Carolus Henrici (Bröms)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Carolus_Henrici

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Br%C3%B6ms_nr_161

Källa: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/834.html :

I Uppsala Ärkestifts herdaminne har författarna Fant & Låstbom  råkat placera Carolus Henrici som kyrkoherde i Tuna sn, Hälsingland, vilket är helt felaktigt.

Carolus Henrici var åtminstone gift två gånger. År 1562 gifte han sig med kyrkoherdedottern Barbro Stigsdotter från Bergsjö, socken. Hon var dotter till kyrkoherden Stigo Gudmundi därstädes som forfarande var verksam 1569.

Bland hennes bröder återfinns bla kh i Bergsjö Petrus Stigonis och Hans och Eriks Stigsöner från Gamsäter i Bergsjö, vilka förde en omfattande handel och var borgare i Hudiksvall. Bygdén uppger att både Carolus och makan Barbro avled år 1600. Då Carolus barn kallade sig för Bröms är det intressant  att konstatera att hans maka var bördig från Bergsjö, liksom några andra Bröms-släkter. Bland Carolus barn finns bland annat Elias Caroli Bröms i Täby, vilken gifte sig med en dotter till kyrkoherden i Hudiksvall  Ericus Magni. 

.............................................

Källa: L. Bygdén / Härnösands Stifts Herdaminne : TUNA med STÖDE och ATTMAR. (Medelpad.)

KYRKOHERDAR.

8. Carolus Henrici (Bröms) (1551-1600), sannolikt från Hälsingland, erhöll af kon. Gustaf I kollationsbref såsom khde i Tuna 25 sept. 1551. Med ett par bönder i Edsta by ingick han 25 sept. 1555 ett aftal, hvarigenom några där belägna jordlotter, tillhöriga Stöde kyrka, utbyttes mot den jord, de innehade invid prästbordsåkern (Eckl. bost. 2, s. 83, not. 4).

Gemensamt med underlagman Michel i Karlenge afgaf han 27 aug. 1557 ett intyg, att 6 t:r spanmål ur Tuna kyrkherberge uttagits till K. M:jts laxebyggning. Äfven herr Carl fick vidkännas de rätt betungande gärder till K. Maj:t och kronan, som pålades prästerskapet, och undslapp ej heller den gästning, som åtföljde krigsföretagen under kon. Erik XIV:s tid. Då krigsöfversten Claudius Gallus på väg till Jämtland med sina trupper gästade Tuna prästgård, frikallade han 1 febr. 1564 khden i anledning häraf från utgörandet af en gärd uppgående till 8 t:r fetalier och 1 fjärding ärter.

På allmänna landstinget i Njurunda 3 nov. 1568 beseglar herr Carolus i Tuna prästerskapets trohetsförsäkran åt kon. Johan III. Till Älfsborgs lösen 1571 utgaf han 66 mk 2 öre, utgörande tiondedelen av värdet på hans lösegendom, som då utgjorde: silfver 10 lod 1 quintin, koppar 7 pund, tenn 2 pd, messing 1 pd, kor 9, får 8, getter 8, svin 6 samt 1 ung och 1 gammal häst jämte 1 sto.

Ett jordbyte mellan herr Carl och Tord Roalson i Boda, Torps s:n, bekräftades 15 febr. 1576, därvid den senare fick 7 mål i Nordaned i Torp samt 6 lod silfver och 30 mk penningar i mellangift af herr Carl, som erhöll 6 mål i Runsvik i Tuna.

Sedan fogden i Medelpad omkring 1580 förordnats att redovisa för kyrktionden och uppbära prosttunnorna, men detta ledt till oordningar, utnämnde kon. Johan. herr Carl, som tidigare synes varit landsprost, ånyo år 1582 till innehafvare af denna befattning, hvarigenom han erhöll en tillökning i lönen med 4 pund 2 spann, motsvarande 1 t:a spanmål från hvar kyrka.

I behåll finnes ett bref från ärkebiskop Andreas Laurentii (Björnram), dat. 8 febr. 1589 till d:no Carolo in Tuna med underrättelse, att bönderna i Stöde låtit förstå, att de ej fått någon gudstjänst om påsk och pingst, men väl på Palmsöndagen, i anledning hvaraf ärkebiskopen vänligt ber khden se till, att de ej framdeles behöfva klaga öfver något sådant och besvära K. Maj:t i onödan.

