KÄLLHÄNVISNING
Borås kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13048/A I/24 (1868-1874), bildid: C0043144_00014, sida 7, #7

Carl Gustaf Rydin

Född 28 augusti 1798 i Jönköping, död 11 april 1877 i Borås, var en svensk fabriksidkare och politiker.

Fadern var handelsmannen Börje Henrik Rydin (1761-1822), som stammade från Västra Ry i Lerums socken och därav tog sig namnet Rydin. Carl Gustafs äldre bror Johan Samuel (1794-1840) var handelsman och rådman i Jönköping och far till professor Herman Ludvig Rydin (1822-1904), som var far till generaldirektör Herman Rydin (1861-1930). Carl Gustafs yngre bror fabrikören Otto Wilhelm Rydin (1803-1863) var farfar till regeringsrådet Axel Rydin (1865-1935). Carl Gustaf Rydin gifte sig 1828 med Wilhelmina Albertina Elfström. Deras dotter Elisabeth Charlotta Rydin (1829-1883) var mor till landshövding Karl Rydin (1854-1912) och direktör Victor Ivar Rydin (1866-1942).

Rydin drev en färgerifabrik i Borås. Han gjorde flera studieresor i utlandet för att inhämta nya metoder. 1838 köpte han ett tidningstryckeri och utgav Borås Tidning fram till 1876. 1839 blev han ägare till Essénska bokhandeln.

Karlshälls gård på Långholmen är byggd 1837-38 efter Rydins princip

Den 8 januari 1834 beviljades han patent (ett av 89 som beviljades under 1819 års förordning om "privilegia exclusiva", innan den nya patentförordningen kom i december 1834) i tio år[1] på ett sätt att uppföra "byggnader med kalk och sand", det vill säga betong, där väggarna göts inom en form av plankor som successivt höjdes. I patentet ingick också en cementblandare i form av en "kubisk låda, försedd med axel och hjulbeslag till körning". I oktober samma år utgav han en bok som beskrev metoden: Gjutna Kalkbrukshus. Ett nytt byggnadssätt (42 sidor, 2 planscher).[2]

Under 25 år var han ordförande i Borås äldste och representerade stadens borgare vid ståndsriksdagarna 1834-35, 1840-41 och 1853-61.

Exempel för en byggnad vars ytterväggar var konstruerade efter Rydins princip är Karlshälls gård på Långholmen i Stockholm. Gården uppfördes 1837-1838 som bostad för Långholmsfängelsets byggnadschef Carl Modéer. Som byggnadschef var Modéer förtrogen med nya byggnadstekniker och vid uppförandet av byggnaden användes en ny ytterväggskonstruktion enligt Rydins bok "Gjutna Kalkbrukshus. Ett nytt byggnadssätt" från 1834.[3]

Källor:

Svenska män och kvinnor (1949)

   1. Post- och Inrikes Tidningar, 8 februari 1834, sid. 3.

2. Post- och Inrikes Tidningar, 13 oktober 1834, sid. 8.
3 Stockholmskällan: "Karlshäll, en malmgård av lera och halm"
http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Gustaf_Rydin

Tekniska Elementarskolan i Borås

Den 1:e september 1856 startar 'Tekniska Elementarskolan i Borås' sin undervisning. Det skedde i lokaler på Stora Brogatan (gågatan). Eftersom elevantalet ökade mer än planerat, blev lokalerna snart för trånga. Redan i slutet av årtiondet började man leta efter mark att bygga egna lokaler på.

Lokalerna på Stora Brogatan var väldigt primitiva. I det rum som användes tíll labratorium, riskerade både tak och skorsten att rasa in. Det fanns även, i andra rum, spår efter bland annat ett bageri, i vars ugn stadens första ångmaskin installerades.

Carl Gustaf Rydin, riksdagsman deltog mycket aktivt i skolans grundande.

Anders Magnus Salmenius, var den egentlige initiativtagaren till skolans grundande.

http://teknisboras.se/skolan/historik/skolan-startas/

Han vill byta namn på Källegatan

Sven Lagerström har lagt ett förslag till namnberedningen för gator och platser i Borås om att Källegatan ska byta namn till Rydinsgatan.

Vem var Carl Gustaf Rydin?

– Carl Gustaf Rydin betydde mycket för Borås under lång tid som riksdagsman, arkitekt, byggmästare bland mycket annat. 1838 tog han över föregångaren till Borås Tidning och gav tidningen dess nuvarande namn.

Varför är detta ett bra förslag?

– Gatan går utmed den norra sidan av tidningshuset, därför passar namnet bra. Det finns bestämmelser som säger att en person måste vara död sedan flera år, för att få en gata eller plats uppkallad efter sig, och det gäller ju Carl Gustaf Rydin.

