Clas Livijn

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Clas_Livijn?wprov=sfla1

Biografiska anteckningar .av Clas Livijn kl. den 12 september 2010 kl. 06:07.Jag, Clas Johan Livijn, föddes i Skänningen, den 12 november 1781. Pappa, Johan Alexander Livijn, var präst; mamma hette Juliana Christina, född Törner. Jag kommer från en prästfamilj med långa anor. Många undrar över mitt efternamn. Sanningen att säga vet ingen säkert varför vi heter som vi gör, men en familjelegend förtäljer att när vår äldste kände stamfader, Jon Månsson på Liljestad, sände sin son Magnus till skolan, blev denne tillfrågad om sitt släktnamn. Då ett sådant saknades, fick han hjälp av rektorn att hitta på ett. Gossen hade under sin resväg sett en skogsduva, på latin livia, och av detta bildade rektorn efternamnet Livinus. Senare avkomlingar skrev vanligen Livin, några Livijn. Själv tyckte jag att den senare stavningen var roligare och så fick det bli! (För övrigt skrev jag själv mitt namn alltid och endast Clas, så jag skulle uppskatta om det kunde respekteras!) http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10774

Först urval av några milstolpar i min biografi:

- 1794 inskriven i Linköpings trivialskola

- 1800 inskriven vid Lunds universitet

- 1802 inskriven vid Uppsala universitet

- 1805 auskultant vid Svea hovrätt

- 1808 kopist i Krigsexpeditionen

- 1808 auditör vid Krigsexpeditionen utan lön

- 1812 assessors namn, heder och värdighet

- 1813–15 följer med den svenska hären i krig i Tyskland och Norge

- 1815 antagen till extraordinarie i Kongl. Krigskollegiet

- 1817 avsked från auditörsbefattningen vid Skaraborgs regemente

- 1818 krigsjustitiarie för lantarméns ärenden vid krigshovrätten

- 1822 gift med Beata Sofia Löwenborg; vi levde lyckligt och fick sex barn.

- 1823 ledamot i kommittén för tryckfrihetens vård

- 1825 arbetande ledamot i Kongl. Krigsvetenskapsakademien

- 1827 utnämnd till krigshovrättsråd

- 1829 ledamot i en kommitté för granskning av Kongl. Krigs-Vet.-Akademiens stadgar

- 1834 riddare av Kongl. Nordstjärneorden

- 1835 ordförande i Styrelsen för arbetsinrättningarna i riket. Rang av landshövding och tituleras generaldirektör. Första åtgärd är en inspektionsresa genom rikets fängelser.

- 1836 inger berättelse och senare även en promemoria till Kungl. Maj. angående det bedrövliga läget i fängelserna och ger förslag på reformer. Gula boken ("Om straff och straffanstalter") som kronprins Oscar senare ger ut anonymt bygger på mina iakttagelser och förslag.

- 1836 ledamot av Kongl. Samfundet för utgivandet av handskrifter rörande Skandinaviens historia- 1836 förordnad att vara ledamot av kommittén för fattigvårdsanstalterna

- 1842 får regeringens uppdrag att utarbeta en ny författning mot lösdriveri och försvarslöshet

- 1843 ledamot av kommittén för uppgörande av förslag till en arbetsinrättning för huvudstaden

- 1844 ledamot av Svenska fornskriftssällskapet

-1844 Promemoria angående Sveriges försvarslöshets-system

- 12.10.1844 avlider

- 19.10.1844 begravs på Hedvig Eleonora kyrkogård i Stockholm.

Jag var en flitig skribent i pressen, med bidrag till bl.a. den romantiska tidskriften Polyfem. Efter mina år i Napoleonkrigen blev jag allt mer intresserad av samhälleliga frågor. Jag var medutgivare och/eller skribent i Lifvet och döden, Läsning till Utbredande af Medborgerliga Kunskaper, Den objuden gästen och Svenska Minerva. Jag var känd för min ironi och bitande satir.

Men jag gissar att Du, käre läsare, inte sökt dig hit på grund av att jag varit Riddare av Nordstjärneorden, inte sant? Du gillar säkert min humor? Jo då, den har ju satt sina spår i mina skönlitterära böcker:

- 1810 Johan David Lifbergs lefverne

- 1817 Axel Sigfridsson

- 1824 Spader Dame

Dessutom brukar folk uppskatta mina berättelser Samvetets fantasi och Skaldens harpa (båda 1822). Romanfragmentet Riddar St Jöran var långt gånget ca 1830, men jag hann aldrig avsluta och publicera det.

Idag hinner jag inte berätta mera, men jag fortsätter så fort jag får tillfälle.

P.S. Beklagar att min stafning fått en otidsenlig drägt. Då jag af förståeliga skäl är förhindrad, att själf använda dessa moderna Machiner och detta vidunderliga Mellan-Nät, är jag beroende af ett modernt Fruntimmer som medium – ehuru jag under min lifstid varit mäkta skeptisk mot dylika phenomen! Om Du inte riktigt känner igen min Styl från mina böcker, beror det på att hon förvrängt den vid återgifning!

P.S. 2. Det är alltid bäst läsa mig i original på Litteraturbanken: http://litteraturbanken.se/#forfattare/LivijnC

källa FB

++++++++++++++++++++++++++++++

Clas Livin (Clas Johan Livin) avlade juridisk examen i Uppsala 1805.

Han blev 1808 auditör vid Skaraboregs regemente. 1812 blev han assessor.

Clas deltog 1813-14 i Karl Johans fälttåg i Tyskland mot Napoleon.

Han var ämbestman och författare.

---

Clas * Johan Livin (Livijn) född 1781 död 1844

Gift 1822 med Beata Sofia Löwenborg.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ ++++++++++

Biografi

Prästfamiljen Livin flyttade till Högby pastorat När Clas var ung, da komministern i Skänninge, magister Johan Alexander Livin den 23 februari 1795 befullmäktigades Att vara kyrkoherde i Högby, Västra Skrukeby och Hogstad, socknarna belägna Utanför Skänninge.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

forts biografi

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

I augusti 1821 reste Clas Livijn till Norrköping med Ångbåten Norrköping för att besöka sin mor.

Under färden träffade han den 26-åriga fröken Beata Sophia Löwenborg,

dotter till tullinspektören C.M.R. Löwenborg.

Hon var Wirséns systerdotter och uppfödd i hans hus.

Clas och Beata gifte sig den 21 september år 1822 i Danderyds kyrka.

De fick sex barn:

1823 Klas Gustaf Nikanor,

1824 Johan Kristoffer,

1826 Magnus Philip,

1828 Engelbrekt Karl,

1830 Rosa Helena,

1834 Edla Sofia Kristina.

++++++++++++++++++++++++++++++++++

folkbokföring 1900:

Namn Födelsedatum Födelseplats Hemförsamling

Clas Gustaf Nikanor Livijn 1823 Hedvig Eleonora Stockholms stad Hedvig Eleonora rote 11

Engelbrekt Carl Livijn 1828 Hedvig Eleonora Stockholms stad Hedvig Eleonora rote 10

Klas Engelbrekt Johannes Livijn 1866 Sankt Nikolai Stockholms stad Hedvig Eleonora rote 10

-----------------------------

Om hushållet

Personer i hushållet:

Fam. nr 1

Clas Gustaf Nikanor Livijn, f. 1823 i Hedvig Eleonora Stockholms stad, Hovrättsråd f.d.