Herr Carl underskrifver Upsala mötes beslut 1593 och riksdagsbeslutet i Söderköping 22 okt. 1595. Afled 2 apr. 1600.

G. 1) m. Helga, d. i Gefle 22/3 1561;

2) 22/6 1562 m. Barbro Stigsdotter, khdedotter från Bergsjö, Hälsingland;

d. i Runsvik i Tuna 1600, s. å. som prosten.

Barn i förra giftet: Margareta, f. 12/2 1553, g. 27/1 1574, d. 10/3 1575; Johannes

(Hans), f. 12/3 1554, faderns efterträdare; Henricus, f. 25/7 1555; Catharina, f. 16/2

1557; Elin, f. 11/6 1558. - i senare giftet: Petrus, f. 27/5 1563, d. s. å.; Magdalena,

f. 12/12 1564, d. i dec. 1597 i Gefle; Elisabeth, f. 27/11 1566, g. 3/2 1592 m. khden

Petrus Erici i Segersta, ärkestiftet, deras son Erik, assessor i Svea hofrätt, adlades

Rosenhjelm; Elias, f. 11/2 1569, baccalaureus vid första magisterpromotionen

i Upsala 1600, slutl. khde i Täby, Upland; Stig, f. 17/4 1571; Isac, f. 20/6

1573; Petrus, f. 5/10 1576; Ericus, f. 4/4 1579; Margareta, f. 8/1 1582.

Carolus Henrici (Bröms) (1551-1600), sannolikt från Hälsingland, erhöll av kung Gustaf I kollationsbrev såsom kyrkoherde i Tuna 25 september 1551. Med ett par bönder i Edsta by ingick han 1555 ett avtal, varigenom några där belägna jordlotter, tillhöriga Stöde kyrka, utbyttes mot den jord, de innehade invid prästbordsåkern (Eckl. bost. 2, s. 83, not. 4). Gemensamt med underlagman Michel i Karlenge avgav han 27 aug. 1557 ett intyg, att 6 t:r spannmål ur Tuna kyrkhärberge uttagits till K. M:jts laxebyggning. Även herr Carl fick vidkännas de rätt betungande gärder till K. Maj:t och kronan, som pålades prästerskapet, och undslapp ej heller den gästning, som åtföljde krigsföretagen under kung Erik XIV:s tid. Då krigsöversten Claudius Gallus på väg till Jämtland med sina trupper gästade Tuna prästgård, frikallade han 1 febr. 1564 kyrkoherden i anledning härav från utgörandet av en gärd uppgående till 8 t:r fetalier och 1 fjärding ärter. På allmänna Landstinget i Njurunda 3 nov. 1568 beseglar herr Carolus i Tuna prästerskapets trohetsförsäkran åt kung Johan III. Till Älvsborgs lösen 1571 utgav han 66 mk 2 öre, utgörande tiondedelen av värdet på hans lösegendom, som då utgjorde: silver 10 lod 1 quintin, koppar 7 pund, tenn 2 pd, mässing 1 pd, kor 9, får 8, getter 8, svin 6 samt 1 ung och 1 gammal häst jämte 1 sto. Ett jordbyte mellan herr Carl och Tord Roalson i Boda, Torps s:n, bekräftades 15 febr. 1576, därvid den senare fick 7 mål i Nordaned i Torp samt 6 lod silver och 30 mk penningar i mellangift av herr Carl, som erhöll 6 mål i Runsvik i Tuna. Sedan fogden i Medelpad omkring 1580 förordnats att redovisa för kyrktionden och uppbära prosttunnorna, men detta ledde till oordningar, utnämnde kung Johan herr Carl, som tidigare synes varit landsprost, ånyo år 1582 till innehavare av denna befattning, varigenom han erhöll en tillökning i lönen med 4 pund 2 spann, motsvarande 1 t:a spannmål från var kyrka. I behåll finnes ett brev från ärkebiskop Andreas Laurentii (Björnram), daterat 8 febr. 1589 till d:no Carolo in Tuna med underrättelse, att bönderna i Stöde låtit förstå, att de ej fått någon gudstjänst om påsk och pingst, men väl på Palmsöndagen, i anledning varav ärkebiskopen vänligt ber kyrkoherden se till, att de ej framdeles behöva klaga över något sådant och besvära K. Maj:t i onödan. Herr Carl underskriver Uppsala mötes beslut 1593 och riksdagsbeslutet i Söderköping 22 okt. 1595. Avled 2 apr. 1600. (Härnösands stifts herdaminne, Leonard Bygdén)

