Barend Dirksz Kock

Is your surname Kock?

Connect to 10,898 Kock profiles on Geni

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Barend Dirksz Kock

Birthdate:
Birthplace: Curaçao
Death: December 11, 1836 (84)
Aruba
Immediate Family:

Son of Theunis Dirksz Kock and Amelia Roeper
Husband of Maria Elisabeth Quant and Maria Elizabeth Kock
Father of Theunis Dirksz Kock; Jan Kock; Pieter Dirksz Kock; Amelia Catharina Quant and Bruyn Govert Kock

Occupation: Vice Commandeur Bonaire
Managed by: Private User
Last Updated:

About Barend Dirksz Kock

Barend Dirksz Kock werkte in de jaren 1774-1776 bij het gouvernement op Curaçao.

Op 30 september 1797 vond de benoeming van Barend Dirksz Kock plaats als commandeur van Bonaire bij een resolutie van de Koloniale Raad met de volgende instructie:

‘’Nopens d’aanstelling van Barend de Kock, waarvan ’t extract bij deeze instructie ter naricht word gevoegd: genieten agthonderd guldens tractement, vrije wooning en vijf percento provisie wegens de verkoop van zout etc aan particulieren en word wijders aan hem vergund om op enige kosten pluimvee tot zijn benefitie aan te kweeken, alsmede om een moestuintje of hoffjen voor tafelgebruik etc. bij de genoemde fontein te moge aanleggen, vermits door soortgelijke kleine agrementen het weezenlijke van ’t land’s voor- of nadeel niet is geconnecteerd, doch geene slaaven van ’t land tot zijn privé voordeel emploieeren....”.(ARA OAC 223 IV no 79, 30 september 1797)

Barend kreeg dus niet alleen een vast salaris, maar kreeg ook de mogelijkheden om zelfstandig te handelen in zijn voordeel. Barend bleef tenslotte commandeur van Bonaire, van 30 september 1797 tot 29 oktober 1805 (tweede termijn).


  1. Occupation: Vice Commandeur Bonaire
  2. Employer: West Indische Compagnie Job Title: Vice Commandeur provisioneel Time Period: 1797-1805 Location: Bonaire, Netherlands Antilles
  3. Employer: West Indische Compagnie Job Title: Vice Commandeur Time Period: 1795-1796 Location: Bonaire, Netherlands Antilles

//////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////// http://www.nationaalarchief.nl/vrij-van-slavernij/_engine/startup.a...

1844, oktober 10

   archief NAC toegangsnummer 1.05.12.02 inventarisnummer 27 specificatie nr 409 omschrijving slaaf Hendrik Christiaan (Hendrik Christiaan Ural), leeftijd en moeders-naam onbekend, door Barend Dircksz Kock. /////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////// http://www.extrabon.com/edishon/edishon2003/extra2003-03-13.pdf