Emilia Carolina, f. 1836 i Vimmerby Kalmar län

Fam. nr 2

Augusta Amalia Rehn, f. 1873 i Skärkind Östergötlands län, Piga

---

Om personen

Namn: Clas Gustaf Nikanor Livijn

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 11

Hemort: Hvalfisken N:r 32

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1823

Födelseförsamling: Hedvig Eleonora Stockholms stad

Yrke: Hovrättsråd f.d.

Civilstånd: Gift (G)

Kön: Man

Famstkod: Far/man (F)

Familj nr: 1

Sida: 125

Rad: 45

Visa källa Visa källa

---

Om personen

Namn: Emilia Carolina

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 11

Hemort: Hvalfisken N:r 32

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1836

Födelseförsamling: Vimmerby Kalmar län

Civilstånd: Gift (G)

Kön: Kvinna

Familjeställning: h.

Famstkod: Mor/fru (M)

Familj nr: 1

Sida: 125

Rad: 46

Visa källa Visa källa

---

personen 

Namn: Augusta Amalia Rehn

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 11

Hemort: Hvalfisken N:r 32

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1873

Födelseförsamling: Skärkind Östergötlands län

Yrke: Piga

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Kvinna

Famstkod: Ensamstående (E)

Familj nr: 2

Sida: 125

Rad: 47

Visa källa Visa källa

++++++++++++++++++++++++++++++

Om hushållet

Personer i hushållet:

Fam. nr 1

Engelbrekt Carl Livijn, f. 1828 i Hedvig Eleonora Stockholms stad, Grosshandlare

Carl Magnus, f. 1870 i Jakob Stockholms stad, Tjänsteman Hovrättsnotarie

John Claes Filip, f. 1873 i Jakob Stockholms stad, Handelsbiträde

Claes Gustaf, f. 1877 i Hedvig Eleonora Stockholms stad, Krigsskoleelev

Claes Hugo, f. 1879 i Sankt Nikolai Stockholms stad, Studerande

Claes Fredrik Fritiof, f. 1882 i Sankt Nikolai Stockholms stad, Studerande

Claes Einar, f. 1884 i Sankt Nikolai Stockholms stad, Studerande

Edla Charlotta Christina, f. 1867 i Sankt Nikolai Stockholms stad

Fam. nr 2

Anna Ersdotter, f. 1863 i Västra Vingåker Södermanlands län, Piga

Fam. nr 3

Augusta Charlotta Andersson, f. 1873 i Västervik Kalmar län, Piga

-----------------------------

Namn: Engelbrekt Carl Livijn

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 10

Hemort: Bäfvern N:o 18

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1828

Födelseförsamling: Hedvig Eleonora Stockholms stad

Yrke: Grosshandlare

Civilstånd: Änka/änkling (E)

Kön: Man

Famstkod: Far/man (F)

Familj nr: 1

Sida: 28

Rad: 46

Visa källa Visa källa

---

Namn: Carl Magnus

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 10

Hemort: Bäfvern N:o 18

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1870

Födelseförsamling: Jakob Stockholms stad

Yrke: Tjänsteman Hovrättsnotarie

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Man

Familjeställning: s.

Famstkod: Barn (B)

Familj nr: 1

Sida: 28

Rad: 47

Visa källa Visa källa

---

Namn: John Claes Filip

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 10

Hemort: Bäfvern N:o 18

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1873

Födelseförsamling: Jakob Stockholms stad

Yrke: Handelsbiträde

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Man

Familjeställning: s.

Famstkod: Barn (B)

Familj nr: 1

Sida: 28

Rad: 48

Visa källa Visa källa

--------------------------------

Namn: Claes Gustaf

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 10

Hemort: Bäfvern N:o 18

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1877

Födelseförsamling: Hedvig Eleonora Stockholms stad

Yrke: Krigsskoleelev

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Man

Familjeställning: s.

Famstkod: Barn (B)

Familj nr: 1

Frånvaro: vistas i London

Sida: 28

Rad: 49

Visa källa Visa källa

---

Namn: Claes Hugo

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 10

Hemort: Bäfvern N:o 18

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1879

Födelseförsamling: Sankt Nikolai Stockholms stad

Yrke: Studerande

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Man

Familjeställning: s.

Famstkod: Barn (B)

Familj nr: 1

Sida: 28

Rad: 50

Visa källa Visa källa

--------------------------

Namn: Claes Fredrik Fritiof

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 10

Hemort: Bäfvern N:o 18

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1882

Födelseförsamling: Sankt Nikolai Stockholms stad

Yrke: Studerande

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Man

Familjeställning: s.

Famstkod: Barn (B)

Familj nr: 1

Sida: 29

Rad: 1

Visa källa Visa källa

------------------------------

Namn: Claes Einar

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 10

Hemort: Bäfvern N:o 18

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1884

Födelseförsamling: Sankt Nikolai Stockholms stad

Yrke: Studerande

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Man

Familjeställning: s.

Famstkod: Barn (B)

Familj nr: 1

Sida: 29

Rad: 2

Visa källa Visa källa

---

Namn: Edla Charlotta Christina

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 10

Hemort: Bäfvern N:o 18

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1867

Födelseförsamling: Sankt Nikolai Stockholms stad

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Kvinna

Familjeställning: d.

Famstkod: Barn (B)

Familj nr: 1

Frånvaro: vistas i Berlin

Sida: 29

Rad: 3

Visa källa Visa källa

--------------------------

Namn: Anna Ersdotter

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 10

Hemort: Bäfvern N:o 18

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1863

Födelseförsamling: Västra Vingåker Södermanlands län

Yrke: Piga

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Kvinna

Famstkod: Ensamstående (E)

Familj nr: 2

Sida: 29

Rad: 4

Visa källa Visa källa

------------------------------------------

Namn: Augusta Charlotta Andersson

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 10

Hemort: Bäfvern N:o 18

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1873

Födelseförsamling: Västervik Kalmar län

Yrke: Piga

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Kvinna

Famstkod: Ensamstående (E)

Familj nr: 3

Sida: 29

Rad: 5

Visa källa Visa källa

+++++++++++++++++++++++++++++++

Om hushållet

Personer i hushållet:

Fam. nr 1

Klas Engelbrekt Johannes Livijn, f. 1866 i Sankt Nikolai Stockholms stad, Handelsbiträde

Om personen

Namn: Klas Engelbrekt Johannes Livijn

Hemförsamling: Hedvig Eleonora rote 10

Hemort: Bäfvern N:o 19

Kontrakt: Stockholm

Län: Stockholms stad

Födelseår: 1866

Födelseförsamling: Sankt Nikolai Stockholms stad

Yrke: Handelsbiträde

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Man

Famstkod: Ensamstående (E)

Familj nr: 1

Sida: 312

Rad: 6

Visa källa Visa källa

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Om hushållet

Personer i hushållet:

Fam. nr 1

Carl magnus Livijn, f. 1861 i Eksjö Jönköpings län, Häradshövding v.