Carolus var gift första gången med Helga, död i Gefle 22/3 1561. Carolus var gifta andra gången 22/6 1562 med Barbro Stigsdotter, khdedotter från Bergsjö, Hälsingland, död i Runsvik i Tuna 1600, samma år som prosten. Barn i första giftet: Margareta, f. 12/2 1553, g. 27/1 1574, d. 10/3 1575. Johannes (Hans), f. 12/3 1554, faderns efterträdare. Henricus, f. 25/7 1555. Catharina, f. 16/2 1557. Elin, f. 11/6 1558. Barn i andra giftet: Petrus, f. 27/5 1563, d. s. å. Magdalena, f. 12/12 1564, d. i dec. 1597 i Gefle. Elisabeth, f. 27/11 1566, g. 3/2 1592 m. khden Petrus Erici i Segersta, ärkestiftet, deras son Erik, assessor i Svea hofrätt, adlades Rosenhjelm. Elias, f. 11/2 1569, baccalaureus vid första magisterpromotionen i Upsala 1600, slutl. khde i Täby, Upland. Stig, f. 17/4 1571. Isac, f. 20/6 1573. Petrus, f. 5/10 1576. Ericus, f. 4/4 1579. Margareta, f. 8/1 1582. (Härnösands stifts herdaminne, Leonard Bygdén)

http://www.espell.se/saga/p81be95d9.html

1) Helga Född 1525 Död 22 mar 1561, Gävle (X)

Äktenskap 1550

Barn Margareta (1553-1575) Johannes (1554-1632) Henrici (1555-) Catharina (1557-) Elin (1558-) Carolus Samuel Malin

2) Barbro Stigsdotter Född 1520, Bergsjö (X) Död 1600, Runsvik (Y) Far Stig (1485-)

Äktenskap 22 jun 1562

Barn Elisabet (1535-1600) Magdalena (1564-) Elias (1569-) Stig (1571-) Isac (1573-) Petrus (1576-) Ericus (1579-) Margareta (1582-)

Kyrkoherde från 1551 till 1560 i Tuna (Y). [2] Carolus Henrici (Bröms) (1551-1600), sannolikt från Hälsingland, erhöll af kon. Gustaf I kollationsbref såsom khde i Tuna 25 sept. 1551. Med ett par bönder i Edsta by ingick han 25 sept. 1555 ett aftal, hvarigenom några där belägna jordlotter, tillhöriga Stöde kyrka, utbyttes mot den jord, de innehade invid prästbordsåkern (Eckl. bost. 2, s. 83, not. 4). Gemensamt med underlagman Michel i Karlenge afgaf han 27 aug. 1557 ett intyg, att 6 t:r spanmål ur Tuna kyrkherberge uttagits till K. M:jts laxebyggning. Äfven herr Carl fick vidkännas de rätt betungande gärder till K. Maj:t och kronan, som pålades prästerskapet, och undslapp ej heller den gästning, som åtföljde krigsföretagen under kon. Erik XIV:s tid. Då krigsöfversten Claudius Gallus på väg till Jämtland med sina trupper gästade Tuna prästgård, frikallade han 1 febr. 1564 khden i anledning häraf från utgörandet af en gärd uppgående till 8 t:r fetalier och 1 fjärding ärter. På allmänna landstinget i Njurunda 3 nov. 1568 beseglar herr Carolus i Tuna prästerskapets trohetsförsäkran åt kon. Johan III. Till Älfsborgs lösen 1571 utgaf han 66 mk 2 öre, utgörande tiondedelen av värdet på hans lösegendom, som då utgjorde: silfver 10 lod 1 quintin, koppar 7 pund, tenn 2 pd, messing 1 pd, kor 9, får 8, getter 8, svin 6 samt 1 ung och 1 gammal häst jämte 1 sto. Ett jordbyte mellan herr Carl och Tord Roalson i Boda, Torps s:n, bekräftades 15 febr. 1576, därvid den senare fick 7 mål i Nordaned i Torp samt 6 lod silfver och 30 mk penningar i mellangift af herr Carl, som erhöll 6 mål i Runsvik i Tuna. Sedan fogden i Medelpad omkring 1580 förordnats att redovisa för kyrktionden och uppbära prosttunnorna, men detta ledt till oordningar, utnämnde kon. Johan. herr Carl, som tidigare synes varit landsprost, ånyo år 1582 till innehafvare af denna befattning, hvarigenom han erhöll en tillökning i lönen med 4 pund 2 spann, motsvarande 1 t:a spanmål från hvar kyrka. I behåll finnes ett bref från ärkebiskop Andreas Laurentii (Björnram), dat. 8 febr. 1589 till d:no Carolo in Tuna med underrättelse, att bönderna i Stöde låtit förstå, att de ej fått någon gudstjänst om påsk och pingst, men väl på Palmsöndagen, i anledning hvaraf ärkebiskopen vänligt ber khden se till, att de ej framdeles behöfva klaga öfver något sådant och besvära K. Maj:t i onödan. Herr Carl underskrifver Upsala mötes beslut 1593 och riksdagsbeslutet i Söderköping 22 okt. 1595. Afled 2 apr. 1600. G. 1) m. Helga, d. i Gefle 22/3 1561; 2) 22/6 1562 m. Barbro Stigsdotter, khdedotter från Bergsjö, Hälsingland; d. i Runsvik i Tuna 1600, s. å. som prosten. Barn i förra giftet: Margareta, f. 12/2 1553, g. 27/1 1574, d. 10/3 1575; Johannes (Hans), f. 12/3 1554, faderns efterträdare; Henricus, f. 25/7 1555; Catharina, f. 16/2 1557; Elin, f. 11/6 1558. - i senare giftet: Petrus, f. 27/5 1563, d. s. å.; Magdalena, f. 12/12 1564, d. i dec. 1597 i Gefle; Elisabeth, f. 27/11 1566, g. 3/2 1592 m. khden Petrus Erici i Segersta, ärkestiftet, deras son Erik, assessor i Svea hofrätt, adlades Rosenhjelm; Elias, f. 11/2 1569, baccalaureus vid första magisterpromotionen i Upsala 1600, slutl. khde i Täby, Upland; Stig, f. 17/4 1571; Isac, f. 20/6 1573; Petrus, f. 5/10 1576; Ericus, f. 4/4 1579; Margareta, f. 8/1 1582.

