Arvid Gustafsson Västgöte

• https://sv.wikipedia.org/wiki/Arvid_Gustafsson_V%C3%A4stg%C3%B6te
• http://runeberg.org/sverhist/3/0044.html
• https://interlinearbooks.com/literature/swedish/reader/gustaf-vasa-...

Arvid Gustafsson Västgöte var en svensk hövitsman och fogde, död 1542.

Han deltog tidigt i upproret mot Kristian II på Gustav Vasas sida. I maj 1521 sändes han med krigsfolk till Östergötland för att förmå detta landskap att resa sig. Han upptog belägringen av Stegeborg, tillbakavisade Sören Norbys undsättningsförsök och intog fästningen. Han utövade även påtryckningar på biskop Brask, som ställt sig avvisande mot Gustav Vasa. 1523 erövrade Arvid Västgöte med bistånd av lybska knektar Öland och Kalmar stad, och utsände kapare utefter kusterna. Samma år fick han Tryserum och Hannäs i Tjust som förläningar. Efter Berend von Melens förräderi 1525 fick han Kalmar slott i förläning, men måste återlämna det 1526 och beskylldes för att ha förvaltat slottet illa. Han upptogs dock snart i kungens vänskap igen och fick 1528 förläningar i Dalarna och blev kort därefter befallningsman i landskapet. 1529 satt han i den rätt, som dömde de upproriska västgötaherrarna. 1537 fick Arvid Västgöte fogdebrev på "biskopssakerna" – de från biskopen indragna bötesandelarna – på Öland och i östra Småland. 1542 föll han offer för de upproriska smålandsbönderna under Dackefejden.

• http://runeberg.org/nfcm/0233.html

Västgöte, Arvid Gustafsson, krigare, tjänade först i den skara, som riksrådet Knut Sparre till Ängsö uppbådat mot Gustaf Vasa, men han övergick snart till det fosterländska partiet. Han sändes i början av sommaren 1521 till Östergötland, förmådde östgötastäderna att erkänna Gustaf Vasa såsom höfvitsman och började i juni belägra Stegeborg samt tillbakaslog ett undsättningsförsök av Sören Norby. Kort därefter inneslöt han även Stegeholm. Inom årets slut måste Stegeborg ge sig. Arvid V. användes sedan vid belägringen av Stockholm, Bidrog att erövra Finland och började 1522 inneslutningen av Kalmar stad, som öppnade sina portar 27 maj 1523, hvarefter slottet gav sig 7 juli s. å. Då Gustaf efter Berend von Melens förräderi i juli 1525 återtagit Kalmar slott, lämnades det jämte Kalmar län i händerna på Arvid V. I jan. 1527 var Arvid V. beiallningsman i Dalarna, vilken befattning han ännu 1530 innehade. 1537 omtalas han som fogde öfver de indragna kyrkogodsen på Öland, i Kalmar samt norra och södra Möre. Såsom en konungens tjänsteman var han ett särskilt föremål för Nils Dackes hat samt blev av denne 1542 överfallen i Våxtorps socken, bunden vid ett träd och ihjälskjuten med lod och pilar. A. B. B.*