Anna Maria Persson, f. 1866 i Anderslöv Malmöhus län

Fam. nr 2

Theresia Svensson, f. 1881 i Loshult Kristianstads län, Piga

Fam. nr 3

Emma Carolina Jeppsson, f. 1870 i Svedala Malmöhus län, Piga

----------------------------

Om personen

Namn: Carl magnus Livijn

Hemförsamling: Malmö Sankt Pauli

Hemort: Qv. Flora

Kontrakt: Oxie

Län: Malmöhus

Födelseår: 1861

Födelseförsamling: Eksjö Jönköpings län

Yrke: Häradshövding v.

Civilstånd: Gift (G)

Kön: Man

Famstkod: Far/man (F)

Familj nr: 1

Sida: 232

Rad: 33

Visa källa Visa källa

---

Namn: Anna Maria Persson

Hemförsamling: Malmö Sankt Pauli

Hemort: Qv. Flora

Kontrakt: Oxie

Län: Malmöhus

Födelseår: 1866

Födelseförsamling: Anderslöv Malmöhus län

Civilstånd: Gift (G)

Kön: Kvinna

Familjeställning: h.

Famstkod: Mor/fru (M)

Familj nr: 1

Sida: 232

Rad: 34

Visa källa Visa källa

+++++++++++++++++++++++

Om hushållet

Personer i hushållet:

Fam. nr 1

Tor Oskar Livijn, f. 1860 i Göteborg Göteborgs- och Bohuslän, Litograf

Selma Helena Mattsson, f. 1861 i Göteborg Göteborgs- och Bohuslän

Margot Isabella Kristensen, f. 1894 i Köpenhamn, Danmark

--------------------------------

Namn: Tor Oskar Livijn

Hemförsamling: Göteborg Masthugg

Hemort: Västra Haga 21 A

Kontrakt: Domprosteriets Södra

Län: Göteborgs- och Bohuslän

Födelseår: 1860

Födelseförsamling: Göteborg Göteborgs- och Bohuslän

Yrke: Litograf

Civilstånd: Gift (G)

Kön: Man

Famstkod: Far/man (F)

Familj nr: 1

Sida: 35

Rad: 35

---

Namn: Selma Helena Mattsson

Hemförsamling: Göteborg Masthugg

Hemort: Västra Haga 21 A

Kontrakt: Domprosteriets Södra

Län: Göteborgs- och Bohuslän

Födelseår: 1861

Födelseförsamling: Göteborg Göteborgs- och Bohuslän

Civilstånd: Gift (G)

Kön: Kvinna

Familjeställning: h.

Famstkod: Mor/fru (M)

Familj nr: 1

Sida: 35

Rad: 36

---------------------------

Namn: Margot Isabella Kristensen

Hemförsamling: Göteborg Masthugg

Hemort: Västra Haga 21 A

Kontrakt: Domprosteriets Södra

Län: Göteborgs- och Bohuslän

Födelseår: 1894

Födelseort: Köpenhamn

Födelseland: Danmark

Civilstånd: Ogift (O)

Kön: Kvinna

Familjeställning: fosterdotter

Famstkod: Barn (B)

Familj nr: 1

Sida: 35

Rad: 37

 

++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/40792.html?1046336530.

Den 23 februari 1796 befullmäktigades komministern i Skänninge magister Johan Alexander Livin Att vara kyrkoherde i Högby, Västra Skrukeby och Hogstad, socknarna är belägna Utanför Skänninge. Han var nära släkt med de präster Livin som figurerar i norra Jönköpings län.

++++++++++++++++++++++++++++++++

LÄS MER PÅ

English Vitterhetens Nnder Gustav IV Adolfs Regering - Google böcker, resultatav Gustaf Ljunggren - 2008 - Historik - 624 sidor

Jag Skenninge, sedan Kyrkoherden i Högby, Johan Alexander Livin, och Juliana Kristina Törner. Fadren var "en från och allvarsam man". Efter hans död, 1802, ...

books.google.se / böcker? isbn = 0559819412 ...

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

ENGLISH KLASSIKER

CLAS.LIVIJN: Spader DAME.PDF (0,8 mb)

 (Finns mer info Före detta stycke)

En Viktig förutsättning har det fragmentariska i Clas Livijns sociala situation. Född 1781 I ett östgötskt prästhem tycks han i 20-årsåldern på väg mot den förening av lärda studier och forfattarskap som blev Ett moduls vivendi för flera av romantikens stora begåvningar. Men fadern dog 1802 och lämnade efter sig en stor familj och små Tillgångar. Clas Livijn Måste Ge Upp SINA hyveln och skrev in sig i Svea hovrätt, undergick kansliexamen och antogs som revisor vid Skaraborgs regemente. Han blev med andra ord domare i militära mål och följde i den egenskapen med på Karl Johans tyska och norksa fälttåg 1813-1814, gjorde sig känd för duglighet och Avancerade rättrådighet och med tiden till chef för rikets fängelser. Livijn blev i Själva verket den som reformerade den barbariska English fångvården och fack Grunden för Ett nytt system, med den uppgiften för ögonen arbetade han ihjäl sig 1844.

 (forts följer .....)

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Utförligare (Gammaldags) biografi

Livijn, Claes Johan, skriftställare. Född i Skeninge d. 12 november 1781.

Föräldrar: komministern, sedermera Kyrkoherden i Högby Johan

Alexander Livijn och Juliana Kristina Törner.

L. blef student i Lund 1800 och flyttade 1802 till Uppsala. Han hade

önskat Att förvärfva den filosofiska graden, män Då han hindrades därifrån

af sin medellöshet, antogs aflade han erforderliga examina för inträde i rikets rättegångs-och räkenskapsverk samt 1805 till auskultant i Svea hofrätt

och till extraordinarie i Kammarrätten och krigsexpeditionen. Förordnad 1806 Att bestrida

en revisionstjänst i Kammarrätten, utnämndes han 1808 till kopist i krigsexpeditionen och Innan sistnämnda års slampa till revisor vid Skaraborgs regemente. I denna Egenskap åtföljde han english Armén under fälttåget i Tyskland 1813-14 och erhöll därunder förordnande Att bestrida krigsjustitiarietjänsten vid Arméns Andra division 1813. Sedermera var han haren följaktig till Norge, tjänade Ännu ett par år men tog slutligen Afsked från regementet 1817.

Följandeåret utnämnd till justitiarie jag krigshofrätten, vid tjänstgjorde han 1818 och 1823 års riksdagar somsekreterare i bevillningsutskottet och befordrades slutligen 1835 till generaldirektör samt ordförande i styrelsen öfver fängelserna och arbetsinrättningarna

I riket. Död i Stockholm d. 12 okt. 1844.

Under sin studenttid var L. en Verksam medlem af det litterära Sällskapet Vitterhetens

Vänner och blef Något senare en tillfällig medarbetare jag bad Poetisk Polyfem Kalender och.

»Såsom vitter författare intager han Ett framstående rum bland fosforisterna. Han Tillhör

Genom hela sin Riktning denna skola, eller Närmare bestämdt den nyromantiska tyska. »Sannolikt hade han Kunnat blifva mera betydande Än han i själfva verket blef. Män störande yttre förhållanden, egendomlig, orolig själfkritik och Ett oroligt frestande av alla tidigare och ämnen gjorde Att han aldrig Höjd sig till Något Utmärkt.

