Bernt Örtegren

1 och 2 Berent Örtegren ägde 1710 två tomter och: uppenbarligen har Berendt Örtegren övertagit såväl Lorens Andersson som ”Bakareänkans tomt”.En sentida ättling till Berent Örtegren Erik Örtegren gav i ett telefonsamtal den 14.1.1992 upp-lysningen, att Berent Öregren var son till trädgårdsmästaren och rådmannen Anders Biörsson i Lidköping och hans hustru Britta Israelsdotter. Enligt en odaterad notis ur Lidköpings domböck-er vände sig rådman Anders Biörsson mot Per smeds son för otidigt överfall och 1722 omtalas han som den ”gamle rådmannen Anders Biörsson”. Britta Israelsdotter vittnade den 16.7.1687 angående kyrkobråk. Det förefaller märkligt, att Berent Örtegren enligt källorna erhöll burskap som handelsman i Gö-teborg först 9.4.1716. Redan i ett brev i magistratens registratur (Göteborgs mag. Ba 15) daterat 17.9.1700 omtalas det, att borgaren och handelsmannen Berent Örtegren på sista Olofsmässe-marknad i Skänninge hade kommit att förlora en hel del varor under den visitation, som där an-ställdes efter utrikes sidentyg och varjehanda ostämplade och förbjudna varor. Det rörde sig om några stuvar pikerad (uddig) taft och bast, några alnar ”pudesay” och ett stycke nedfläckat ge-ment och gammalt tyg, några lod gullgaloner och vidare några stuvar band. Dessa varor hade han till största delen mottagit, när han började sin affärsverksamhet genom att överta sin gamle patron sal Anders Bratts bod och handel. Varorna hade varit med Anders Bratt på två marknader, var-igenom stämplarna hade förkommit. Intyg om detta hade Örtegren fått av handelsmännen Frans Schröder och Magnus Persson. I rådhusrätten omtalas 1706 (s. 309) att Lars Liedgren och Abra-ham Bruhn var cautionister för Berent Örtegren.

Berent Örtegren fick stolrum i domkyrkan den 8.4.1705. Hans dotter Anna Stina Örtegren fick den 27.3.1712 övertaga stolrummet efter sin sal moder Maria Andersdotter, begr. 20.4.1711. Ma-ria Andersdotter var dotter av Anders Torsson och hans hustru Christina. Bouppteckningen efter henne den 14.4.1713 visade en behållning av 12 027 d smt. (Berg II:11–12, s. 381) I en inlaga till magistraten den 7.8.1709 (EIIa:219) berättar Berent Örtegren om ett förlorat skepp S:t Johannes (med skepparen Hans Börgesson), som året förut hade avseglat från Göteborg till Hull och åter därifrån enligt Örtegrens faktors brev därifrån. S:t Johannes gick med styckegods. Enligt upphandlingslängden 1717 bodde Berent Örtegren i gården tillsammans med sin andra hustru Rangela Liedgren (dotter till rådmannen Lars Hansson Liedgren och Elisabeth Matthias-dotter Rambeau.) Som anställda nämnes boddrängen Lars Liedberg, pigan Ingri Ambjörnsdotter och gossen Erik. Berent Örtegren skattade för bruk av tobak och hustrun 10 d smt för sin siden-klänning. Madame M Coopman bor fortfarande 1720 i gården. 1723 hette bodgossen Christian Kullberg och pigan Kerstin Larsdotter. Ur Kammarkollegiets arkiv, Städernas akter, Göteborg 9, Riksarkivet hämtar vi ett par notiser ur en lista över omyndiga barns arv och dess förvaltning, daterad 10.1.1710 och upprättad av Göte-borgs magistrat:

Tomt 4.112 7 ”Bernt Örtegren handelsman har utsagt sine egne 3ne Barn af förra gifto Cornelius, Anna Stina och Britta Maria 6013 d smt af hwilcka Anna Stina är död och dess andeel deelt emellan Faderen och hennes samsyskon och är således 5000 d smt De twenne Barnens möderne, hwilcket beroor utj Fast och Löös Egendomb och Köpmans Wah-ror under Faderens egen förwaltning och disposition, och sörier för deras Föda och uppfostring och hafwa deras säkerhet i all faderens Egendomb till deras myndige åhr. 5000:-” samt ”Casper Thorssons arfzmedel äre 3.000 d smt och Herr Bernt Örtegren hans swåger och Förmyn-dare af hwilka utj Banquen insatte äre under Nr 8046 2000 d smt och de resterande 1000 d smt låter han löpa för honom i handel och wandel, warandes wäll sielf till Laga åhr kommen men äger ännu intet fullkommen habilitet att förestå sine medel. 3000:-”

Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807

1 och 2 Berent Örtegren ägde 1710 två tomter och: uppenbarligen har Berendt Örtegren övertagit såväl Lorens Andersson som ”Bakareänkans tomt”.

