Benedictus Johannis Baaz

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18954&forceOrdi...

Kh i Gårdsby (G) 1574-1600. Kallas stundom Baazius, men enligt SBL antogs släktnamnet först av sonen Johannes Baazius d.ä. under dennes utländska resa (efter 1601).

Deltog i Uppsala möte 1593 och undertecknade som Johannes Benedicit den 19 februari 1594 trohetseden till kung Sigismund. Deltog även i riksdagen i Söderköping 1595. /SSFÅ 2009

Dog 1600, kort innnan hans prästgård brann ner. Över honom "läto sönerna år 1628 på Gårdsby kyrkogård lägga en gravsten (ännu bevarad) "med påskrift och en uthuggen ekegren med 3 ollon, vilket uttryckligen säges ha varit släktens vapen för 100 år tillbaka". (Elgenst). (Jmfr dock under fadern). På denna sten kalla sönerna sin fader Bengt Baas.

Frågan, huruvida släkten B. utgått ur en gammal frälseätt är ej utredd." (SmUps1 sid 59). Se Björkman i SoH 1985:3-4, Ekegrensvapnet med tre ollon "säkerligen syftande på prästgårdens namn Ekesås". (Olle Elin-Anbf)

Kallas även Bengt Jönsson (Baas) och Benedictus Johannis i källorna. Kyrkoherde i Gårdsby 1574-1600. Han besökte konungen (Johan III) 1586 och var riksdagsman i Uppsala 1594. Ägde år 1600 12 oxar, 4 stutar, 1 tjur, 20 kor, 20 får, 6 lamm, 7 hästar samt 150 lod silver (2 kg). Samma år sådde han 20 tunnor spannmål. Hans söner lät år 1628 lägga en gravsten över honom på kyrkogården i Gårdsby, som ännu finns bevarad. Dock har den på senare år hamnat på avvägar. Hans vapen visar en gren med tre uppåtväxande ekollon, troligen syftande på prästgården Ekesås i Gårdsby där han var bosatt. Strax efter hans död år 1600 drabbades Ekesås av en eldsvåda. Enligt vissa källor skall han ha varit gift två gånger. (Släktforskarnas årsbok 2009 s.299-328 (Lars Kenneth Dahlqvist); Släkt och Hävd 1985 s.375-379; Smolandi Upsalienses I, nr.26; Växjö stifts herdaminnen)

Bengt Jönsson (Baazius), 1573-1600. Son till företrädaren. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593, var prost och riksdagsman i Uppsala 1594. Gårdsby kyrkonämnd intygade 24/4 1596, att deras kh. Bengt Johannis 1586 besökt konungen om en ö Arnö, vilken då till evärdelig till lagts under prästbordet. (Eckl. saml.) J. sådde 1600 20 tunnor spannmål och ägde 12 oxar, 4 stutar, 1 tjur, 20 kor, 20 får, 6 lamm, 7 hästar samt 150 lod silver. I sitt sigill hade han en ekegren med 3 ollon, syftande på prästgårdens namn Ekesås. Han dog i slutet av år 1600 och begrovs å kyrkogården, där hans söner utmärkte hans lägerplats med en ännu bevarad gravsten (om denna se Hist. Bibl. III, s. 22).

I 1601 års räkenskaper i Kammararkivet läses: "Sedan prästg[%C3%A5rden] i G[%C3%A5rdsby] avbrann av vådeld, allenast sätehusen och icke ladegården, och prästen blev i samma dagar död, då det året 1600 ändat var, satte biskopen där ingen präst utan capitulares i V[%C3%A4xj%C3%B6] togo samme prgd och ägor till att bruka."

Deltog i Uppsala möte 1593 och undertecknade som Johannes Benedicit den 19 februari 1594 trohetseden till kung Sigismund. Deltog även i riksdagen i Söderköping 1595. /SSFÅ 2009

Dog 1600, kort innnan hans prästgård brann ner. Över honom "läto sönerna år 1628 på Gårdsby kyrkogård lägga en gravsten (ännu bevarad) "med påskrift och en uthuggen ekegren med 3 ollon, vilket uttryckligen säges ha varit släktens vapen för 100 år tillbaka". (Elgenst). (Jmfr dock under fadern). På denna sten kalla sönerna sin fader Bengt Baas.

Frågan, huruvida släkten B. utgått ur en gammal frälseätt är ej utredd." (SmUps1 sid 59). Se Björkman i SoH 1985:3-4, Ekegrensvapnet med tre ollon "säkerligen syftande på prästgårdens namn Ekesås". (Olle Elin-Anbf)