Daniel Remacle Kock

Gudrun Henrikssons släktbok

75 KOCK - CRONSTRÖM

med Momma – Reenstierna

Malingsbo i Smedjebacken var ett viktigt bruk i Marcus Kockts verksamhet.

Karta av Lisa Larsson / Internet

75 KOCK - CRONSTRÖM Släktträd – Kock Abel Kock släkt gnm Kristina Clo Kock i Limburg Kock i Liège Kock i Danzig Marcus Kock 1. Daniel Kock Cronström

1 2

2

3 3
3 3
4

2. Isaac Kock Cronström 3. Abel Kock Cronström 4. Elisabet Kock 5: Abraham Cronström Anne Kock Ättlingar till Marcus Kock Ättlingar till Wilhelm Momma dä

Sidan 1

Gudrun Henrikssons släktbok

Marcus Kock Järnmanufakturist Limburg ___________________|____________________ Daniel Remacle KocK Abel Kock bergsman Liège vågmästare & Katarina Hawens i Danzig _______________|_________________ Marcus Kock Anne Kock 1585-1657 ~1606-1626 Myntmästare & Johan Blavier 1 &Elisabet.van Eijck 2 ~1590-~1650 1598-1665 faktor Torshälla ________________|___________________________ Daniel Isaac Abel Elisabet Abraham 1616-50 & Kristina kh Sona & Jacob 1640-1696 Myntmäst Hanssen 3 & Kristina Reenstierna 4 övermynt- |
(15 barn) Clo mästare Marcus (se nedan) (ogift) Assessor &Sigrid Baaz Ekehielm 5

Abel Kocks släkt genom Kristina Clo

Daniel Remacle Kock Petrus Kenicius Mårten Krakow 1500-talet 1555-1636 1538-1615 bergsman Liège ärkebiskop &1 NN &2 Emerentia & Katarina Hawens & Margareta Gammal

• 1542 Pauli 6 †1647 |

_______________|___________ |
| Markus Kock Katarina Kenicia Anna Kenicia Emerentia Katarina 1585-1657 1592-1679 † 1627 Krakow Krakow Myntmästare &Joh:s Lenæus &Carl Prætorius & Knut Olofsson ~1605-1672 &Elis.van Eijck 1573-1669 Präst Carolstadius & Johan 1598-1665 ärkebiskop |
borgmäst.Karlstad Casparsson |
| |
| |
Abel Kock & Kristina Lenæa Helena Prætoria & Peder Kanuti Kaspar 1627-1668 Clo 1613-1615 Bäfverfeldt 7 Poppelman överhovpredikant

• 1627 1607-1653 1633-1690 kyrkoherde Sona Justitiepresidident & Margareta Göteborg Wetterhamn 8

Härifrån utgeick svenska släkten Blavier med bl a Gudrun (Henriksson) Tonnquist. Fadern Isak van Eijck var polsk myntmästare i Danzig 3
Mormodern Cecilia Dober var dotter till Hans Dober, bardskärare, stadssekreterare och riksdags- man i Västerås, därefter hovrättsassessor. Epitafium i Västerås domkyrka. Cecilias bror Peter Dober är ana till förf:s svägerska Ingegerd (Stomby) Tonnquist. 4
Farfars farföräldrar till Märta Reenstierna (1753-1841), känd som ”Årstafrun”. 5
Känd industriidkare och bruksägare (bl a Bofors), 3 ggr änka. 6
Mårten Krakow och Emerentia Pauli är berömda för sitt försvar av Gullbergs fäste vid Göta älv den 25 januari 1612. En uppgift att Emerentia skulle vara född 1538 är osannolik – hon skulle då ha blivit mormor vid 105 års ålder! 7
En anlinje går till de finländska ätterna von Wright, Orbinski och Mannerheim. 8
Från ett tidigare gifte med Samuel Isaksson Kruse går en anlinje till Gunnar Tonnquist.