KOMANDÙR PA GEZAGHEBBER (3) E gueranan den kua Hulanda tabata enbolbí na Oropa den e último dékadanan di siglo 18 (17...) a trese kuné ku Kòrsou i su islanan supordená konstantemente tabata menasá pa Franses i Inglesnan. Finalmente a sosodé te asta ku Inglesnan a tene e islanan okupá na algun okashon. Debí na e situashon aki e direktor di Kòrsou ta kuminsá tuma medida pa defendé Boneiru tambe mas mihó kontra e menasa di Franses i Inglesnan. Direktor Johannes Rudolph Lauffer na 1798 ta laga forma un warda di batrei konsistiendo di kuater hòmber. Mientrastantu fragatanan franses ta ser señalá awor regularmente banda di kostanan di Kòrsou i probablemente nan lo a pasa Boneiru tambe, pero no tin informe ku nan a baha na tera tambe riba e isla aki. Barkunan ingles tambe ta move den e region aki. Dia 20 di febrüari 1799 un barku ingles ta purba ta purba ataká un barku di gobièrnu ku tabata riba anker na altura di Slagbaai. E barku aki tabata kargando karni di kabritu salgá (yòrki) i otro produktonan di plantashi pa hiba Kòrsou. Mirando e importansia di Slagbaai tabatin un pòst di warda na e sitio aki. For di e pòst aki a lansa algun tiru ku a kore ku e barku ingles. Pero e Franses i Inglesnan a sigui persistí den nan intentonan pa okupá e islanan aki. Spesialmente Kòrsou tabata hopi bou di preshon di e Fransesnan. Mirando loke tabata menasá di sosodé riba e isla prinsipal, direktor Lauffer a laga saka tur militar ku tabatin na Boneiru trese Kòrsou, pa asina yuda defendé e isla aki. Na luna di sèptèmber 1800 Inglesnan ta okupá Kòrsou, pero nan no ta dediká atenshon mashá na Boneiru. P’esei tambe e periodo di gobernashon ingles di e islanan aki di sèptèmber 1800 pa yanüari 1803 de fakto no tabatin influensia riba Boneiru. A kibra práktikamente tur kontakto entre e dos islanan. Mientrastantu e Fransesnan tambe tabata sigui move den besindario. Anke e Fransesnan no a subi tera, tòg por konstatá ku nan tabata enbolbí den hopi insidente riba laman banda di e isla aki ku barkunan di Kòrsou. Meimei di desèmber, despues ku e direktor nobo di Kòrsou, Changuion, a nenga di duna Inglesnan ku a yega e isla ei profishon, nan a bai Aruba i Boneiru pa buska esaki. Meimei di desèmber 1804 e Inglesnan ta yega Boneiru. Henter e aña siguiente, pues 1805, e Inglesnan ta okupá i despues bandoná atrobe e isla. E defensa di Kòrsou no por a hasi nada pa defendé Boneiru i Aruba. E Inglesnan aki tabata usa un táktika pa buska aliado di hendenan ku tabata simpatisá ku nan kontra e komandùrnan ku tabata den funshon. E figuranan aki, ku awendia lo bo yama kolaborador, asina tabata spera ku un dia nan mes lo por a yega den e funshon di komandùr. Un figura asina na Aruba tabata Bruin Govertsz Quant kontra komandùr Johan Craneveldt. Na Boneiru tabata trata di un tal Jean Francois du Briel, ku no tabata riba bon pia ku komandùr Barent Dirksz Kock. Riba instigashon di di Lord Murray, lider di e Inglesnan, Du Briel dia 11 di yanüari 1805 ta avisá Changuion ku por a spera un atake ingles riba Kòrsou. Den e segundo mitar di aña 1805 tabata un tiki mas trankil. Kock, kende den e tempu di West Indische Compagnie a anhelá asina tantu pa bira komandùr, tabata ketu bai den su funshon den e tempunan turbulento aki. Awor e tabata kontra su deseo ainda den funshon. Tabatin rumornan ku Changuion kier a bandoná Boneiru i laga e isla aki pa su kuenta, loke sinembargo no ta bèrdat, pero di otro banda Changuion no por a hasi nada pa brinda Boneiru yudansa kontra e Inglesnan. Pa su kolaborashon na e Inglesnan por mira ku Jean Francois du Briel ta ser nombrá den un funshon klave yanüari 1805 pa sèptèmber 1805. No ta establesé sinembargo kompletamente ku e tabata komandùr. Echo ta ku e tabatin un papel importante na Boneiru. Komo ku na sèptèmber 1805 e Inglesnan a bolbe bai for di Boneiru, Barent Dirkszoon Kock a bin bèk den funshon di komandùr, puesto ku e ta okupá te dia 29 di òktober 1805. Mientrastantu situashon na Boneiru tabata hopi malu. Tabatin miseria di hamber, komo ku barkunan no tabata trese komestibel for di Kòrsou pa hopi tempu kaba. Komo ku Kock a ekspresá asina deseo pa baha komo komandùr, debí na e tempunan turbulento aki den kua Boneiru tabata enbolbí, a kumpli ku su petishon dia 29 di òktober 1805, loke sin duda tabata un alivio pa e persona aki. Riba e fecha aki a nombra Johannes Palm Hzn. komo komandùr (interino) i e tambe mester siña dil ku e tempu turbulento aki. Entre otro por menshoná ku na yanüari 1807 atrobe e Inglesnan ta okupá Boneiru. Nan ta mantené Palm den e funshon di komandùr, anke ku por nota ku Palm ta bin kai bou di supervishon di Jean Francois du Briel, ku ta haña e título di “superintendant” di Boneiru. E ta keda ku e funshon aki te dia 27 di mei 1815, momentu ku e Inglesnan ta bandoná e isla aki den forma definitivo. (Ta sigui den edishon di mañan)