Hans arbeten innehålla docka Många genialiska tankar, särdeles det bästa utaf dem Spader Dame 1824, som äfven blifvit öfversatt på tyska. Utom Detta har han skrifvit Mästerkatten eller katten i stöflor, Mängd efter Tieck, 1812; Axel Sigfridsson, roman 1817, ofullbordad, samt en stor politiska och juridiska uppsatser i tidningar och tidskrifter. Hans Samlade skrifter äro utgifna af AI Arwidsson 1850.

Gift 1822 med Beata Sofia Löwenborg.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://74.125.77.132/search?q=cache:KOoelnAEK3MJ:sv.wikipedia.org/w... C3% B6rner & cd = 1 & hl = sv & ct = clnk & gl = se

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://sv.wikipedia.org/wiki/Clas_Livijn.

Hur sidan Såg ut den 9 mars 2009 19:10:54 GMT.

 Juliana Kristina Törner

Clas Livijn Från Wikipedia

Denna artikel handlar om 1800-talsförfattaren Clas Livijn. För reklammannen och musikern med Samma namn, se Claes Livijn.

 

Clas Livijn, efter en anonym handteckning.Clas Livijn, född 12 november 1781 i Skänninge, död 12 oktober 1844 i Stockholm. Han var son till komministern, sedermera Kyrkoherden i Högby, Johan Alexander Livijn och Juliana Kristina Törner. Clas Livijn var en svensk författare, jurist, tjänsteman och fängelsereformator. Han var en av de tidiga Banbrytarna Inom svensk romantik och är mest känd för sin roman Spader Dame.

Innehåll [G%C3%B6m]

1 Biografi

1,1 Tidigt Liv

1,2 Utbildning

1,3 Karriär

2 Kvarlåtenskap - Spader Dame blev livsverket

3 Litteratur

3,1 Källor

4 Externa länkar

 

 Biografi [Redigera]

Prästfamiljen Livin flyttade till Högby pastorat När Clas var ung, da komministern i Skänninge, magister Johan Alexander Livin den 23 februari 1795 befullmäktigades Att vara kyrkoherde i Högby, Västra Skrukeby och Hogstad, socknarna belägna Utanför Skänninge.

 

Exteriörbild från Vårfrukyrkan i Skänninge. Här var Clas Livijns komminister långt, och senare kyrkoherde i Högby pastorat år 1795.

 Tidigt liv [Redigera]

Fadern dog i Början av 1800-talet och barnen lämnades kvar med en mor som var förmögen, men ogin mot SINA barn och lat Clas Livijn tidigt känna bitterheten i Att stå nära Det ekonomiska oberoendet och docka Vara utestängd därifrån. Han tog med energi itu med Praktiska arbetsuppgifter män Var inte desto mindre den kanske mest utpräglade borgarfienden bland de English romantikerna. Han var Lika outtröttlig i mot sin satir nyttans trälar och nyttans akademiska poeter, som mot den överdrivna känslosamheten, som utmärkte Vissa romantiska alster; i BADA fall stördes han av det han falskhet uppfattade som. Livijn låt Sitt löje spela över den Borgerliga filistern, och till denna typ räknade han ämbetsmannen. De English ämbetsmännens okunnighet, Lattja och besticklighet är Ett Ofta Återkommande tema i hans brev och i tidningsartiklar av hans hand. Han har bidragit till skvallerkrönikan om Wirséns underslev, han hjälpte till Att vinna resning åt de oskyldigt dömda i Värmdömålet, och han levererade 1831 en förbittrad vidräkning med hela det byråkratiska systemet i Sverige, varvid han gjorde aristokratisk nepotism ansvarig för dess ineffektivitet.

Å Andra Sidan var han docka vid denna tid gift med en systerdotter till Gustaf Fredrik Wirsén, Beata Sophia Löwenborg, dotter till tullinspektören CMR Löwenborg. Hon var uppfödd i Wirséns hus, så Clas upptäckte goda drag hos den förtalade ämbetsmannen, blev en motståndare till Liberalismen, fångvård Avancerade till generaldirektör för rikets och gladde SINA barn med Att visum sig i ordensprydd ämbetsdräkt. Livijn var nog verklighetsmänniska Att forma hävda sig i den onda värld, han som diktare Hanat och avslöjat.

 Utbildning [Redigera]

Efter skolgång i prästhemmet, trivialskolan i Skänninge och gymnasiet i Linköping, kom Clas Livijn år 1800 som 19-årig till universitetet i Lund för Att studera till präst, Us män jag med faderns död flyttade han 1802 till universitetet i Uppsala. Som student i Uppsala stiftade Livijn 1803 Jämte Lorenzo Hammarsköld och Några Andra jämnåriga Sällskapet Vitterhetens vänner, Genom Vilket de romantiska idéerna först vann insteg i Sverige. Livijns första litterära försök utgjordes av tävlingsskrifter jag Detta sällskap, mestadels parodiska dikter, jag Vilka den akademiska smaken förhånades. Under pseudonymen Olof Mollbergsson skrev han polemiska artiklar i Stockholmsromantikernas tidskrift Polyfem, grundad 1809. Det fästes Stora Förhoppningar vid Livijn, Hammarsköld såg jag Honom Ämnet till en svensk Goethe. Han var mottaglig för de nya idéerna, hade en Yster fantasi, var kvick, slagkraftig och ironisk i repliken, infriades män förhoppningarna Endast Ytterst sporadiskt.

Studierna i Uppsala fick Ett Snabbare slampa Än han själv önskade. Vissa terminer hade han det Mycket dåligt ställt och fick klara sig på stipendier och arbete som informator, alltså som en privatlärare som bor i huset Där han undervisar. Arvet efter fadern räckte Inte langt. Dessutom ville hans mor Att han skulle Fortsätta familjetraditionen och bli präst. Med anledning av Detta skrev Livijn till vännen Hammarsköld:

"Ja, få se hurudant mitt öde blir, det har jag Nästan BESLUTAT, att, Huru olycklig jag en MA blifva, docka ej lata mitt ljus lysa för bönderna för tjugofem riksdaler om året och lotsa käringsjälar åt himmelrik; de behöfva en säkrare Att konvojera DEM Än jag, ty hafva de ej ganska goda dokumenter och riktiga certificater, torde det väl hända Att jag låter hin onde kapa bort en eller annan. "

Här, som Många gånger I sitt liv, gör han skäl för sin drastiska devis frangi icke flecti, lat. brytas icke böjas. Enligt Breven till Hammarsköld från denna tid vill han ropa ut Aut Caesar aut nihil till världen, han svärmar för tanken på självmord som alternativ Ett till berömmelse:

"Och skulle åter det, äfven der inträffa, som lätt kan ske, att ingen snabbare uppmärksamhet vid min lilla person, Skall jag Satta Pistolen för pannan och Saga post mortem nihil, ipsaque mors nihil." (Mortensen 1913, s. 55)

Mot bakgrunden av Detta förstår man Att prästbanan var otänkbar. Livijn ville i stallet agna sig åt vetenskap, våren 1804 sökte han det Flodinska stipendiet, Vilket skulle ha gjort det möjligt för honom Att ta magistergrad (motsvarande dagens filosofiedoktor) i historia. När Ansökan Inte gick hans väg valde han Att i stallet Att fullfölja en borgerlig karriär. Redan 1805 avlade han examen till rättegångsverken och Samma år inträdde han vid Svea Hovrätt som auskultant.