Kyrkohede Född i Hälsingland. Död i Tuna.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Br%C3%B6ms_nr_161

Källa: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/834.html :

I Uppsala Ärkestifts herdaminne har författarna Fant & Låstbom  råkat placera Carolus Henrici som kyrkoherde i Tuna sn, Hälsingland, vilket är helt felaktigt.

Carolus Henrici var åtminstone gift två gånger. År 1562 gifte han sig med kyrkoherdedottern Barbro Stigsdotter från Bergsjö, socken. Hon var dotter till kyrkoherden Stigo Gudmundi därstädes som forfarande var verksam 1569.

Bland hennes bröder återfinns bla kh i Bergsjö Petrus Stigonis och Hans och Eriks Stigsöner från Gamsäter i Bergsjö, vilka förde en omfattande handel och var borgare i Hudiksvall. Bygdén uppger att både Carolus och makan Barbro avled år 1600. Då Carolus barn kallade sig för Bröms är det intressant  att konstatera att hans maka var bördig från Bergsjö, liksom några andra Bröms-släkter. Bland Carolus barn finns bland annat Elias Caroli Bröms i Täby, vilken gifte sig med en dotter till kyrkoherden i Hudiksvall  Ericus Magni. 

.............................................

Källa: L. Bygdén / Härnösands Stifts Herdaminne : TUNA med STÖDE och ATTMAR. (Medelpad.)

KYRKOHERDAR.

8. Carolus Henrici (Bröms) (1551-1600), sannolikt från Hälsingland, erhöll af kon. Gustaf I kollationsbref såsom khde i Tuna 25 sept. 1551. Med ett par bönder i Edsta by ingick han 25 sept. 1555 ett aftal, hvarigenom några där belägna jordlotter, tillhöriga Stöde kyrka, utbyttes mot den jord, de innehade invid prästbordsåkern (Eckl. bost. 2, s. 83, not. 4).