KOMANDÙR PA GEZAGHEBBER (2) Di 1705 pa 1712 Pieter Born tabata komandùr di Boneiru. Despues di dje a bini di 1712 pa 1714 Hans Jurgen Cramer (1712-1714), pero despues Born ta regresá pa okupá e funshon aki di 1714 pa 1719. E siguiente komandùr a bin okupá e funshon aki na promé instante den forma provishonal. Tabata trata di Pieter Scholten i e desishon pa nombr’é den e funshon aki a ser tumá dia 1 di desèmber 1719. Ela muri dia 30 di yüli 1723. Na momentu ku a nombra e siguiente komandùr ya Scholten a muri kaba. Jan Hendrik Geerkens tabata e susesor di Scholten. E tambe, meskos ku Scholten, a ser nombrá komo komandùr provishonal na 1723. Tabata te na 1729 ku Geerkens a bira komandùr. Promé ku esei e tabata boekhouder na Kòrsou i anke e no tabata un persona ku hopi plaka, e tabatin si algun medio finansiero, ku na su morto na 1738 ela laga pa su esposa Catharina Oligh. E komandùr ku a sigui Geerkens den e funshon aki tabata Frederik Zaunslifer. Promé ku ela bini Boneiru e tabata korporal di Ruiterij na Kòrsou. Su tata, Jacobus, tabata “cornet” i “opperfactoor” na Kòrsou i Frederik a haña su nombramentu dor di esfuersonan hasí pa su tata, ku a dirigí su mes direktamente pa e “Vergadering van Tienen”, ku na 1647 a bini na lugá di “Heren Negentien”. Ta for di 1721 tata Zaunslifer a dirigí su mes a dirigí su mes na e instituto aki pa laga su yu okupá ámbos funshon ku e tabata okupá. Despues di e morto di Geerkens e direktor di Kòrsou ta nombra Zaunslifer provishonalmente komo komandùr na Boneiru. Despues ku e direktor a pone Amsterdam na altura di esaki, Amsterdam a nombra Zaunslifer definitivamente komo komandùr di e isla aki. E tabata pues un persona di sírkulonan militar. Na 1750 ta trasladá Frederik Zaunslifer pa Kòrsou, na unda e ta bira komandante di Caracasbaai, loke tabata un mihó posishon ku komandùr di Boneiru. Zaunslifer tabata komandùr di 31 di mei 1738. Na momentu ku trasladá Frederik Zaunslifer pa Kòrsou, e asina yamá “Vergadering van Tienen” ta haña pa atendé un petishon di viuda Christina Eijlbracht-Dorcas, kende ta pidi pa nombra su yu hòmber komo komandante di Fort Beekenburg na lugá di su esposo defuntu Gerbrand Elias Eijlbracht. Ta rechasá e petishon, pero Johannes Ph. Eijlbracht ta haña si e komandamentu di Boneiru. Johannes Philippus Eijlbracht ta komandùr di Boneiru di dia 15 di ougùstùs 1750 pa kuminsamentu di 1756. E mester a muri promé ku 2 di febrüari 1756. Theunis Dirkszoon Kock, ku ta sigui Eijbracht, tambe tabata prosedente di sírkulonan militar. E tambe, despues ku ela baha komo komandùr di Boneiru, a bira despues komandante di Caracaasbaai i Fort Beekenburg. Ela alkansá edat haltu i a muri na sèptèmber 1782. Ela keda komandùr di Boneiru di 2 di febrüari 1756 pa 12 di novèmber 1768. Andreas Daal tabata e siguiente