Albert Lilienberg

http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11383

Lilienberg tog studenten 1898, utexaminerades från Kungliga Tekniska Högskolan 1903, företog studieresor i främst Tyskland och USA 1903-1905, blev anställd som brobyggnadsingenjör i Halmstad 1906, i Malmö 1907 och som förste stadsingenjör i Göteborg 1907. Han var ordförande i Tekniska samfundet samt lärare i stadsanläggningslära vid Chalmers Tekniska institut.

Albert Lilienberg, var en av de främsta företrädarna för den österrikiske arkitekten Camillo Sittes (1843-1903) stadsplanering. Lilienbergs planer utmärktes av terränganpassning med svängda former, där blicken inte skulle försvinna ”ut i intet”. Han arbetade med Sittes ideal om det “slutna rummet” (husen ligger placerade nära gatan, med trädgårdarna på baksidan) och med egna idéer som att stadsbilden på avstånd var det väsentliga.

Med Lilienberg började stadsplanekonsten att övergå till mera teknisk och organisatorisk stadsplanering. Den moderna stadsplaneringen skulle avgöra var man skulle bygga olika typer av bostäder, var industrierna skulle ligga och hur infrastrukturen skulle ordnas.

Lilienberg utarbetade bland annat stadsplaner i Göteborg för; Bagaregården (1911), Brämaregården, Gamlestaden, Jakobsdal (1924), Kålltorp (1922), Lorensbergs villastad (1910), Johanneberg (1917), Landala Egnahem (1908), Änggården (1908), Örgryte trädgårdsstad och Kungsladugård (1916) där de senare anlades i en trädgårdsstads-stil. Göteborgsutställningen 1923 inspirerade honom till anordnandet av Götaplatsen.

Som nytillträdd stadsplanedirektör lade Lilienberg 1928 fram en generalplan, som blev startskottet för debatten inför 1945 års beslut om Norrmalmsregleringen. Lilienbergs förslag innebar en förlängning av Sveavägen ända fram till Gustav Adolfs Torg i linje med de gamla planerna från Albert Lindhagen och Nicodemus Tessin d.y., något som dock inte kom att förverkligas vid regleringen.

Den 4 maj 1944 lämnade Lilienberg sin tjänst på egen begäran. Kort tid innan hade en inflytelserik markexploatör i staden anmält för borgarrådet Yngve Larsson att Lilienberg bett att få låna en större summa pengar av honom. Till efterträdare utsågs Sven Markelius.[2]

Till Lilienbergs arbeten för Stockholm hör även stadsplanerna för Norra och Södra Ängby i Bromma som han tog fram i samarbete med stadsplaneavdelningens arkitekt Thure Bergentz. Vid sidan av sina insatser i Göteborg och Stockholm utförde Lilienberg mer än 60 stadsplaner för andra samhällen i Sverige.

Lilienberg var ordförande för kommuntekniska föreningen från 1929 samt ledamot av Statens kommitté för byggnadsforskning från 1942.

RDDO (Riddare av danska Dannebrogsorden); RNS:tOO1kl; RNO 1923; RVO 2:a kl. 6 juni 1942 samt hedersledamot i Town Planning Institute i London 1914.