Gemensamt med underlagman Michel i Karlenge afgaf han 27 aug. 1557 ett intyg, att 6 t:r spanmål ur Tuna kyrkherberge uttagits till K. M:jts laxebyggning. Äfven herr Carl fick vidkännas de rätt betungande gärder till K. Maj:t och kronan, som pålades prästerskapet, och undslapp ej heller den gästning, som åtföljde krigsföretagen under kon. Erik XIV:s tid. Då krigsöfversten Claudius Gallus på väg till Jämtland med sina trupper gästade Tuna prästgård, frikallade han 1 febr. 1564 khden i anledning häraf från utgörandet af en gärd uppgående till 8 t:r fetalier och 1 fjärding ärter.

På allmänna landstinget i Njurunda 3 nov. 1568 beseglar herr Carolus i Tuna prästerskapets trohetsförsäkran åt kon. Johan III. Till Älfsborgs lösen 1571 utgaf han 66 mk 2 öre, utgörande tiondedelen av värdet på hans lösegendom, som då utgjorde: silfver 10 lod 1 quintin, koppar 7 pund, tenn 2 pd, messing 1 pd, kor 9, får 8, getter 8, svin 6 samt 1 ung och 1 gammal häst jämte 1 sto.

Ett jordbyte mellan herr Carl och Tord Roalson i Boda, Torps s:n, bekräftades 15 febr. 1576, därvid den senare fick 7 mål i Nordaned i Torp samt 6 lod silfver och 30 mk penningar i mellangift af herr Carl, som erhöll 6 mål i Runsvik i Tuna.

Sedan fogden i Medelpad omkring 1580 förordnats att redovisa för kyrktionden och uppbära prosttunnorna, men detta ledt till oordningar, utnämnde kon. Johan. herr Carl, som tidigare synes varit landsprost, ånyo år 1582 till innehafvare af denna befattning, hvarigenom han erhöll en tillökning i lönen med 4 pund 2 spann, motsvarande 1 t:a spanmål från hvar kyrka.

I behåll finnes ett bref från ärkebiskop Andreas Laurentii (Björnram), dat. 8 febr. 1589 till d:no Carolo in Tuna med underrättelse, att bönderna i Stöde låtit förstå, att de ej fått någon gudstjänst om påsk och pingst, men väl på Palmsöndagen, i anledning hvaraf ärkebiskopen vänligt ber khden se till, att de ej framdeles behöfva klaga öfver något sådant och besvära K. Maj:t i onödan.

Herr Carl underskrifver Upsala mötes beslut 1593 och riksdagsbeslutet i Söderköping 22 okt. 1595. Afled 2 apr. 1600.

G. 1) m. Helga, d. i Gefle 22/3 1561;

2) 22/6 1562 m. Barbro Stigsdotter, khdedotter från Bergsjö, Hälsingland;

d. i Runsvik i Tuna 1600, s. å. som prosten.

Barn i förra giftet: Margareta, f. 12/2 1553, g. 27/1 1574, d. 10/3 1575; Johannes

(Hans), f. 12/3 1554, faderns efterträdare; Henricus, f. 25/7 1555; Catharina, f. 16/2

1557; Elin, f. 11/6 1558. - i senare giftet: Petrus, f. 27/5 1563, d. s. å.; Magdalena,

f. 12/12 1564, d. i dec. 1597 i Gefle; Elisabeth, f. 27/11 1566, g. 3/2 1592 m. khden

Petrus Erici i Segersta, ärkestiftet, deras son Erik, assessor i Svea hofrätt, adlades

Rosenhjelm; Elias, f. 11/2 1569, baccalaureus vid första magisterpromotionen

i Upsala 1600, slutl. khde i Täby, Upland; Stig, f. 17/4 1571; Isac, f. 20/6

1573; Petrus, f. 5/10 1576; Ericus, f. 4/4 1579; Margareta, f. 8/1 1582.