 Karriär [Redigera]

Livijn experimenterade Inom skildra genrer, men de flesta försöken förblev ofullbordade. Under konditionen i Stockholm 1803-04 ägnade han sig åt översättningar av dramatik och egna dramatiska försök. Han var den förste i landet Att upptäcka den medeltida balladen. År 1805 skrev han Sveriges första historiska blankversdrama, Torkel Knutsson, och året efter det första sagospelet, Hafsfrun, docka utan Att trycka någotdera. Några år senare umgicks han med planer på Att förvandla Hafsfrun till en romantisk opera, realiserades Men detta aldrig. Tryckningen av Hafsfrun påbörjades 1816, men en fullständig utgåva kom Inte förrän i Samlade skrifter I, 1850.

Det första verk som publicerades blev i stallet en "komisk roman" vid namn Johan David Lifbergs lefverne. Inte heller Detta verk avslutades; vid Romanens slampa har hjälten Ännu inte Blivit född. Lifbergs leverne är en småstadssatir efter bland annat Sternes förebild. Till saken hör Att Livijn under en tid sysselsatte sig med att översätta Tristram Shandy, docka utan Att publicera något. En översättning som faktisk kom i tryck är en omarbetning av Ludwig Tiecks Mästerkatten i stövlar, Dar Livijn passade på Att Infoga en Mängd satiriska anspelningar in English förhållanden. Livijn var bland de första i landet Att upptäcka Shakespeare och detta ett årtionde före Kungl. Teaterns Hamlet-Uppsättning år 1819, som Innebär Ett Genombrott för Shakespeare i Sverige.

 

Ett minnesmärke över slaget vid Dennewitz i Tyskland hösten 1813. Clas Livijns iakttagelser från fälttåget skildras i hans "Bref från fälttågen i Tyskland och Norge", tryckta 1909.Han blev 1808 revisor vid Skaraborgs regemente och följde med på fälttågen till Tyskland, bevistade bland annat Slaget vid Leipzig (1813) och Norge under åren 1813 -1.814. Som militärjurist upprördes han bland annat över Att Rätten dömde mildare da de anklagade var adliga. År 1817 tog han avsked från regementet och övergick till Krigshovrätten. Hans karriär fortsatte med utnämningar till krigshovrättsråd 1827 och generaldirektör i Fängelsestyrelsen 1835. På denna post visade han sig som en Drivande organisatorisk kraft och genomförde en rad humanitära reformer på fångvårdens område. Sista åren i livet skrev han oförtröttligt på Förslag till en reform av försvarslöshetssystemet, som bland annat arbetslöshet kriminaliserade.

Livet i fält avbröt för en tid Livijns forfattarskap. Det Fortsättes med bland annat Berggubben, en operett med starkt burleska inslag, skriven 1817, tryckt först 1850. Axel Sigfridsson förblev ofullbordad; Endast första delen av denna Utvecklingsroman med självbiografiska inslag kom ut, år 1817. Axel Sigfridsson är Ett Försök att skriva en svensk Bildungsroman I den tradition som utgår från Goethes Wilhelm Meister - en ung man som mognar och kommer till insikt Genom Sitt möte med världen. För Axels del sker Detta Int Minst Genom hans kärlek till Viktoria, en marknadsförsäljerska som han följer på hennes resor. Livijn-Forskaren Johan Mortensen har pekat på likheter Mellan denna kärlekshistoria och Almqvists Det går an. Livijns roman är alltså den första English Berättelsen Där kärlekens kraft öppet skildras som Någonting naturligt, det är känslolivet och integ samhällslagarna som Skall Råda över privatlivet.

I augusti 1821 reste Clas Livijn till Norrköping med Ångbåten Norrköping för att besöka sin mor. Under färden träffade han den 26-åriga fröken Beata Sophia Löwenborg, dotter till tullinspektören CMR Löwenborg. Hon var Wirséns systerdotter och uppfödd i hans hus. Clas och Beata gifte sig den 21 september år 1822 i Danderyds kyrka. De fick sex barn: 1823 Klas Gustaf Nikanor, 1824 Johan Kristoffer, 1826 Magnus Philip, 1828 Engelbrekt Karl, 1830 Rosa Helena, 1834 Edla Sofia Kristina.

Åren 1820-1821 medverkade Livijn i den mot Gamla skolan riktade smädeskriften Markalls sömnlösa nätter. Samma grupp Stockholmsromantiker möttes En andra gång för Att gyckla med båtar fosforisterna i Uppsala och den Gamla skolan. Resultatet blev Opoetisk kalender för poetiskt folk, med som utkom Två nummer, ett vinterhäfte 1821 och Ett sommarhäfte 1822. I den förra publicerades Livijns noveller Samvetets fantasi och Skaldens harpa. Den förra är den första English Berättelsen i den fantastiska genren och en pärla bland tidiga English noveller. Skaldens harpa bygger på folkloristiska motiv. I de tyska romantikernas efterföljd utforskade Livijn Båtar nya litterära gamla och nya motivkretsar.

Livijn Kande Många av Samtidens lärda, publicister författare och skönlitterära. Hans hem var en naturlig samlingspunkt för manga av dem själv och deltog han flitigt i Olika ordensällskap, exempelvis Par Bricole och Gröna Rutan. Ungdomsåren präglades av vänskapen med Lorenzo Hammarsköld. Under senare delen av livet samarbetade han bland annat med Johan Christoffer Askelöf. Med ungdomsvännen Leonard Fredrik Rääf Förde han en mångårig Korrespondens. Det är Också Genom Rääf som vi Känner till Livijns sista tid. Efter besöket hos den döende vännen skrev Rääf I ett brev till professor Wilhelm Gabriel Lagus i Helsingfors:

"Livijn dör i höst av upplösning i hjärnan eller annan dylik obotlig sjukdom. Den Arans mannen sitter nu, Mellan tata dödsanfall, minnesslö, utan Att kunna finna namn och meningar."

Rääf gav Honom i eftermälet epitetet snille. Av Gunnar Ekelöf har han kallats för en "romantiker med antiromantisk tendens" och för "en litteratör Som Inte fann sig hemma i Några kotterier".

Den 12 oktober 1844 avled Livijn, som efter 1834 Att ha drabbats av koleran aldrig helt hade återvunnit krafterna och sin forna andliga vitalitet. Han begravdes på Hedvig Eleonora kyrkogård i Stockholm.

 Kvarlåtenskap - Spader Dame blev livsverket [Redigera]

Det Enda Större skönlitterära arbete som Livijn fullbordade är Spader Dame. En berättelse i bref, funne på Danviken. Det är Också Clas Livijns Mest Kända verk och trycktes för första gången i Stockholm år 1824. Första nytrycket av Spader Dame kom i sin tur ut i Örebro Mellan åren 1850-1852, da Adolf Iwar Arwidsson gav ut ett urval ur Livijns efterlämnade Handskrifter under titeln Samlade skrifter. Romanen trycktes även som Bihang till Mila Hallmans studie av Clas Livijn år 1909. Boken blev åter uppmärksammad Int Minst av 1950-talets unga "romantiker" i svensk litteratur, Da den åter trycktes med nya illustrationer av Gunnar Brusewitz. På senare år har Börje Räftegård givit ut romanen Två gånger: 1987 i en antologi romantiska berättelser och 1997 I English Akademiens utgåva, med förord av Kjell Espmark.