Varför engagerar du dig i frågor av detta slag?

– Jag gillar Borås, och jag är mycket intresserad av stadens historia. Att uppkalla gator och platser efter personer som har koppling till staden, tycker jag är viktigt.

Hur tror du det går med ditt förslag?

– Jag lämnade det för ett år sedan och är lite pessimistisk. Det händer nog inget om ingen annan också stöter på.

Yvonne Gunneriusson, yvonne.gunneriusson@bt.se, Telefon: 033-700 07 06

http://www.bt.se/nyheter/boras/han-vill-byta-namn-pa-kallegatan%283...

Karlshälls gård (även Carlshälls gård) är en malmgård i herrgårdsstil på ön Långholmen i samma stadsdel i Stockholm, sedan 1989 använd som konferensanläggning. Karlshäll har sitt namn efter förste ägaren Carl Modéer. Under hans efterföljare, brännvinsfabrikören Lars Ohlsson Smith, byggdes gården ut och bland annat Grindstugan tillkom.

Modéers Karlshäll

Karlshäll byggdes 1837–1838 som bostad för Långholmsfängelsets byggnadschef Carl Modéer. Som byggnadschef var Modéer förtrogen med nya byggnadstekniker och vid uppförandet av byggnaden användes en ny ytterväggskonstruktion som innebar att man blandade kalk, vatten och sand till en lätt murbruksmassa som packades i en gjutform kring väggarnas stolpstomme. Till fyllning användes grövre stenar eller halm. När massan hade torkat kunde gjutformen avlägsnas. Det var en unik konstruktion i Stockholmstrakten. Huvudbyggnaden är utförd i två våningar med en lanternin som kröns av en vindflöjel med årtalet 1838.

Vid en större upprustning av huset 1985 upptäcktes den ovanliga väggkonstruktionen. Inga ritningar eller andra handlingar från byggnadstiden fanns bevarade som kunde ge information om byggtekniken. Den enda fingervisningen var en uppgift i en äldre brandförsäkring som sade: "ett gjutet kalkbrukshus med trästomme". Efterforskningar visade att det fanns litteratur i ämnet i form av en bok från 1834 skrivet av Carl Gustaf Rydin med titeln; "Gjutna kalkbrukshus, ett nytt byggnadssätt". I denna bok beskrev Rydin utförligt tillvägagångssättet vid uppförandet av sådana hus och bifogade ritningar och kostnadsberäkningar. När konstruktionen hade torkad var den så hårt att det kunde jämföras med ett stenhus.[1]

Smiths Karlshäll och Grindstugan

Efter Modéers död 1842 hade hans änka kvar gården i tio år och därefter fanns flera olika ägare fram till 1876, då den kände brännvinsfabrikören Lars Ohlsson Smith köpte den. Sin spritfabrik hade han på Reimersholme och Karlshäll passade bra som sommarbostad. Under hans tid som ägare tillkom flera nya byggnader och anläggningar, som prydnadsträdgård, kägelbana, stall, vagnshus, bostad för tjänstefolk och en tillbyggnad mot väst som innehöll musik- och biljardrum. Tillbyggnaden hade ritats av arkitekt Magnus Isæus och uppfördes 1877. Samme arkitekt ritade även "Grindstugan" som var en mindre portvaktarstuga intill den nyuppförda grinden på vägen upp till gården. Smiths prydnadsträdgård betraktades vid denna tid som Stockholms vackraste.

1900-talets Karlshäll

Från början av 1900-talet till 1970-talet användes Karlshäll som vårdanstalt för "lättskötta sinnessjuka". Åren 1940-1947 hade finska barn sitt hemvist på Karlshäll. I början av 1980-talet bildades Ideella föreningen Karlshälls gård och byggnaden rustades upp. 1989 öppnades en restaurang med festvånings- och konferensverksamhet i privat regi; Carlshälls Gård. Festvåningens matsal pryds fortfarande av de franska tapeter med turkiska landskapsmotiv som Smith köpte till sin dotter Mary, när hon gifte sig med prins Jean Karadja pascha, som var Turkiets envoyé i Stockholm.

Efter Smiths fantastiska trädgård med terrasser, dammar och vägar finns fortfarande förvildade kulturväxter som örter, buskar och träd kvar, och trädgården räknas idag till innerstadens rikligaste växtplats för denna typ av flora.

Källor:

Stockholmskällan: 'Karlshäll, en malmgård av lera och halm'

Birgit Lindberg (1985). Malmgårdarna i Stockholm. Stockholm: Liber Förlag. ISBN 91 38 90418 7

Informationstavla på platsen

http://sv.wikipedia.org/wiki/Karlsh%C3%A4lls_g%C3%A5rd

http://www.carlshallsgard.se/