komandùr di Boneiru. Ela ser nombrá dia 12 di novèmber 1768. Na 1780 ta traslad’é pa Kòrsou. E tabata un militar ku rango di serzjant na momentu ku ela keda nombrá. Ela nase na 1733 na Carenze, Pruisen. E desishon pa nombra Andreas Daal komo komandùr no tabata un bon desishon. Na 1780 ta traslad’é diripiente pa Kòrsou, pero te na 1782 numa e ta ser retirá komo komandùr. Andreas Daal a haña su mes den basta problema. Su komportashon no tabata mashá bon. Un sentensia ku a dikta kontra Daal ta indiká a konden’é debí ku ela ofresé resistensia kontra òrdunan di West Indische Compagnie, ela bai ku heru pa marka buriku i kabai, maltrato di supordenadonan i negoshi no pèrmití den katibunan di e kompania. A retirá Daal for di su funshon i ela haña prohibishon pa bolbe bini Boneiru. Su susesor, Christiaan Gerard Dammers, tambe tabata un Aleman. Ela nase na Neuburg, Hannover. Despues di e salida di Daal na 1780 e ta bira komandùr provishonal. Na 1784 e ta ser nombrá komo komandùr di Boneiru dor di “Vergadering van Tienen”. Den nan reunionnan di 19 di ougùstùs i 7 di òktober 1784 e instituto aki ta disidí pa despues laga e direktor di Kòrsou mes disidí, ku nan aprobashon, ken ta okupá e funshon di komandùr di Boneiru. Dammers tabatin un yu muhé, Dorothea, ku tabata kasá ku Carel Zacharias de Haseth, un famia for di kua despues na algun okashon un gezaghebber a sali. Gobernashon na Kòrsou tabata leu di satisfecho ku e maneho hibá pa Komandùr Christiaan Gerard Dammers, segun ta resultá for di korespondensianan ku tabatin entre “West indische Raad der Colonien”, e ‘boekhouder-generaal’ na Kòrsou Christiaan Ae. Van Eck i e susesor di Dammers, Michiel de Groot. Dia 11 di ougùstùs 1784 Dammers a keda destituí for di e funshon di komandùr, pero promé ku esei ya ela sali pa Hulanda kaba. Michiel de Groot tabata pues e susesor di Dammers, anke a nombr’é komo komandùr provishonal. Promé ku ela bini Boneiru e tabata “opperfactoor van Curacao”. Dia 4 di yüni 1796 ta nombr’é komo komandùr provishonal. Mesun dia ei ela hasi huramentu. Pero e no a keda mashá. Ya dia 30 di sèptèmber 1797 e ta baha i Barent Kock, kende tabata trahakomo klèrk na sekretariado di gobernashon, ta kuminsá okupá e funshon di komandùr e mesun dia ei. Barent Dirkszoon Kock tabata un persona ku a ambishoná e puesto di komandùr di Boneiru. Kartanan ta mustra ku for di 1783 kaba Kock a purba pa bira komandùr di e isla aki. Ela haña e funshon aki finalmente, pero despues, pa sierto motibunan, a roga pa e baha. En todo kaso ela keda komandùr te na 1805, semper ku e título remarkabel di “vice-commandeur provisioneel”. Su periodo tabata pa ta eksakto di 11 di ougùstùs 1795 pa 4 di yüni 1796. Barent tabata yu di e anterior komandùr di Boneiru Theunis Dirkszoon Kock. (Ta sigui den edishon di mañan)