Sidan 2

Gudrun Henrikssons släktbok

Anorna till Johan Blaviers första hustru Anne Kock går tillbaka till sta- den Limburg i nuvarande sydöstra Nederländerna, där Marcus Kock var ’känd för sina insikter i järnmaufak- tur’, troligen vid 1500-talets början. Ingen hustru är känd men två söner: Daniel och Abel.

Daniel Remacle Kock föddes i Lim- burg men blev sedan som bergsman i trakten av Liège i Vallonien, då till- hörande Frankrike, idag en del av Belgien. Daniel gifte sig med Elisabet Ha- wens, troligen av holländsk börd. Två barn är kända, sonen Marcus född 1585 och dottern Anne född beräknat 1606. Den stora åldersskillnaden mellan syskonen gör, att vi nog kan räkna med flera syskon däremellan. Det är inte heller säkert, att Anne hade samma mor som brodern, fa- dern kan ha gift om sig.

Daniels bror Abel är endast känd som vågmästare i Danzig, vid den tiden Polens största stad med en av allt att döma inte obetydlig holländsk koloni av handelsmän och tekniker.

Daniels son Marcus föddes i Liège den 14 januari 1585. Han visade tidigt mekaniska anlag och uppfost- rades för att gå i sina fäders fotspår. Han sattes i bössmakarlära under stadsartillerimästarens ledning och fick samtidigt lära sig göra vågar. Därefter gav han sig ut på en ge- nomresa i Europa, och besökte då Frankrike, Tyskland och flera österri- kiska provinser. Slutligen kom han till Ungern, där han stannade en längre tid för att arbeta inom bergs- bruk och mynttillverkning. Efter grundlig utbildning och med mångsi-

dig erfarenhet kom han till Danzig, där hans farbror Abel Kock var sta- dens vågmästare. Hos honom arbe- tade han som bidrädande vågmästa- re i två år. I Danzig träffade Kock flera lands- män från Nederländerna, bland dem den polske myntmästeren i Danzig, Isak van Eijck, med vilkens dotter Elisabet (1598-1665) han gifte sig den 28 juli 1614. År 1613 gick även Marcus Kock i polsk tjänst och blev vid tjugoåtta års ålder myntmästare i Bromberg. Härifrån flyttade han i samma egen- skap till Königsberg 1622, anställd hos kurfursten av Brandenburg, som även hade ett myntverk i Berlin. År 1626 inkallades Kock av den svenske kungen Gustav II Adolf i syf- te att utveckla och förbättra landets myntprägling. Efter viss tvekan an- seglade han med sin familj och några medarbetare (Johan Blavier var troli- gen en av dessa) från Danzig i de- cember 1626 och ankrade vid ’Nykö- pings skiär’ på julaftonen. Han utnämndes till myntmästare i Nyköping 1627 (kontrakt 22 febr.), en befattning kom som han innehade till 1629. Mellan 1632 och 1636 var han myntmästare i Säter, 1627- 1641, i Arboga 1628, i Stockholm 1633 (privilegium 12 mars 1634), i Sala 1639 (enligt K. brev 9 aug.) - 1641 och slutligen i Avesta från 1641 (kontrakt 13 aug.). Marcus Kock införde flera förbätt- ringar, bl a det i flera andra länder rådande bruket att förse mynten med myntmästaremärken. Under Kocks ledning utvecklades koppar- verket i Avesta till ett av Europas förnämsta. Kopparplåt från Avesta gick bl.a. till slottet i Versailles. Kock startade 1644 också ett myntverk i Avesta för prägling av kopparmynt.

Sidan 3

Gudrun Henrikssons släktbok

Marcus Kock – Avesta kyrka

Marcus Kock dog i Avesta den 20 november 1657 och begravdes i Avesta kyrka, som "af honom upp- byggdes och som han för egna medel lät inreda". Marcus Kocks manliga ättlingar adlades den 24 maj 1667 med nam- 9
net Cronström.