Bo Grandien berättar i förordet till nyutgåvan från år 1953:

"Spader Dame är en liten egendomlig roman, säkert en av de egendomligaste som har skrivits i Sverige. Den är till största delen en brevroman; Breven är ställda till en drunknad vän. En kall dödsvind blåser Mellan bladen. Kanske är det riktigare Att kalla Spader Dame en lång prosadikt istället för en kort roman. Med Undantag för Några rättegångsprotokoll består den av Enda monolog, avfattad på lyrisk prosa. Den egentligen ovidkommande handlingens enkla linjer skymtar Svagt bakom den stundtals Enastående poetiska svadan. läsaren får stifta bekantskap med en yrande följd av Bilder, drömsyner och halsbrytande liknelser. Stämningarna växlar snabbt, den mest upphöjda skildring avbryts oväntat av motsatsen, högt och lågt blandas, överraskningarna kommer slagg i slagg och Skapar Ett slagg chockverkan som vi väl den Känner från moderna dikten och som Kännetecknande Ett humoristiskt stilideal från de underliga, upprörda åren efter napoleonkrigens slampa. Hänet står Ständigt på Lur, det är inte humorn den hjärtligaste som här exekveras. Boken är på SINA håll svårbegriplig, Eftersom den innehåller en del anspelningar och satirer som en modern läsare står främmande för. Det är Dock bara detaljer. Den våldsamma satiren över den tidens groteska rättsförhållanden torde emellertid inte våra obegriplig för någon. "

Huvudpersonen är den Bisarre och geniale studenten Zachäus Schenander. Han och hans utvalda, Marie, alias Spader Dame, Får inte varandra. De Båda går under; de Kan inte Göra SINA Anspråk Gällande I en värld Där rättvisan står i maktens tjänst. Schenander bemöter Ödet med ironisk överlägsenhet - det är Också allt han kan Gora.

Spader Dame är en bitande skarp samhällssatir och en Märklig människoskildring, full av fantasi och Bruten humor, groteska eller sprött lyriska infall och djärva metaforer. Den starkt subjektiva stilen i denna bok Visar Livijn som lärjunge till författare som Laurence Sterne, Jean Paul, Ludwig Tieck och ETA Hoffmann.

 

Faksimil av Clas Livijns handstil och namnteckning anno 1835.Ett Talande citat är följande ställe om humor ur kapitel XVII (originalutgåvan var tryckt i fraktur):

"Nu wet jag emellertid hwad humor är. Ingen ting annat, en daggens droppar, gråtna i en öppen graf: geniets förtwiflan: Smärtans Försök att på skämt bita sig sjelf: gudagnistans weklagan öfwer lifwets lycksalighet: korteligen litet lefrad blod, pressad ur hjertat, Genom skoskaf under dansen med den Babyloniska mamsellen. deraf bildar Mången en ros och kastar den i tårarnes omätliga haf, der vaxare och utwidgar den sig i tusende blad, samt frambär blodkalkar åt wattnets National = kloster, män Conventet säger, Att Modan med rosengryns tillredande Gör medborgsmannen wal fortjent af samhället, och den menige hopen på gallerierne klappar bifall deråt, i hopp Att Få Något reelt, någon grynwälling för sin förstfödslorätt. "

Jag Livijns omfångsrika Skriftliga kvarlåtenskap av uppsatser, dikter, dramer, romaner och översättningar (14 band, förvarade på Kungl. Biblioteket i Stockholm) är det mesta fragmentariskt. Omkring 1829 var Livijn i färd med Att trycka romanen Riddar S: t Jöran. Tryckningen avbröts av okänd anledning. På Kungl. Biblioteket förvaras Det Enda Kända exemplaret jag ombruten Korrektur. År 1993 publicerades romanen i Berlin, av den tyske skandivinisten Stephan Michael Schröder, som rekonstruerade en sammanhängande berättelse ur efterlämnat handskriftsmaterial. Riddar S: t Jöran är en nyckelroman och en allegorisk skildring av samtida English förhållanden.

Även om det är Livijns skönlitterära verksamhet som Hittills Fått mest uppmärksamhet, har hans gärning som jurist och Ämbetsmän även avsatt bestående spår i det English Rättsväsendet och Förvaltningen. Han medverkade i en Mängd tidskrifter och skrev en rad broschyrer i politiska och sociala frågor, samt militärhistoria. Särskilt Uppmärksammade han problem som följde med försvarslöshetssystemet, orättvisor i skattesystemet och Rättsväsendet. Fång-och Fattigvård Låg Honom varmt om hjärtat. Bland hans uppdrag kan som jurist nämnas Att han Förde Alexander Setons sak jag Setonprocessen. Av de ca 4 000 titlar som Hans efterlämnade bibliotek bestod av utgjordes den Dominerande delen av verk i juridik och Rättshistoria. Än väntar man på forskning som skulle belysa denna sida i hans verksamhet.

Clas Livijn var inte ensam östgöte I sitt skriftställarskap. Den romantiska rörelsen som bröt fram Inom svensk litteratur under Början av 1800-talet, tog SINA Östergötland pionjärer från. Det kan med fog sagor Att the English romantikens ursprung ska sökas här, vid sidan av Värmland. Clas Livijn, född i Skänninge, Samuel Hedborn, från Heda, Per Daniel Amadeus Atterbom, från Åsbodalen, "Ydredrotten" Leonard Fredrik Rääf, den lärde Vilhelm Fredrik Palmblad, född i Skönberga - alla var de östgötar och alla hämtade de Starka och bestående intryck från sin hemprovins.

 

"Clas Livijn-sällskapet", bildades i Skänninge år 1997.

 Litteratur [Redigera]

Bibliografi för Clas Livijn

Johan David Lifbergs lefverne. Komisk roman. H. 1 (Upsala 1810)

Tre nya krigs-wisor (Kiel 1813)

Ludwig Tieck, "Mästerkatten", i Folksagor, af Ludvig Tieck. 3e bandet. (Upsala 1813) (En översättning.)

"Om Ett vetenskapligt tilldanande af ämnen till Civila Tjenstemän", i Läsning till Utbredande af Medborgerliga Kunskaper. Häfte I, II (Stockholm 1816)

"Historiska Anteckningar, RÖRANDE de Inom fäderneslandet vidtagne anstalter emot yppighet och öfverflöd", i Läsning till Utbredande af Medborgerliga Kunskaper. Häfte III (Stockholm 1816)

På flere ett ETT ställe i den delen af verlden, som företrädesvis benämner sig den upplysta [...] (Stockholm [1816])

Axel Sigfridsson. Roman (Stockholm 1817)

"Samvetes Fantasi. En Berättelse", i Opoetisk Kalender för Poetiskt Folk, Vinterhäfte (Stockholm 1821)

"Skaldens harpa", i Opoetisk Kalender för Poetiskt Folk, Vinterhäfte (Stockholm 1821)

Strödda tankar, i afseende på Sweriges stats-oeconomie, och Några Andra Samhälls-förhållanden af Jan Jansson, swensk skatte-bonde (Stockholm 1823)

Spader Dame. En berättelse i bref, funne på Danwiken (Stockholm 1824)

Om ministère och opposition i Sverige, åsigter av Jan Jansson (Stockholm 1831)

