Baron Adolf Tandefelt

Adolf Tandefelt (8. elokuuta 1747 Hartola – 5. tammikuuta 1822 Helsinki) oli vapaaherra ja suomalainen virkamies.

Tandefelt kirjoitti ylioppilaaksi Turussa vuonna 1761. Hän opiskeli oikeustiedettä ja toimi eri tehtävissä Turun hovioikeudessa. Tandefelt nimitettiin Vaasan hovioikeuden hovioikeudenneuvokseksi 1775. Vaasan läänin vt. maaherraksi Tandefelt nimitettiin vuonna 1778, Oulun läänin maaherraksi 1782 ja takaisin Vaasan lääniin vakinaiseksi maaherraksi 1785. Tandefelt erotettiin virastaan 1794.

Erottamisensa jälkeen Tandefelt oli muutaman vuoden poissa valtakunnan politiikasta. Hän rakennutti kartanon Hartolaan omistamalleen Ekon tilalle. Tila oli erotettu hänelle Koskipään kartanosta jo 1760-luvulla.

Vuonna 1799 hänet nimitettiin Örebron läänin vt. maaherraksi, mutta hän ei ottanut virkaa vastaan. Tandefelt oli Tukholman korkeimman oikeuden jäsenenä vuodet 1800–1806. Vuonna 1805 hänet nimitettiin Turun hovioikeuden presidentiksi.

Tandefelt oli myös Ruotsin valtion valtiopäivämiehenä vuosina 1769, 1770, 1778, 1789 ja 1800 sekä vt. oikeuskanslerina Porvoon maapäivillä 1809. Samana vuonna hänet nimitettiin vastaperustetun hallituskonseljin oikeusosaston jäseneksi. Tandefelt oli oikeusosaston vanhin jäsen.

Vuonna 1809 Tandefelt korotettiin vapaaherralliseen säätyyn, mutta koska hän oli lapseton, introdusoitiin Suomen Ritarihuoneella 1820 numerolla 26 hänen veljenpoikansa Adolf Fredrik Tandefelt. .

/////

http://hiski.genealogia.fi/hiski/8fijct?fi+0062+kastetut+2471

Adolf Tandefelt, född 8 augusti 1747 i Hartola socken, Tavastland, död 5 januari 1822 i Helsingfors, var en finsk friherre och ämbetsman.

Tandefelt blev student i Åbo 1761, auskultant i Åbo hovrätt 1763 och auditör vid arméns flotta 1772. Då Jacob Magnus Sprengtporten i juli 1772 begav sig till Finland för att där genomföra den med Gustav III uppgjorda revolutionsplanen, åtföljde Tandefelt honom som fältsekreterare och författade sedermera det manifest om revolutionen, som spreds i Finland. Han vann därigenom konungens gunst och snabb befordran, kallades 1775 till assessor vid hovrätten i Vasa och utnämndes till landshövding 1782 i Uleåborgs och 1785 i Vasa län.

Som landshövding förvärvade han sig genom nit och omtänksamhet allmänhetens förtroende. 1794 entledigades han av Gustav IV Adolfs förmyndarregering. 1800-1805 var han ledamot av Högsta domstolen och utnämndes sistnämnda år till president i Åbo hovrätt.

Vid riksdagarna 1778 och 1800 var Tandefelt ledamot av lagutskottet. Då Borgå lantdag 1809 skulle öppnas, utsågs han att som justitiekansler förrätta de, enligt ordningen vid svenska riksdagarna, rikskansleren åliggande göromålen och upphöjdes samtidigt i friherrligt stånd. På grund av präste- och bondeståndens val kallades han därefter till främste ledamot i regeringskonseljens justitiedepartement, en post han innehade till sin död. I det politiska livet ingrep Tandefelt inte aktivt under senare delen av sin levnad.

/////

Adolf Tandefelt, finsk friherre.

Född 1747-08-08 på Koskipää. Student i Åbo 1761. Auskultant i Åbo hovrätt 1763. Extra ordinarie kanslist därst. 1764. Extra notarie 1765.

Auditör vid arméns flotta 1772. Tältsekreterare hos översten friherre Jakob Magnus Sprengtporten vid förberedelserna till den s. k. regementsförändringen i Sverige samt författade manifestet därom till Finlands invånare och ombesörjde all brevväxling i ämnet. Åtföljde sedan Sprengtporten och den för en del av finska truppernas överförande från Sveaborg till Stockholm utrustade eskadern till huvudstaden och förestavade vid framkomsten dit i konung Gustaf III:s närvaro på svenska och finska språken den nya tro- och huldhetseden för den å Norrmalmstorg (nuv. Gustaf Adolfs torg) uppställda brigaden av finska trupper. Justitiarie vid arméns flotta 1774.

Hovrättsråd i den nyinrättade Vasa hovrätt 1775 och i detta ämbete installerad i Stockholm 1776.

T. f. landshövding i Vasa län 1778. Landshövding i Uleåborgs län 1782. RNO 1784. Landshövding i Vasa län 1785. Av förmyndarregeringen entledigad från sitt landshövdingeämbete 1794. Förordnades 1799 till landshövding i Örebro län, men avsade sig detta förtroende året därpå vid riksdagen i Norrköping.

Ledamot av konungens högsta domstol för en tid av tre år 1800, vilket uppdrag förnyades på ytterligare tre år 1803. President i Åbo hovrätt 1805. RRS:tAO1kl 1808. Förordnad 1809 att under lantdagen i Borgå förrätta justitiekanslerns göromål.

Finsk friherre 1809-07-15 (introd. på riddarhuset i Finland 1818-09-17 under n:o 26 bland friherrar).

Främste ledamot i regeringskonseljens, sedan senaten för Finland, justitiedepartement 1809. Erhöll 1811 tillstånd att på sin friherrliga ätt adoptera sin brorson kammarjunkaren Adolf Fredrik Tandefelt.

Död ogift 1822-01-05 i Helsingfors.

http://hiski.genealogia.fi/hiski/8fijct?fi+0062+kastetut+2471