En sentida ättling till Berent Örtegren Erik Örtegren gav i ett telefonsamtal den 14.1.1992 upp-lysningen, att Berent Öregren var son till trädgårdsmästaren och rådmannen Anders Biörsson i Lidköping och hans hustru Britta Israelsdotter.

Enligt en odaterad notis ur Lidköpings domböck-er vände sig rådman Anders Biörsson mot Per smeds son för otidigt överfall och 1722 omtalas han som den ”gamle rådmannen Anders Biörsson”. Britta Israelsdotter vittnade den 16.7.1687 angående kyrkobråk.

Det förefaller märkligt, att Berent Örtegren enligt källorna erhöll burskap som handelsman i Gö-teborg först 9.4.1716. Redan i ett brev i magistratens registratur (Göteborgs mag. Ba 15) daterat 17.9.1700 omtalas det, att borgaren och handelsmannen Berent Örtegren på sista Olofsmässe-marknad i Skänninge hade kommit att förlora en hel del varor under den visitation, som där an-ställdes efter utrikes sidentyg och varjehanda ostämplade och förbjudna varor. Det rörde sig om några stuvar pikerad (uddig) taft och bast, några alnar ”pudesay” och ett stycke nedfläckat ge-ment och gammalt tyg, några lod gullgaloner och vidare några stuvar band. Dessa varor hade han till största delen mottagit, när han började sin affärsverksamhet genom att överta sin gamle patron sal Anders Bratts bod och handel. Varorna hade varit med Anders Bratt på två marknader, var-igenom stämplarna hade förkommit. Intyg om detta hade Örtegren fått av handelsmännen Frans Schröder och Magnus Persson. I rådhusrätten omtalas 1706 (s. 309) att Lars Liedgren och Abra-ham Bruhn var cautionister för Berent Örtegren.

Berent Örtegren fick stolrum i domkyrkan den 8.4.1705. Hans dotter Anna Stina Örtegren fick den 27.3.1712 övertaga stolrummet efter sin sal moder Maria Andersdotter, begr. 20.4.1711. Ma-ria Andersdotter var dotter av Anders Torsson och hans hustru Christina. Bouppteckningen efter henne den 14.4.1713 visade en behållning av 12 027 d smt. (Berg II:11–12, s. 381)

I en inlaga till magistraten den 7.8.1709 (EIIa:219) berättar Berent Örtegren om ett förlorat skepp S:t Johannes (med skepparen Hans Börgesson), som året förut hade avseglat från Göteborg till Hull och åter därifrån enligt Örtegrens faktors brev därifrån. S:t Johannes gick med styckegods.

Enligt upphandlingslängden 1717 bodde Berent Örtegren i gården tillsammans med sin andra hustru Rangela Liedgren (dotter till rådmannen Lars Hansson Liedgren och Elisabeth Matthias-dotter Rambeau.) Som anställda nämnes boddrängen Lars Liedberg, pigan Ingri Ambjörnsdotter och gossen Erik. Berent Örtegren skattade för bruk av tobak och hustrun 10 d smt för sin siden-klänning. Madame M Coopman bor fortfarande 1720 i gården. 1723 hette bodgossen Christian Kullberg och pigan Kerstin Larsdotter.

Ur Kammarkollegiets arkiv, Städernas akter, Göteborg 9, Riksarkivet hämtar vi ett par notiser ur en lista över omyndiga barns arv och dess förvaltning, daterad 10.1.1710 och upprättad av Göte-borgs magistrat:

Tomt 4.112 7 ”Bernt Örtegren handelsman har utsagt sine egne 3ne Barn af förra gifto Cornelius, Anna Stina och Britta Maria 6013 d smt af hwilcka Anna Stina är död och dess andeel deelt emellan Faderen och hennes samsyskon och är således 5000 d smt De twenne Barnens möderne, hwilcket beroor utj Fast och Löös Egendomb och Köpmans Wah-ror under Faderens egen förwaltning och disposition, och sörier för deras Föda och uppfostring och hafwa deras säkerhet i all faderens Egendomb till deras myndige åhr. 5000:-” samt ”Casper Thorssons arfzmedel äre 3.000 d smt och Herr Bernt Örtegren hans swåger och Förmyn-dare af hwilka utj Banquen insatte äre under Nr 8046 2000 d smt och de resterande 1000 d smt låter han löpa för honom i handel och wandel, warandes wäll sielf till Laga åhr kommen men äger ännu intet fullkommen habilitet att förestå sine medel. 3000:-”

Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807