Carolus Henrici (Bröms) (1551-1600), sannolikt från Hälsingland, erhöll av kung Gustaf I kollationsbrev såsom kyrkoherde i Tuna 25 september 1551. Med ett par bönder i Edsta by ingick han 1555 ett avtal, varigenom några där belägna jordlotter, tillhöriga Stöde kyrka, utbyttes mot den jord, de innehade invid prästbordsåkern (Eckl. bost. 2, s. 83, not. 4). Gemensamt med underlagman Michel i Karlenge avgav han 27 aug. 1557 ett intyg, att 6 t:r spannmål ur Tuna kyrkhärberge uttagits till K. M:jts laxebyggning. Även herr Carl fick vidkännas de rätt betungande gärder till K. Maj:t och kronan, som pålades prästerskapet, och undslapp ej heller den gästning, som åtföljde krigsföretagen under kung Erik XIV:s tid. Då krigsöversten Claudius Gallus på väg till Jämtland med sina trupper gästade Tuna prästgård, frikallade han 1 febr. 1564 kyrkoherden i anledning härav från utgörandet av en gärd uppgående till 8 t:r fetalier och 1 fjärding ärter. På allmänna Landstinget i Njurunda 3 nov. 1568 beseglar herr Carolus i Tuna prästerskapets trohetsförsäkran åt kung Johan III. Till Älvsborgs lösen 1571 utgav han 66 mk 2 öre, utgörande tiondedelen av värdet på hans lösegendom, som då utgjorde: silver 10 lod 1 quintin, koppar 7 pund, tenn 2 pd, mässing 1 pd, kor 9, får 8, getter 8, svin 6 samt 1 ung och 1 gammal häst jämte 1 sto. Ett jordbyte mellan herr Carl och Tord Roalson i Boda, Torps s:n, bekräftades 15 febr. 1576, därvid den senare fick 7 mål i Nordaned i Torp samt 6 lod silver och 30 mk penningar i mellangift av herr Carl, som erhöll 6 mål i Runsvik i Tuna. Sedan fogden i Medelpad omkring 1580 förordnats att redovisa för kyrktionden och uppbära prosttunnorna, men detta ledde till oordningar, utnämnde kung Johan herr Carl, som tidigare synes varit landsprost, ånyo år 1582 till innehavare av denna befattning, varigenom han erhöll en tillökning i lönen med 4 pund 2 spann, motsvarande 1 t:a spannmål från var kyrka. I behåll finnes ett brev från ärkebiskop Andreas Laurentii (Björnram), daterat 8 febr. 1589 till d:no Carolo in Tuna med underrättelse, att bönderna i Stöde låtit förstå, att de ej fått någon gudstjänst om påsk och pingst, men väl på Palmsöndagen, i anledning varav ärkebiskopen vänligt ber kyrkoherden se till, att de ej framdeles behöva klaga över något sådant och besvära K. Maj:t i onödan. Herr Carl underskriver Uppsala mötes beslut 1593 och riksdagsbeslutet i Söderköping 22 okt. 1595. Avled 2 apr. 1600. (Härnösands stifts herdaminne, Leonard Bygdén)

Carolus var gift första gången med Helga, död i Gefle 22/3 1561. Carolus var gifta andra gången 22/6 1562 med Barbro Stigsdotter, khdedotter från Bergsjö, Hälsingland, död i Runsvik i Tuna 1600, samma år som prosten. Barn i första giftet: Margareta, f. 12/2 1553, g. 27/1 1574, d. 10/3 1575. Johannes (Hans), f. 12/3 1554, faderns efterträdare. Henricus, f. 25/7 1555. Catharina, f. 16/2 1557. Elin, f. 11/6 1558. Barn i andra giftet: Petrus, f. 27/5 1563, d. s. å. Magdalena, f. 12/12 1564, d. i dec. 1597 i Gefle. Elisabeth, f. 27/11 1566, g. 3/2 1592 m. khden Petrus Erici i Segersta, ärkestiftet, deras son Erik, assessor i Svea hofrätt, adlades Rosenhjelm. Elias, f. 11/2 1569, baccalaureus vid första magisterpromotionen i Upsala 1600, slutl. khde i Täby, Upland. Stig, f. 17/4 1571. Isac, f. 20/6 1573. Petrus, f. 5/10 1576. Ericus, f. 4/4 1579. Margareta, f. 8/1 1582. (Härnösands stifts herdaminne, Leonard Bygdén)

http://www.espell.se/saga/p81be95d9.html

1) Helga Född 1525 Död 22 mar 1561, Gävle (X)

Äktenskap 1550

Barn Margareta (1553-1575) Johannes (1554-1632) Henrici (1555-) Catharina (1557-) Elin (1558-) Carolus Samuel Malin

2) Barbro Stigsdotter Född 1520, Bergsjö (X) Död 1600, Runsvik (Y) Far Stig (1485-)

Äktenskap 22 jun 1562

Barn Elisabet (1535-1600) Magdalena (1564-) Elias (1569-) Stig (1571-) Isac (1573-) Petrus (1576-) Ericus (1579-) Margareta (1582-)

