Carl Gustaf Sterky

Född i ett fattigt hem på Söder, och började sin bana som magasinsdräng hos grosshandlaren J. A. Moll. Genom duglighet och arbetsamhet vann han sin principals bevågenhet och tjänte sig hos honom upp till bokhållare. På vinst och förlust begaf han sig i början af detta århundrade öfver till Petersburg 1802, och, ehuru alldeles obekant, lyckades han, genom sitt ovanligt vackra utseende och sitt hurtiga sätt, erhålla en förmånlig anställning på ett större handelskontor därstädes. Sterky hade ett ovanligt skarpsinnigt förstånd och satte sig grundligt in i den stora stadens handelsförhållanden samt kunde redan vid 28 års ålder etablera sig som egen köpman i Petersburg, hvarefter framgång och lycka följde honom under hans hela lefnad. Han gifte sig 1808 med Maria Charlotta Westerberg och bosatte sig i Petersburg. Genom Finska krigets utbrott måste han fly till Sverige, och julaftonen 1808 föddes i Stockholm hans son Gustaf Ludvig.

Dåvarande svenske ministern i Petersburg, fältmarskalken grefve v. Stedingk, fattade snart stort förtroende till den ståtlige och dugande mannen i så hög grad, att Sterky, på Stedinks rekommendation, utnämndes till svensk-norsk generalkonsul 1815, och som sådan representerade han i ett halft århundrade de svenska handelsintressena på denna plats och var en af svenska konsulatväsendets mest aktade medlemmar, likasom han förvärfvade sig anseende som en af Petersburgs mest redbare och solide köpmän. Oaktadt aflägsnad från fäderneslandet under en lång följd af år, förblef han dock städse svensk till tankesätt och sympatier och följde sitt gamla fäderneslands angelägenheter med lifligaste intresse.

Han lär ha gjort svenska staten stora tjänster och belenades med allehanda utmärkelser, bl.a. Stora korset av Vasaorden och kommendör av Nordstjärneorden i briljanter. Vid handelshusets 50-årsjubileum 1855 blev han ofantligt hyllad av såväl svenskar som ryssar, och vid granskning förefaller det som om berömmet var rättmätigt.

De bebodde ett stort hus vid "Engelska Quaien" i St Petersburg, där förnämiteterna - bl.a. många storfurstar - hade sina palats. Hjälpsamma mot behövande voro de, och efter hustruns död donerades en summa till svenska Fattig-kassan i St. Petersburg. Landsmän, som besökte Petersburg, funno alltid i honom en välvillig och pålitlig rådgifvare. Blifven änkling år 1855, inlämnade han till Stockholms rådhusrätt bouppteckning å det gemensamma boet, upptagande med låga värden en behållning af 3,458,196 riksdaler, hvaraf hans tre söner då erhöllo hälften i arf. Vid sitt eget frånfälle år 1863 lämnade han dessa tre söner en ytterligare boupptecknad förmögenhet af 2,446,733 riksdaler.

• S:ta Katarina svenska församling i S:t Petersburg, Personalböcker, SE/RA/2416/A/1/3 (1831-1840), bildid: C0060088_00022, sida 10 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0060088_00022