Bishop Jonas Magni Wexionesis

Jonas Magni Wexionensis, född 1583-03-11 i Växjö. Student i Uppsala 1602. Mag. i Wittenberg 1610. Historisk et politisk professor i Uppsala 1614. Teologi professor 1624. Teologi doktor 1640. Biskop i Skara 1641-01-13. Död 1651-04-03 i Skara och ligger begraven i koret i domkyrkan i Skara, under en med ett brinnande ljus i en cirkel utsirad gravsten. Han genomdrev inrättandet av Skara gymnasium [Bl].

Gift 1614 med Sigrid Johansdotter Bubb. Deras barn antogo namnet Salanus efter födelsestaden Uppsala.

Jonas ( Jöns ) Joen Magni Vexioniensis. biskop i Skara,professor i Uppsala. Född 1583 (G.G. Molin: Smolandi Upsaliensis nr 66). Begravd i domkyrkans kor i Skara. Död 1651-04-03 i Brunsbo. Källa bl.a. Gösta Gideon Molin: Upsalienses Smolandi Enligt likpredikan hade han 5 bröder som alla blev präster och 5 systrar. Växjös herdaminne känner inte till namnet på någon av dem utom hans bror Johannes. Jonas studerade först i Växjö och Linköping men gav sig 1600 till Uppsala. 1603 (efter faderns död!) reste han utomlands 1614 blev han magister i Wittenberg 1613 (?) i brev till Axel Oxenstierna säger han sig ha underhållit sin bror (Sven) i 5 år i Wittenberg. 1614 ethices professor i Uppsala 1624 polit. et hist. professor i Uppsala. Han hamnade vid denna tid i en lärd tvist med magister Laurentius Paulinus om kristen och aristotelisk etik och försvarade den senare med 2 avhandlingar 1615 och 1616. 1626 blev han teologie professor och 1637 skrev han Tuba evangelica. 1639 blir Skara stift ledigt genom biskop Svens död och man begär enhälligt domprosten i Skara Olavus Svenonis till efterträdare, men drottning Kristina gillar Jonas och ingriper. 1641 tillträder han som biskop och promoveras till teologie doktor. Han var flitig med biskopssysslor som visitationer och inrättade Skara gymnasium 1641. Klagomål framfördes 1653 från Andreas Johannis, komminister i Götene och Jonas Laurentii, pedagog i Linköping till Göta Hovrätt. De hade givit salig doktorn en post pengar, silver och guld, i utbyte mot befordran men den hade uteblivit. Växjö herdaminne berättar vidare att när han var på resa, flyttades adjunktens säng in i biskopens rum om han skulle bli hastigt sjuk. Biskopen hade i sina byxor lemnat sitt fickur (byxsäcks-ur) en den tiden ganska sällsynt lösöresperseldel om adjunkten aldrig sett. När nu denne vaknade om natten och fick höra pickandet trodde han det förorsakas av en liten rotta (sic) : gick derföre sakta till spisvrån, tog ett vedträd och slog till der han hörde pickandet. Biskopen vaknade vid slaget och frågade hvad det var. Jo, svarade adjunkten, en liten mus hade komit i högvördige fadrens byxor, der hon visst åt på brödsmulor, men jag drap henne. - O du eländige utbrast biskopen, nu har du klent mitt byxsäcksur. För hans skrifter se Uppsla stifts herdaminne III delen s 322.