Kyrkoherde från 1551 till 1560 i Tuna (Y). [2] Carolus Henrici (Bröms) (1551-1600), sannolikt från Hälsingland, erhöll af kon. Gustaf I kollationsbref såsom khde i Tuna 25 sept. 1551. Med ett par bönder i Edsta by ingick han 25 sept. 1555 ett aftal, hvarigenom några där belägna jordlotter, tillhöriga Stöde kyrka, utbyttes mot den jord, de innehade invid prästbordsåkern (Eckl. bost. 2, s. 83, not. 4). Gemensamt med underlagman Michel i Karlenge afgaf han 27 aug. 1557 ett intyg, att 6 t:r spanmål ur Tuna kyrkherberge uttagits till K. M:jts laxebyggning. Äfven herr Carl fick vidkännas de rätt betungande gärder till K. Maj:t och kronan, som pålades prästerskapet, och undslapp ej heller den gästning, som åtföljde krigsföretagen under kon. Erik XIV:s tid. Då krigsöfversten Claudius Gallus på väg till Jämtland med sina trupper gästade Tuna prästgård, frikallade han 1 febr. 1564 khden i anledning häraf från utgörandet af en gärd uppgående till 8 t:r fetalier och 1 fjärding ärter. På allmänna landstinget i Njurunda 3 nov. 1568 beseglar herr Carolus i Tuna prästerskapets trohetsförsäkran åt kon. Johan III. Till Älfsborgs lösen 1571 utgaf han 66 mk 2 öre, utgörande tiondedelen av värdet på hans lösegendom, som då utgjorde: silfver 10 lod 1 quintin, koppar 7 pund, tenn 2 pd, messing 1 pd, kor 9, får 8, getter 8, svin 6 samt 1 ung och 1 gammal häst jämte 1 sto. Ett jordbyte mellan herr Carl och Tord Roalson i Boda, Torps s:n, bekräftades 15 febr. 1576, därvid den senare fick 7 mål i Nordaned i Torp samt 6 lod silfver och 30 mk penningar i mellangift af herr Carl, som erhöll 6 mål i Runsvik i Tuna. Sedan fogden i Medelpad omkring 1580 förordnats att redovisa för kyrktionden och uppbära prosttunnorna, men detta ledt till oordningar, utnämnde kon. Johan. herr Carl, som tidigare synes varit landsprost, ånyo år 1582 till innehafvare af denna befattning, hvarigenom han erhöll en tillökning i lönen med 4 pund 2 spann, motsvarande 1 t:a spanmål från hvar kyrka. I behåll finnes ett bref från ärkebiskop Andreas Laurentii (Björnram), dat. 8 febr. 1589 till d:no Carolo in Tuna med underrättelse, att bönderna i Stöde låtit förstå, att de ej fått någon gudstjänst om påsk och pingst, men väl på Palmsöndagen, i anledning hvaraf ärkebiskopen vänligt ber khden se till, att de ej framdeles behöfva klaga öfver något sådant och besvära K. Maj:t i onödan. Herr Carl underskrifver Upsala mötes beslut 1593 och riksdagsbeslutet i Söderköping 22 okt. 1595. Afled 2 apr. 1600. G. 1) m. Helga, d. i Gefle 22/3 1561; 2) 22/6 1562 m. Barbro Stigsdotter, khdedotter från Bergsjö, Hälsingland; d. i Runsvik i Tuna 1600, s. å. som prosten. Barn i förra giftet: Margareta, f. 12/2 1553, g. 27/1 1574, d. 10/3 1575; Johannes (Hans), f. 12/3 1554, faderns efterträdare; Henricus, f. 25/7 1555; Catharina, f. 16/2 1557; Elin, f. 11/6 1558. - i senare giftet: Petrus, f. 27/5 1563, d. s. å.; Magdalena, f. 12/12 1564, d. i dec. 1597 i Gefle; Elisabeth, f. 27/11 1566, g. 3/2 1592 m. khden Petrus Erici i Segersta, ärkestiftet, deras son Erik, assessor i Svea hofrätt, adlades Rosenhjelm; Elias, f. 11/2 1569, baccalaureus vid första magisterpromotionen i Upsala 1600, slutl. khde i Täby, Upland; Stig, f. 17/4 1571; Isac, f. 20/6 1573; Petrus, f. 5/10 1576; Ericus, f. 4/4 1579; Margareta, f. 8/1 1582.

Kyrkohede Född i Hälsingland. Död i Tuna.