Axel Til Herlev Aagesen Thott

Axel Åkeson, (son till Åke Tab 1), uppträder 1343 och blev under mellantiden riddare och svenskt riksråd; hans sätesgård var Härlöv i Norra Åsums sn i Skåne; ägde även jord i Harjagers hd i Skåne. Gift senast 1356 med Cristancia Pedersdotter (Wirtenberg).

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Tott#TAB_2

http://reader.digitale-sammlungen.de/en/fs1/object/display/bsb10328...

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I18710&tree=2

http://www.vilan.org/historia/asumharlovlillo.pdf

Ridder hr.Absalom Aagessøn Thoff

Noteringar

till Härlöv i Norra Åsums socken i Kristianstad; levde 1343

Född: omkring 1314 B. Abt 1314 In Lund, Malmøhus Len, Sverige - D. Aft 1343 Död: efter 1343

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Cristancia PEDERSDATTER WIRTENBERG (1318 - )

Vigsel: före 1356

Barn:

Peder AXELSSON TOTT (1336 - 1376)

--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar

Axel (Absalon) Åkesson Tott , Riddare, svenskt riksråd. uppträder 1343-1356 och blev under mellantiden riddare och svenskt riksråd. Hans sätesgård var Härlov i Åsums sn, Gärds härad i Skåne. Ägde även jord i Harjagers härad i Skåne. - Gift senast 1356 med Cristancia, som enligt obestyrkt uppgift hade patronymikon Pedersdotter och tillhörde släkten Wirtenberg (DAA 1900:413). Uppfattningen, att Axel Åkeson var gift med en dotter till Magnus Skanung till Vallösa, vilar på missuppfattningen, att ordet "gener" i DS, nr 3683, enbart kan betyda svärson.

Riddare och svenskt riksråd. Absalon (Axel) Aagesen. Till Härlöv i Åsums socken i Kristianstad län; levde 1343. Uppträder 1343 -1356 och blev under mellantiden riddare och svenskt riksråd. Hans sätesgård var Härlöv i Åsums sn i Gärds härad i Skåne. Ägde även jord i Harjagers härad i Skåne.

Bland Åke Axelssons övriga barn med svenska förbindelser må nämnas: dottern Ingeborg Åkesdotter, död 1507, gift med riksföreståndaren Sten Sture den äldre, död 1503, och sönerna:) Hans Åkesson till Stora Bjurum, svenskt riksråd, riddare och lagman i Närke, död 1492, gift 1473 med Kerstin Eriksdotter (Gyllenstierna af Lundholm), vars barn var: riddaren och riksrådet Åke Hansson till Stora Bjurum, en av riksföreståndaren Svante Stures trognaste anhängare och den tappraste av den tidens härförare (har blivit kallad "Danmarks gissel"), dog ogift 1510; Brita Hansdotter, död 1510, gift med riddaren Folke Gregersson till Åkerö (Lillie af Greger Mattssons ätt), död 1507; Anna Hansdotter till Åkerö, som hon ärvde efter systern, född 1478, död 1549, gift 1:o 1514 med lagmannen över norra Finland Henrik Bitz, död 1505, 2:o 1512 med väpnaren Clement Hogenskild, död 1512, 3:o 1514 med väpnaren Jöns Larsson Bölja, död omkring 1520 (om henne se F. Ödberg, fru Anna Hansdotter Tott och hennes tid i Vff II h. 6) samt Karin Hansdotter till Stora Bjurum, död 1554, gift 1:o med väpnaren Anund Jönsson Ulfsax, 2:o med frälsemannen Harald Knutsson Soop, 3:o med lagmannen i Västergötland Olof Pedersson Örnfot;) Jöran Åkesson till Eka och Tidö, svenskt riksråd, levde ännu 1489, gift med Bengta Olofsdotter Kyrning vars son Åke Jöransson till Eka och Stäringe, riddare och hövidsman, avrättad 1520, i sitt gifte med Märta Bengtsdotter Ulf, dotter till riksrådet och slottsloven på Stockholms slott Bengt Arendsson Ulf (tillbakaseende ulv), till Ekolsund, och Kerstin Davidsdotter (Oxenstierna af Eka och Lindö) hade barnen: Jöran Åkesson till Tidö och Stäringe, väpnare och häradshövding, dog ogift omkring 1551, gift med Kerstin Larsdotter (Sparre af Rossvik), Kerstin Åkesdotter till Stäringe, gift 1:o med riddaren och riksrådet Peder Hård till Häringe, död omkring 1537; 2:o med riksrådet Johan Pedersson Bååt, död 1574, samt Anna Åkesdotter, död 1552, gift 1538 med riksrådet och ståthållaren Abraham Eriksson Leijonhufvud, född 1512, död 1556.

