Axel Eriksson Kuus

Axel Eriksson Kuus, Corporal, Dragon No: 36;

Född den 30 januari 1707 Östra gatan 21+24 i Kungälv (O).

Vid dopet: För swaghets skul hemma döpt. Per Guthormsons änchia hölt barnet. Mf: Anders Andersson, Lars Hattemakare. Qf: Hr Anders Tranchelij hustru.

Axel och hans syskon är födda på det som idag heter Östra gatan. De döptes i kyrkan som fortfarande idag är Kungälvs kyrka. Axel själv föddes mycket svag och blev döpt hemma i stugan. Då Axel var 9år avled hans far Erik Kuus. Men dessförinnan hann hans far att skapa många kartor i Bohuslän. Många finns kvar ännu idag att beskåda.

Syskon och Axel föddes/var: Anna Maria Kuus (1697 - ) Jehan Kuus (1699 - ) Anna Greta Kuus (1701 ca - 1740?) Katarina Kuus (1702 ca - ) Per Kuus (1703 - ) Axel Kuus (1707 - 1764?) Johannes Kuus (1709 - ) Natanel Kuus (1711 - )

Axel var gift två gånger. - Gifte 1 den 3. dec 1735 med Karin Hansdotter Åtorp i Foss socken (O) - Gifte 2 den 17. jun 1743 med Kristina Hammarberg från Hunnebo i Tossene socken (O)

Axels far avled 1716, då Axel var 9 år. 17 år gammal blir Axel soldat på Sotenäs ķompani i norra Bohuslän. 1724-1735 är Axel skriven i Kville socken, under rote Skedbräcke. Tjänsteåren blir 11 år, som dragon, innan han "tar avsked" (pension) för gårdsbutik och flyttar till Åtorp i Foss socken 1735. Han är nu kopral.

Modern Annika Gadd flyttar till sonen i Åtorp, där hon avlider 1746. "Öfver 80 år gammal". Jag vet inte var mor Annika bor 1724-1735, då Axel.

Axel och Karin fick barnen: Johanna Axeldotter Kuus (1736 - 1782?) Anna Cajsa Axeldotter Kuus (1739 - 1812)

Axel och Kristina fick barnen: Maria Axeldotter Kuus (1743? - 1798) Chatarina Axeldotter Kuus (1744 - 1766)

Axel bor på Håle Nedergård i Askum socken från 1755. Där avlider han 1763. Bouppteckning: 1764-02-21

♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧ KUNGÄLVS KYRKA: Åren 1658-1662 hade man på den nuvarande kyrkans plats byggt en kyrka, som brändes av svenskarna den 12 augusti 1676. Arbetet med att uppföra en ny kyrka pågick mellan 1679 och 1688.

Ansvarig för bygget var arkitekten Christopher Bräck, då verksam i Västsverige men ursprungligen från Schweiz. Staden Kungälv hade med Kungl. Maj:ts hjälp lyckats få rikskollekt till bygget och de största posterna kom, enligt kyrkoräkenskaperna för 1682, från Elfsyssels och Norrvikens prosterier.

Altaruppställningens skulpturarbete är utfört under ledning av bildhuggaren Marcus Jaegeroch målades därefter av Johan Hammer 1683. 

Altarringen är gjord av furu och består av målade balustrer med överliggare. År 1699 stod den färdig och Nils Pärsson hade då svarat för utformningen.

Altaruppsatsen har senare blivit renoverad flera gånger, senast 1952.  Altaret består av gråsten som är träinklätt och gjordes 1878 i sin nuvarande form. På dess framsida finns ornament, med symbolerna: kors = tro, ankare = hopp och hjärta = kärlek samt druvor = vin och kärve = bröd (Nattvarden). 

Kyrkans äldsta bänkar gjordes 1681, men de nuvarande är huvudsakligen från 1935.

Bland kyrkklockorna är den stora klockan yngst, gjuten i Ystad av M & O Ohlsson år 1935. Den minsta klockan blev omgjuten 1808i Göteborg av Anders Öfverström, och metallen är ursprungligen från 1600-talet. Mellanklockan, även den ursprungligen från 1600-talet, har gjutits om två gånger, först 1704 av Petter Böök i Göteborg och sedan 1907 av Joh. A. Beckman & Co i Stockholm. Malmen från 1600-talet i de två mindre klockorna är från klockor, som tidigare hängt i kyrkan på Fästningsholmen, en kyrka som senare revs.

Kyrkan har trätunnvalv där Erik Eriksson Grijs 1697-1698 målade en blå himmel med scenuppdelning genom molnkransar. Motiv i östra korsarmen: Uppenbarelseboken, kapitel 4-5. Västra armen: yttersta domen, helvetet och saligheten. Norra armen: Kristus med världsklotet och fem visa jungfrur. Södra armen: Sions stad och fem fåvitska jungfrur. Korsmitten: nattvarden. I hörnen: berglandskap och regnbåge, fågel Fenix, tre skepp och fantasifågel. Latinska inskrifter på vers. Målningarna renoverades på 1880-talet.

Mässhake från 1787.

Predikstolen står nästan i mitten av kyrkan. Själva predikstolen med trappa, korg och ljudtak är av ek med inläggningar av päronträ. Den hade tidigare under 1600-talet stått i Gustavi Domkyrka i Göteborg men övertogs av den nya kyrkan i Kungälv, dit den kom 1682. Den är gjord i tysk-holländsk stil och tillverkad i början av 1600-talet. På korgen finns figurer som återger Världens Frälsare, de fyra evangelisterna samt Tron, Hoppet och Rättvisan. Över predikstolen svävar en änglafigur med språkband, skuren och levererad av Nils Pärsson i Göteborg 1698.

I dopfunten sitter ett enkelt dopfat av mässing, troligen skänkt år 1697. En dopskål av nysilver skänktes 1904 av Johanna Christensdotter. Bland textilierna finns en röd mässhake från 1787. Votivskeppet i taket är skänkt i slutet av 1600-talet av Tormo Clason, rådman i Kungälv. Det är bestyckat med 52 kanoner och bär i aktern engelska och i fören svenska, lilla riksvapnet.

Dopfunten är gjord 1697 i Göteborg av bildhuggaren Nils Pärsson och skänkt till kyrkan av rådmännen David Amija och Sebastian Tham i Göteborg. ♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧♧

GEDCOM Note

Håle Nedergård

GEDCOM Note

I Axel Kuus bouppteckning Tunge m fl häradsrätter FIIa:3 sid 1799 står döttrarna Johanna och Anna Cajsa med första hustrun Karin Hansdotter och Catharina och Maria med sista hustrun Christina Hammarberg.
Axel Kuus hade tydligen också kontakt med släkten Kall från Uteby i Bro socken eftersom det i bouppteckningen står att barnens skyldemän var Jon Hansson i Uteby och Jakob Olsson i Anneröd(Jakob var gift med Sofia Magnusdotter Kall)