Minnes-ord, yttrade vid f.d. D. St. M. Jag Sällskapet P.B. Axel Arvid Raabs grafvård den 8 augusti (Stockholm 1838)

Åminnelse-tal Öfvers assessoren i Kongl. Svea hof-rätt, Lagmannen Anders Gust. Craelius, i Tal, hållne i Kongl. Krigsvetenskapsakademien åren 1825 och 1826 [Stockholm 1826]

Kort Öfversigt af English cavaleriets indelnings-verk. Före Konung Carl XI: s tid, krigs-Vet-Akad. Handl. (Stockholm 1835)

Promemoria angående Sveriges försvarslöshets-system, ingifven till H. Exc. herr Justitie-stats-Ministern. (Stockholm 1844)

Samlade skrifter, utg.. Adolf Iwar Arwidsson (Örebro 1850-1852)

Spader Dame, i Mila Hallman, Clas Livijn. En studie. Bihang: Spader dame (Stockholm 1909)

Spader Dame. En berättelse i brev funne på Danviken, förord Bo Grandien, ill.. Gunnar Brusewitz (Stockholm 1953)

Spader Dame OCH ANDRA prosaberättelser ur svensk romantik, urval och kommentarer av Börje Räftegård (Stockholm 1987)

Riddar S: t Jöran. Ett Quodlibet, utg.. Stephan Michael Schröder, komm. Stephan Michael Schröder, Sune Johansson och Börje Räftegård (Berlin: Freie Univ.., 1993)

Spader Dame och novellen Samvetets fantasi, red. Börje Räftegård, inl. Kjell Espmark, English klassiker utgivna av English akademien (Stockholm 1997)

Ludwig Tieck, Mästerkatten eller Katten i stöflor, utg.. Carl-Michael Edenborg, i 1812 års översättning av Clas Livijn (Lund 1999)

Delar av Clas Livijns brevväxling finns utgivna i

Dagen före drabbningen eller Nya skolan och dess män i sin uppkomst och SINA Förberedelser 1802-1810. Ur Hammarsköldska brefvexlingen, Sällskapet V. V: s handlingar mm, utg.. Rudolf Hjärne (Stockholm 1882);

Bref RÖRANDE nya skolans historia 1810-1811, utg.. Gudmund Frunck (Upsala, 1886-1903);

Clas Livijn. Bref från fälttågen i Tyskland och Norge 1813 och 1814, utg.. Johan Mortensen (Stockholm 1909).

 Källor [Redigera]

Forskning och annan litteratur om Clas Livijn

Livijns diktning och publicistik har studerats av Johan Mortensen i:

Clas Livijns Dramatiska forfattarskap (Stockholm 1911);

Clas Livijns lyriska skriftställarskap (Uppsala 1912);

Riddar S: t Göran, i Samlaren (1912);

Clas Livijns publicistiska verksamhet. Ett bidrag till svensk tidningshistoria (Uppsala 1913);

Clas Livijn. Ett nyromantiskt diktarefragment (Stockholm 1913).

Se även:

Handlingar Jag Rättegången emellan Wälborne Herr Alex. Seton /.../ (Stockholm 1827-29)

Förteckning öfver framl. Generaldirektören och riddaren Claes Livijns efterlemnade rikhaltiga boksamling, hvilken kommer Att försäljas å Stockholms stads Bok-auktioner-Kammare den 29 mars 1845, Stockholm, tryckt hos PG Berg 1845

C.D. af Wirsén: Om Claes Livijn, hans verksamhet Inom skönlitteraturen och polemiken den litterära, i Svensk tidskrift för literatur, politik och ekonomi (1870), red. Hans Forssell och Carl [David] af Wirsén, s. 1-35, 65-111.

Mila Hallman, Clas Livijn. En studie. Bihang Spader dame (Stockholm 1909).

Olle Holmberg, Lovtal över English romaner, 1957.

Gunnar Ekelöf, "Två seklers handslag", BLM 1954, s. 132 f.

Anne Marie Wieselgren, Carl-Johans tidens prosa. Språkliga studier i texter från den moderna prosaberättelsens framväxt, Lundastudier i nordisk vetenskap, Serie A nr 21 (Diss. Lund 1971).

Sigbrit Swahn, "Clas Livijns Jag och du", Svensk litteraturtidskrift 1981:4, s. 17-50.

Horace Engdahl, Den romantiska texten (Akademisk avhandling 1987, Stockholm 1986), s. 197 ff.

Torbjörn Säfve, Kuperad lek eller Skändaren från Skänninge. (Stockholm 1990) (En roman om Clas Livijn)

Stephan Michael Schröder, Literarischer Spuk. Skandinavische Phantastik im Zeitalter des Nordischen Idealismus (Berlin 1994)

Otto Fischer, "Clas Livijn. Tecken och offentlighet - en förstudie ", i Tidskrift för litteraturvetenskap 1997:2, s. 3-17.

Ljubica Miočević, "Dynamiska tecken i Clas Livijns Spader Dame", i Samlaren (2006), s. 85-155. (Där behandlas även Ytterligare forskning.)

 Externa länkar [Redigera]

English Akademien har Gett ut en gratis digital utgåva av Spader Dame och Samvetets fantasi

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Clas_Livijn"

Kategorier: English författare | svenskspråkiga författare | Födda 1781 | Avlidna 1844 | Män | Alumner från Uppsala universitetWikipedia

++++++++++++++++++++++++++++++++++

forts biografi

http://www.svenskaakademien.se/web/0345cec7-31a6-4a18-8712-24dfb46b...

 

Hem »Klassiker» English Klassiker »Clas Livijn: Spader Dame

Clas Livijn: Spader Dame

De litterära verk som Clas Livijn (1781-1844) lat trycka under sin livstid är lätt räknade. Strängt taget handlar det bara om ett par ofullbordade romaner, ett par noveller samt den korta romanen Spader Dame, som blev Livijns lyckokast. Med sin sinnrika dubbeltydighet, Vassa samhällssatir och hänsynslösa känsloutlevelse har Spader Dame Faktiskt Blivit vår första "undergroundroman"-en klassiker Utanför de litteraturhistoriska handböckernas litterära kanon.

Av Livijns övriga verk når novellen Samvetets fantasi, som Också ingår i denna bok, lika högt. Det är en av våra första fullgångna noveller, skriven I SAMMA skräckpsykologiska genre som häxmästarna ETA Hoffmanns och Edgar Allan poes berättelser.

Introduktion av akademiledamoten Kjell Espmark.

Kommentarer och ordförklaringar av Börje Räftegård.

1997. 172 sidor. ISBN 91-7486-528-5.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

---

Clas Livijn, född 12 november 1781 i Skänninge, död 12 oktober 1844 i Stockholm.

Han var son till komministern, sedermera kyrkoherden i Högby, Johan Alexander Livijn och Juliana Kristina Törner.

Clas Livijn var en svensk författare, jurist, tjänsteman och fängelsereformator. Han var en av de tidiga banbrytarna inom svensk romantik och är mest känd för sin roman Spader Dame. (TYCKS HA VARIT FÖRSTA MODERNA GENERALDIREKTÖREN (GD) FÖR SVENSK KRIMINALVÅRD).

