Viborgs län i Finland efter elva dagars sjukdom samt i en kostbar blykista begraven 1657-07-19 med stor ståt i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

"Han gjorde under sin studietid resor till Frankrike och Italien samt deltog 1637 såsom volontär vid grevens av Solms regemente i belägringen av Breda i Holland, ävensom 1640 i belägringen av Arras i Flandern. Bevistade riksdagarna 1642 och 1650, då han båda gångerna genom sin hetta kom i ordväxling med lantmarskalkarna, vilket, synnerligast vid riksdagen 1642, då han påstod herreklassens företräde, förorsakade mycket buller och oro. Var en tapper krigare och lycklig anförare. Kommenderade i slaget vid Leipzig 1642 Torstenssonska regementet, sedan överstelöjtnanten blivit dödligen sårad och majoren skjuten, men fick själv sjutton svåra sår och skott, så att han blev liggande bland de döda på valplatsen och med litet liv upptagen. Tvang, efter blott åtta dagars belägring, det starka slottet Hof att giva sig och bevistade belägringen och erövringen av Eger. Överraskade 1655 staden Dünaburg i Livland, som han erövrade från polackerna. Fick 1656 befallning att upprätta en ny armé i Finland och åtaga sig försvarsverket I Finland, då han undsatte Kexholm och tvang ryssarna att draga sig ifrån Kexholm och Nyen." 

Gift 1648-03-21 på Stockholms slott med hovfröken, grevinnan Christina Catharina De la Gardie i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1658-06-11 med riksrådet och fältmarskalken, friherre Gustaf Otto Stenbock, greve Stenbock, i hans 2:a gifte, född 1614, död 1685), född 1632-10-07 i Stockholm, död 1704-11-15 Runsa och begraven i Riddarholmskyrkan, men sedan gravsatt i Sture-Stenbocksgraven i Strängnäs domkyrka, dotter av riksrådet och general-fältherren, friherre Jakob De la Gardie, greve De la Gardie, och grevinnan Ebba Brahe.

/////

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11282