1. Daniel Kock Cronström

Den äldste sonen föddes 1616, trolligen i Danzig. Han blev 1645 myntmästare i Stockholm, men avled redan 1650. Sonen Marcus Cron- ström var gift med den kända bruksägaren Sigrid Ekehjelm i hen- nes tredje gifte. Barnlös överlevde hon tre män och blev omåttligt rik. Hon ägde många bruk i Bergslagen, bland dem Bofors. Sigrid Ekehielm är också genealo- giskt intressant med släktband till de flesta familjer i Småland. Hon var dotter till Bengt Baaz Ekehielm, ad- lad för sina tjänster som lärare för pfalzgreven, sedermera kung Karl X Gustaf. Bengt E var son till biskop Johannes Baazis dä i Växjö, halvbror till både ärkebiskop Johannes Baazi-

Marcus Kock, sönerna Isaac och Abraham Cronström samt Isaac C:s söner Daniel och Issac finns utförligt beskrivna i Svenskt Biografiskt Lexi- kon, band 9, sig 345-388.

us dy och Sigrid Baaz, gift med 1) Magnus Paulin- Hilletan óch 2) Jacob Broddesson Anberg.

2. Isaac Kock Cronström

föddes 1620 i Bromberg, Preus- sen. Han var gift med Kristina Pers- dotter Hanssen, dotter till en klädes- handlare i Stockholm och dtrdtrdtr 10 till Hans Dober . Isaac Cronström var myntmästare, assessor i Bergs- kollegium och kammarråd. Han avled 1679. Av de tio barnen fick Peter ätt- lingar i ätterna Funck, Kolthoff, Björ- ling och Tham. Daniel (1655-1719) blev envoyé i Paris, där han dog ogift. Isaac (1661-1751) gick i hol- ländsk tjänst, där han blev general och friherre. Han var gift med Trajec- tina Anna Elisabeth van Tuyll van 11 Serooskerken .

3. Abel Kock Cronström

Abel (1627-1668) föddes i Nykö- ping den 1 april 1627, tre månader efter föräldrarnas landstigning där. Han var den ende av sönerna som inte ägnade sig åt myntillverkning. Han blev präst, och drottning Hedvig Eleonora var så förtjust i hans pre- dikningar, att han blev överhovpredi- kant och kyrkoherde i Sona, kanske de mest kände näst efter Johan Olov Wallin. I Solna kyrka finns också se- dan denna tid förgyllda nattvards- kärl, skänkta av drottningen med hennes namnchiffer.

Hans Dober invandrade om- kring 1580 från Tyskland till Västerås och avancerade där från bårdskärare till organist, stadssekreterare, laglä- sare och hovrättsassessor. Epitafium i Västerås domkyrka. - Bland ättling- arna märks bl a Gunnars svägerska Ingegärd Stomby g. Tonnquist. 11 Släkten van Tuyll van Seroo- skerken lever ännu i Holland.

Sidan 4

10

Gudrun Henrikssons släktbok

Brödernas farfar Wilhelm Momma (1543-~1602) var kopparslagarål- derman i Aachen, Westfalen. Dennes son med samma namn var koppar- mästare i Aachen. Familjen hade handelshus i både Amsterdam och Hamburg. På 1640-talet invandrade Jacob och Abraham Momma till Sverige via Nyköping. De utmärkte sig som bruksägare (bl a ett smältverk i Svappavaare), industriidkare och handelsmän, som hade affärsförbin- delser även med Marcus Kock. I
Stockholm. Abraham och Jacob ad- lades 1669 till Reenstierna. Ättens begravningsvapen finns i Solna kyr- ka.

Solna kyrka. Rundtornet uppfördes omkring 1180.