KOMANDÙR PA GEZAGHEBBER (1) Promé ku e funshon di gezaghebber tabata konosí, e mandatario mas haltu di Boneiru, ku tabata promé un plantashi di West Indische Compagnie i despues di Gobièrnu di Hulanda, tabata e komandùr. E organisashon general di gobernashon di e tres islanan aki tabata reglá den e asina yamá “Westindisch Regeringsreglement” di aña 1629, bou di kua konstelashon e asina yamá “Heren XIX” i despues di 1674 “Heren X” — ta trata aki di e delegadonan di e gobernantenan di West Indische Compagnie – tabatin influensia grandi. Nombramentu di e funshonarionan haltu riba e islanan aki tabata tarea di Amsterdam, na unda sede di West Indische Compagnie tabata establesé. Nan tabata nombra e direktor di Kòrsou i e gobernadornan di Aruba i Boneiru, ku despues a bin haña e título di komandùr. E aña eksakto ku e título komandùr a bini pa gobernador no ta konosí. E título di komandùr a keda eksistí te na aña 1848, na momentu ku a introdusí e título ku ta konosí te awe, esta gezaghebber. E komandùr di Boneiru a haña bou di dje un asina yamá “garnizoen”, un guarnishon, loke a pone ku e funshonario aki tabata distinguí su mes for di e komandùr di Aruba, ku no tabatin esaki. Ademas a reforsá Boneiru. E organisashon militar di gobernashon despues di 1638 a trese sigur kuné, ku e komandùrnan tabata militarnan di rango, anke tabata sikiera serzjant, loke e tempu ei no tabata asina straño manera lo ta e kaso awor. Komo ku den e tempu ei e komunikashon ku Boneiru i e sentro di gobernashon tabata hopi defisiente, ademas falta di interes pa e isla aki, a hasi e komandùr di Boneiru un figura patriarkal, di kua e gezaghebbernan di den siglo 20 ainda tabata karga e stèmpel. E guarnishon ku tabatin na Boneiru no tabata gran kos. Tempu di e invashon di Spañónan na 1642, tratando pa rekonkistá Boneiru, nan a topa ku 50 sòldá riba e isla aki. Pero na momentu ku despues di e Pas di Munster na 1648 Kòrsou su papel komo base di marina a kaba, Boneiru tabatin te asta ménos ku 50 sòldá. Na 1681 tabatin solamente ocho sòldá riba e isla i na 1701 te asta sinku. E sòldánan aki, den tempu di pas, no tabatin nada di hasi. Solamente kome i drumi. Ora ku nan stòp di traha komo sòldá, pasobra nan a bira bieu i no tabata sirbi mas pa e funshon aki, nan tabata bai reforsá e hendenan ku tabata praktiká un òf otro ofishi riba e isla òf tabata bai forma parti di esnan ku no tabata hasi nada. Den e grupo aki, despues di Tempu Spañó, nos ta mira e promé hende blankunan ku a establesé na Boneiru, ku mas aleu tabata un teritorio ofisialmente será pa otro hende establesé. West Indische Compagnie tabata eksplotá Boneiru komo un plantashi. Pero tabata sosodé ku un sòldá ku haña su retiru tabata keda lora riba e isla, hopi bia kasá òf bibá ku muhé di koló. No tin mashá kos konosí di personalidat di e promé komandùrnan di Boneiru, sinembargo e komandamentu di Boneiru hopi bia sa resultá di tabata kuminsamentu di kareranan importante. Práktikamente mesora despues ku gobièrnu di West Indische Compagnie na Kòrsou a haña un karakter permanente, e komandùr tabata representá Boneiru den e gobernashon aki. E promé komandùr konosí di Boneiru tabata Jacob Polak. Na aña 1642, pues seis aña despues ku Hulanda a okupá e isla aki, a topa ku e nòmber di Polak komo komandùr di Boneiru. Polak aki tabata un teniente general i un tempu almirante di e trupanan di Peter Stuyvesant. Anke su funshon tabata di komandùr, por nota na algun kaminda ku tabata yama Polak gobernador di Boneiru. Ta menshoná su nòmber entre otro den un intento ku Spañónan a hasi pa rekonkistá e islanan aki. Despues ta bini un periodo ku historiadónan Hartog i Hamelberg no por a topa ku niun komandùr. Esaki no ta nifiká ku den e periodo ei no tabatin komandùr. Simplemente nan no a haña nan nòmber di dokumentonan ku nan a studia. Dia 5 di mei 1670 ta topa ku nòmber di Hans Frederics komo komandùr. E persona aki tabata aleman prosedente di Flensburg. West Indische Compagnie hopi bia tabata empleá personal aleman. Na luna di yüli 1669 Frederics a haña pèrmit serka e asina yamá “Kamer van Amsterdam” pa biaha pa Kòrsou. Unabes den e funshon di komandùr di Bomeiru, Frederics tabata risibí un sueldo di 30 florin pa luna. Hamelberg ta menshoná Frederics na dos okashon komo komandùr, di kua e promé bia