Två svenska män, som dittills fört befälet på slottet (Stockholm), afhämtades därifrån, och i stället sattes Berndt v. Mehlen till befälhafvare. I augusti månad anlände Gustaf till lägret vid Stegeborg.Han fann, att Östergötlands allmoge villigt gick honom till handa, och gaf åt den käcke Arvid Vestgöte ett välförtjänt erkännande. De rådgjorde om, huru man borde förtära med biskop Brask, som ännu alltjämt vidhöll samma förbehållsamma tystlåtenhet. Arvid menade, att man ej med denne behöfde göra många omsvep, emedan man så godt som redan hade honom i sitt våld. »Det kostar», sade han, »endast en Mårten Skinnares hus i Vadstena. ....... Så snart Arvid Vestgöte, såsom förut är omtaladt, fått slottet i sitt våld och besatt det med svenskt manskap, förlade han sig med sin hufvudstyrka på samma lägerplats, som han förut innehaft, för att därmed låta påskina, att belägringen ännu pågick. ......... Sedan Östergötland återvunnits, kallades Arvid Vestgöte med sitt folk till hufvudstyrkan vid Stockholm, men fick där ej länge förblifva. Hans manskap delades, så att hälften däraf, som var utvaldt folk, stannade kvar hos riksföreståndaren, men med den återstående hälften skickades Arvid ned till Kalmar för att söka återtaga denna viktiga plats....... Kalmar slott öfverläts åt den trogne Arvid Vestgöte, åt hvilken konungen väl hade bort lämna det redan från början....... Den gamle Arvid Vestgöte, som länge innehaft Kalmar slott, var för den våldsamhet, som onekligen tillhörde hans lynne, synnerligen hatad. Det samma var, om än i mindre grad, fallet med Gudmund Slätte, hvilken efter Gottfrid Sures död fått Nydala sig anförtrodt. Båda sågo nu sitt lif stundeligen hotadt. ....... Underrättelsen om den genom eröfringen af Västerås vunna framgången upplifvade modet och tillförsikten på många håll. Öfverallt var man villig att deltaga i uppresningen för att utdrifva de hatade utländingarne. Till stamtrupperna anslöto sig alltjämt nya skaror, så att Gustaf snart räknade 15,000 man under sitt befäl. Äfven flera dugliga befälhafvare trädde i hans tjänst, bland dem den pröfvade krigsmannen Arvid Vestgöte. ...... Arvid Vestgöte afgick till Östergötland, där han förmådde samtliga städerna att erkänna Gustaf som höfvidsman och längre fram (i juni) började belägra Stegeborg. ref Gustaf Vasa ett 400 års minne

SDHK-nr: 40571

Utfärdat: 15221227, Linköping

Innehåll: (Biskop Hans Brask av Linköping) till Arvid Västgöte med tack för den hjälp han givit biskopens tjänare, som nu kommer från Kalmar, och vilka han skall skicka ned till adressaten. Bland dessa tjänare finns en Johan Brun, på vilken (kung) Gustavs fogde Olof Larsson har något krav, varför denne beslagtagit en del av Johan Bruns tillhörigheter. Biskop Hans har därvid avkrävt nämnde Johan en förbindelse om att han skall stämma Olof Larsson och alla andra eventuella kärande inför rätta, och sålunda ber han Arvid Västgöte att till rättegång ta med sig 6 av sina och 6 av biskopens tjänare för rannsakning av ärendet, så att Johan Brun och Olof Larsson skall få veta vad som lagligen tillkommer var och en av dem.

SDHK-nr: 40574

Utfärdat: 15230120, Linköping

Innehåll:(Biskop Hans Brask av Linköping) till (Arvid Västgöte) med svar på ett brev från denne av 15221228 (”iiii dag Iul”) och tack för en svart häst, som Arvid sänt honom; biskopen förundrar sig över att adressaten ännu inte fått hans tjänare fria genom det fångutbyte som Sören Norby erbjudit, i synnerhet som (kung) Gustav givit befallning om detta. Han ber nu Arvid att göra sitt bästa i denna sak, eftersom fångarna annars löper risk att avrättas. Slutligen låter han berätta att herr Bernt (van Mälen) kommit till hans trakter med stora infanteri- och kavallerikontingenter och uttrycker sin förhoppning om att adressaten skall få den undsättning han begär.

SDHK-nr: 40585

Utfärdat: 15230307, Norsholm

Innehåll: (Biskop Hans Brask av Linköping) till (riksföreståndare Gustav Eriksson Vasa) med meddelande om att han haft besök av herr Didrik från Kalmar; biskopen undrar om det inte kunde vara tillrådligt att skicka förstärkningar till Arvid (Västgöte), eftersom Sören (Norby) seglat till Köpenhamn åtta dagar tidigare. Vidare råder han adressaten att sörja för ett förnyande av knektarnas trohetsed till honom. Slutligen uppger han sig inte ha några särskilda nyheter att berätta, men lovar att strax höra av sig, om han får veta något bemärkansvärt, samt lovar att alltid vara adressaten till stöd och hjälp.

Enligt rubrik i A 7 skickades brevet med Gudmunds tjänare David.

SDHK-nr: 38866

Utfärdat: 15290412, Dicka (i Folkärna sn)

Innehåll: Tord Tordsson i Rysta (meddelar) på Arvid Västgötes befallning (fasta på) 1/2 markland jord i Norrgården i Västanfors socken, som beskedlig man Olof Lasseson har sålt till beskedlig man Matts Nilsson i Fors för 40 mark penningar samt därutöver 3 alnar kläde (till 2 marks värde) som gåva. 12 fastar uppräknas.

Brevutfärdaren beseglar.