Släkten Tott (Thott) är Skånes äldsta och mest ansedda adelssläkt, av vilken flera grenar efter svenska riddarhusets instiftande och Skånes förening med Sverige introducerats därstädes. Dess äldste med säkerhet kände stamfader var Tord Aagesen Thott, som beseglade brev 1288 och uppgives varit en ättling av den Tord Thott, som grundade Bosö (Bosjö) kloster i senare hälften av 1100-talet. Han kallades vid sin död Tord dictus Thaat och gav gods till Lunds domkyrka. Såsom hans son uppgives en Aage Tordsen, gift med Kirsten Kyrning, vilken hade sönerna Niels Aagesen Kyrning och Absalon Aagesen. Från den förre härstammar adliga ätten Tott, nr 26, samt friherrliga och grevliga ätterna Thott. Den senares sonson Axel Pedersen blev ryktbar i Nordens historia genom sina nio söner, Axelssönerna, vilka spelade en mycket betydande politisk roll i Sveriges historia under senare hälften av 1400-talet. Av dessa var Ivar Axelsson, svenskt och danskt riksråd, pantinnehavare av Gotland och en tid medregent åt sin svärfader, konung Karl Knutsson, den mest framstående samt brodern Erik Axelsson, härstamma genom dennes söner Erik och Claes adliga ätten Tott af Skedebo, nr 88, och grevliga ätten Tott, nr 16. Den danska ätten utdog 1785 med geheimerådet och statsministern Otto Thott, 1767 upphöjd till dansk länsgreve, känd för sina dyrbara samlingar av tavlor, mynt och böcker (hans bibliotek, omfattande 120.000 band, var på sin tid det största enskilda i hela Europa).

Broder til Ridder Niels Aagesen Kyrning Thott (før 1316 - 28. Juli 1354), der også hører til mine aner.

Til Herlev (Gærs K), fik 1343 en gård i Haragerlille af Mogens Skaaning (Galen), der kalder ham sin „gener", men angives dog gift med Christence Pedersdatter Wirtenberg.

Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2005]., DAA 1900:413.

Söner: • Peder Axelsson, danskt riksråd; † 1375

Noteringar

Uppträder 1343-1356 och blev under mellantiden riddare och svenskt riksråd. Hans sätesgård var Härlöv i Åsums sn, Gärds hd i Skåne. ägde även jord i Harjagers hd i Skåne. Gift senast 1356 med CHRISTANICIA, som enligt obestyrkt uppgift hade patronymikon Pedersdotter och tillhörde släkten Wirtenberg (men även Elgenstierna hävdar detta).Uppfattningen, att Axel Åkesson var gift med en dotter till Magnus Skanung på Vallösa, vilar på missuppfattningen, att ordet"gener"i DS, nr 3683 enbart kan betyda svärson... TOTT Till Sverige kom den svenska ätt, som senare kallats Tott, först på 1400-talet genom de mödernet från Sverige härstammande Axelsönerna, av vilka Erik Axelsson(död 1481) två gånger blev riksföreståndare.Från dennes äldre halvbror Åke Axelsson(död 1477) härstammade de nu utdöda släktgrenar som på svenska riddarhuset introducerats med benämningarna Tott af Skedebo (nr88; utdöd på svärdsidan 1659) och Tott af Sjundeby (grevliga ätten nr 16; utdöd 1674) och som redovisats i Elgenstiernas ättartaavleedition. Den i Danmark kvarstannade släktgrenen utdog likaledes under 1600-talets senare hälft. Axelsönernas ätt, som i släktböcker och äldre litterarur ansetts vara känd ända sedan 1000-talet(G.Clemensson i Archivistica et mediaevistica Ernesto nygren oblata, 1956,s. 104 f.), kan med säkerhet endast föras tillbaka till deras i mitten av 1300-talet levande farfars far Axel Åkesson,ett av den svenske konungens skånska riksråd.

Det har ej varit möjligt att klarlägga Axelsönernas eventuella genealogiska sambaand med den likaledes betydande ätten Thott, som förde samma vapen och efter upphöjelse i Länsgrevlig värdighet 1767 utdog i Danmark 1785, medan dess sedan medeltiden i Skåne kvarboende gren alltjämt fortlever i Svenska friherrliga(nr.391) och grevliga(nr.114) ätten Thott. Den har genom Åke Thotts uppsatser 1978,1981 och 1984 samt hans bok 1983 visats härstamma från riddaren Nils Kyrning(död 1354), som förde samma vapen som Axelsönerna och deras förfäder och 1344 var ett av den svenske konungens skånska riksråd. Taget ur Elgenstiernas böcker.

Källor

1)  Elgenstierna