sin anotashon di aña. Masoménos na aña 1679 Johannes Bontemantel tabata komandùr di Boneiru. Den e mesun aña ei sinembargo ta topa ku Bontemantel komo komandùr di Aruba. Aparentemente e tabata komandùr interino di Aruba na momentu ku komandùr di e isla ei tabata ku fèrlòf. Dia 14 di yüli 1686 pa 24 di mart 1688 Jan Kip, un hòmber prosedente di Amsterdam, tabata komandùr di Boneiru. Ela bandoná Hulanda na aña 1684. Kiko ela hasi na Kòrsou den e periodo promé ku ela bira komandùr no ta konosí. Ela baha komo komandùr di Boneiru relashoná ku su nombramentu komo fiskal na Kòrsou, ku tabata un posishon prominente, kompará ku loke nos konosé awendia komo prokurador general. Ela okupá e puesto aki te na aña 1690, despues di kua ela bai bèk Hulanda. Seguidamente Nicolaes van Beek de Jonge, nativo di Amsterdam, a keda nombrá komo komandùr di Boneiru dia 14 di yüni 1688 pa “Heren X”. E tabata gosa di un salario di 24 florin pa luna, pero pa enkurash’é den su trabou, “Heren X” dia 22 di òktober a konsed’é 3% di tur fruta i bèrdura ku ta kai bou di su komandamentu. Van Beek tabata un figura hopi prometedor, ku probablemente na 1689 na bordo di e barku “Vergulde Eendragt” a sali for di Oropa pa bini Kòrsou. Ela keda mashá poko na Boneiru. Ya na 1690 e ta bira sekretario, despues di esei fiskal provishonal (masoménos prokurador general interino) di Kòrsou. No a dura mashá ku Van Beek ta bira te asta “commisaris over den treyn”. Esaki ta e segundo persona di e gobernashon di West Indische Compagnie na Kòrsou. Na 1700 e ta bira direktor interino di Kòrsou. Ora ku e direktor nobo resien nombrá, mr. Coenraad Burgh, aksidentá den su biahe di Hulanda pa Kòrsou, Van Beek ta keda nombrá komo direktor. Un figura grandi, ku a ser “trahá” na Boneiru. Despues di Nicolaes Van Beek, Jan Burggraeff, nasé na Gent, Bèlgika, ta bira komandùr di Boneiru. E ta okupá e funshon aki di 1690 pa 1695. Na 1695 diripiente Isaac Lamont ta menshoná komo komandùr. No ta sali na kla ku Lamont a ser nombrá temporalmente pa remplasá Van Beek durante su ousensia, òf ku a nombra Burggraeff simplemente pa un segundo periodo. Despues ta topa ku su nòmber komo sekretario di Kòrsou i na 1701 e ta bira komandùr di St. Eustatius i Saba, ku den e añanan ei tabata e posishon di mas importante den e parti aki di Reino Hulandes, mirando importansia di e isla St. Eustatius. Di 1699 te 1705 e nòmber di Burggraeff ta menshoná atrobe komo komandùr di Boneiru. Burggraeff a muri dia 14 di yanüari 1714. (Ta sigui den edishon di mañan) //////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////// Barend Dirksz Kock werkte in de jaren 1774-1776 bij het gouvernement op Curaçao. Op 30 september 1797 vond de benoeming van Barend Dirksz Kock plaats als commandeur van Bonaire bij een resolutie van de Koloniale Raad met de volgende instructie: ‘’Nopens d’aanstelling van Barend de Kock, waarvan ’t extract bij deeze instructie ter naricht word gevoegd: genieten agthonderd guldens tractement, vrije wooning en vijf percento provisie wegens de verkoop van zout etc aan particulieren en word wijders aan hem vergund om op enige kosten pluimvee tot zijn benefitie aan te kweeken, alsmede om een moestuintje of hoffjen voor tafelgebruik etc. bij de genoemde fontein te moge aanleggen, vermits door soortgelijke kleine agrementen het weezenlijke van ’t land’s voor- of nadeel niet is geconnecteerd, doch geene slaaven van ’t land tot zijn privé voordeel emploieeren....”.(ARA OAC 223 IV no 79, 30 september 1797)

Barend kreeg dus niet alleen een vast salaris, maar kreeg ook de mogelijkheden om zelfstandig te handelen in zijn voordeel. Barend bleef tenslotte commandeur van Bonaire, van 30 september 1797 tot 29 oktober 1805 (tweede termijn). ////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////


Muerte: https://www.wiewaswie.nl/nl/detail/23368833

view all 11

Barend Dirksz Kock's Timeline

1752
November 18, 1752
Curaçao
1772
1772
1784
November 18, 1784
Curaçao
1787
March 26, 1787
Curaçao
1790
January 5, 1790
Curaçao
1791
September 30, 1791
Curaçao
1795
August 11, 1795
- June 4, 1796
Age 42
West Indische Compagnie, Bonaire, Netherlands Antilles
1797
September 9, 1797
- October 29, 1805
Age 44
West Indische Compagnie, Bonaire, Netherlands Antilles
1836
December 11, 1836
Age 84
Aruba