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

SVENSKA KLASSIKER

CLAS.LIVIJN:SPADER DAME.PDF

En viktig förutsättning har det fragmentariska i Clas Livijns social situation. Född 1781 i ett östgötskt prästhem tycks han i 20-årsåldern på väg mot den förening av lärda studier och författarskap som blev ett moduls vivendi för flera av romantikens stora begåvningar. Men fadern dog 1802 och lämnade efter sig en stor familj och små tillgångar. Clas Livijn måste ge upp sina planer och skrev in sig i Svea hovrätt, undergick kansliexamen och antogs som auditör vid Skaraborgs regemente. Han blev med andra ord domare i militära mål och följde i den egenskapen med på Karl Johans tyska och norksa fälttåg 1813-1814, gjorde sig känd för duglighet och rättrådighet och avancerade med tiden till chef för rikets fängelser. Livijn blev i själva verket den som reformerade den barbariska svenska fångvården och lade grunden för ett nytt system; med den uppgiften för ögonen arbetade han ihjäl sig 1844.

----------------------------------------------------------------------------------

L. blef student i Lund 1800 och flyttade 1802 till Uppsala. Han hade

önskat att förvärfva den filosofiska graden, men då han hindrades därifrån

af sin medellöshet, aflade han erforderliga examina för inträde i rikets rättegångs- och räkenskapsverk samt antogs 1805 till auskultant i Svea hofrätt

och till extraordinarie i kammarrätten och krigsexpeditionen. Förordnad 1806 att bestrida

en revisionstjänst i kammarrätten, utnämndes han 1808 till kopist i krigsexpeditionen och innan sistnämnda års slut till auditör vid Skaraborgs regemente. I denna egenskap åtföljde han svenska armén under fälttåget i Tyskland 1813–14 och erhöll därunder förordnande att bestrida krigsjustitiarietjänsten vid arméns andra division 1813. Sedermera var han hären följaktig till Norge, tjänade ännu ett par år men tog slutligen afsked från regementet 1817.

Följandeåret utnämnd till justitiarie i krigshofrätten, tjänstgjorde han vid 1818 och 1823 års riksdagar somsekreterare i bevillningsutskottet och befordrades slutligen 1835 till generaldirektör samt ordförande i styrelsen öfver fängelserna och arbetsinrättningarna

i riket. Död i Stockholm d. 12 okt. 1844.

Under sin studenttid var L. en verksam medlem af det litterära sällskapet Vitterhetens

vänner och blef något senare en tillfällig medarbetare i både Poetisk kalender och Polyfem.

»Såsom vitter författare intager han ett framstående rum bland fosforisterna. Han tillhör

genom hela sin riktning denna skola, eller närmare bestämdt den nyromantiska tyska.» Sannolikt hade han kunnat blifva mera betydande än han i själfva verket blef. Men störande yttre förhållanden, egendomlig, orolig själfkritik och ett oroligt frestande af alla former och ämnen gjorde att han aldrig höjde sig till något utmärkt.

Hans arbeten innehålla dock många genialiska tankar, särdeles det bästa utaf dem Spader dame 1824, som äfven blifvit öfversatt på tyska. Utom detta har han skrifvit Mästerkatten eller katten i stöflor, efter Tieck, 1812; Axel Sigfridsson, roman 1817, ofullbordad, samt en stor mängd politiska och juridiska uppsatser i tidningar och tidskrifter. Hans Samlade skrifter äro utgifna af A. I. Arwidsson 1850.

Gift 1822 med Beata Sofia Löwenborg.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

I augusti 1821 reste Clas Livijn till Norrköping med ångbåten Norrköping för att besöka sin mor.

Under färden träffade han den 26-åriga fröken Beata Sophia Löwenborg,

dotter till tullinspektören C.M.R. Löwenborg.

Hon var Wirséns systerdotter och uppfödd i hans hus.

Clas och Beata gifte sig den 21 september år 1822 i Danderyds kyrka.

De fick sex barn:

1823 Klas Gustaf Nikanor,

1824 Johan Kristoffer,

1826 Magnus Philip,

1828 Engelbrekt Karl,

1830 Rosa Helena,

1834 Edla Sofia Kristina.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

SPADER DAME

Bo Grandien berättar i förordet till nyutgåvan från år 1953:

"Spader Dame är en liten egendomlig roman, säkert en av de egendomligaste som har skrivits i Sverige. Den är till största delen en brevroman; breven är ställda till en drunknad vän. En kall dödsvind blåser mellan bladen. Kanske är det riktigare att kalla Spader Dame en lång prosadikt istället för en kort roman. Med undantag för några rättegångsprotokoll består den av enda monolog, avfattad på lyrisk prosa. Den egentligen ovidkommande handlingens enkla linjer skymtar svagt bakom den stundtals enastående poetiska svadan. Läsaren får stifta bekantskap med en yrande följd av bilder, drömsyner och halsbrytande liknelser. Stämningarna växlar snabbt, den mest upphöjda skildring avbryts oväntat av motsatsen, högt och lågt blandas, överraskningarna kommer slag i slag och skapar ett slags chockverkan som vi väl känner från den moderna dikten och som kännetecknande ett humoristiskt stilideal från de underliga, upprörda åren efter napoleonkrigens slut. Hånet står ständigt på lur; det är inte den hjärtligaste humorn som här exekveras. Boken är på sina håll svårbegriplig, eftersom den innehåller en del anspelningar och satirer som en modern läsare står främmande för. Det är dock bara detaljer. Den våldsamma satiren över den tidens groteska rättsförhållanden torde emellertid inte vara obegriplig för någon."

Huvudpersonen är den bisarre och geniale studenten Zachäus Schenander. Han och hans utvalda, Marie, alias Spader Dame, får inte varandra. De går båda under; de kan inte göra sina anspråk gällande i en värld där rättvisan står i maktens tjänst. Schenander bemöter ödet med ironisk överlägsenhet - det är också allt han kan göra.

Spader Dame är en bitande skarp samhällssatir och en märklig människoskildring, full av fantasi och bruten humor, groteska eller sprött lyriska infall och djärva metaforer. Den starkt subjektiva stilen i denna bok visar Livijn som lärjunge till författare som Laurence Sterne, Jean Paul, Ludwig Tieck och E.T.A. Hoffmann.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.svenskaakademien.se/web/0345cec7-31a6-4a18-8712-24dfb46b...

Hem » Klassiker » Svenska Klassiker » Clas Livijn: Spader Dame

Clas Livijn: Spader Dame

De litterära verk som Clas Livijn (1781–1844) lät trycka under sin livstid är lätt räknade. Strängt taget handlar det bara om ett par ofullbordade romaner, ett par noveller samt den korta romanen Spader Dame, som blev Livijns lyckokast. Med sin sinnrika dubbeltydighet, vassa samhällssatir och hänsynslösa känsloutlevelse har Spader Dame faktiskt blivit vår första "undergroundroman" –en klassiker utanför de litteraturhistoriska handböckernas litterära kanon.

Av Livijns övriga verk når novellen Samvetets fantasi, som också ingår i denna bok, lika högt. Det är en av våra första fullgångna noveller, skriven i samma skräckpsykologiska genre som häxmästarna E.T.A. Hoffmanns och Edgar Allan Poes berättelser.

Introduktion av akademiledamoten Kjell Espmark.

Kommentarer och ordförklaringar av Börje Räftegård.

1997. 172 sidor. ISBN 91-7486-528-5.