Vid adlandet i maj 1667 var han redan sjuklig och blev aldrig introdu- cerad på riddarhuset, men adelska- pet ärvdes av sönerna. Han tvinga- des även avböja en utnämning till biskop i Lund. Abel K var gift med Kristina Le- næa Clo, dotter till ärkebiskopen Jo- hannes Lenæus och kusin till Helena Prætoria, gift med Mådfsn Krakows dotterson justitieborgmästaren Peder Bäfverfeldt i Göteborg (kap 58). Abel Kock avled våren 1668 och begravdes i en särskild kammare un- der Solna kyrka, varifrån kistan dock 12 försvunnit . På södra väggen i kyr- kan hänger begravningsvapen fär ätterna Kock, Cronström och Reens- tierna (efter svågern, se nedan).

(1631-1720) var gift med gross- handlaren i Stockholm Jacob Momma (1625-1678), en av fyra bröder i två kullar efter faderns båda giften. Hel- broder till Jacob var Abraham (1623- 1690), de betydligt äldre halvbröder- na hette Nils (handelsman och stads- källararrendator i Nyköping) och Wil- helm (Wellam, ~1605-1681).

Reenstiernska palatset vid Wolmar Yxkullsgatan på Södermalm i Stock- holm.

Jacob Reenstierna uppförde ett palats vid Wollmar Yxkullsgatan på Södermalm i Stockholm och fick se- nare en större gata uppkallad efter sig. Hans son Abraham Reenstierna var farfarsfar till Märta Helena Re- enstierna (1753-1841), mer känd som ’Årstafrun’.

Årstafrun Hon var gift med C H von Schnell men blev tidigt änka. Under 30 år på Årsta gård i Brännkyrka söder om Stockholm förde hon de dagböcker hon skrev mellan 1793 och 1839, vilka finns bevarade i sin helhet i Nordiska museets arkiv i Stockholm.

Anders Isaksson i Solna-Råsunda församlingsblad 2007.

Sidan 5

Gudrun Henrikssons släktbok

Sammanlagt fyller de 5000 maskin- skrivna ark. ”Denna dagbok, öfver de händel- ser som uti min lilla Sphère vid År- stad förekomma, tillika med väderle- kens omskiften, för hvarje dag, Syss- lor, främmande, resor, visiter, hälsa och opassligheter etc:” skrev hon själv nyårsdagen 1799. Dagboken har gett historiker en bra inblick i hur livet tedde sig för en gårdsfru på den tiden. (Wikipedia)

Årsta gård vid Årstaviken, Stock- holm. I hörnet närmast kameran låg Årstafruns arbetsrum.

Abrahams yngre bror Jacob Re- enstierna dy (1659-1716) var sanno- likt den Reenstierna hos vilken Johan Blavier III var i tjänst cirka fem år under senare delen av 1680-talet.

Abraham Cronström

(1640-1696) var assessor i kom- merskollegium och övermyntmästa- re. Han var ogift.

Det enda man någorlunda säkert vet om Anne är att hon var första hustru till Marcus Kocks medhjälpare Johan Blavier (kap 74). I tidigare genealogier sades hon vara Marcus’ dotter, död barnlös i sin första barnsäng i Torshälla omkring 1633. Dessa antaganden kullkastades, när Bertil Kjelldorff i Arbogas kyrk- böcker fann dödnotisen för sonen Daniel Blavier, som avled i Arboga 1694, 68 år gammal. Därur kan fö-

delseåret beräknas till 1626 (eller 1625), dvs innan Marcus Kock och hans medhjälpare kom till Sverige! Daniel var därför troligen född i Dan- zig (eller Tyskland). Denna upptäckt får flera konse- kvenser. Eftersom Marcus Kock och Elisabet van Eijck gifte sig i juli 1614, kan Anne, enligt en Disbyt-uppgift utan källa född 1606, inte vara deras dotter, snarare Markus’ 21 år yngre syster och dotter till Daniel Kock dä. Det är då inte säkert, att Katarina Hawens också var hennes mor. San- nolikt har hon efter sin fars död sökt upp brodern i den holländska kolonin i Danzig, där det blev Marcus’ plikt att finna ett bra gifte för henne. Att valet föll på vallonen Johan Blavier torde vara det bästa betyg hans medarbetare kunde få. Om hon sedan dog i barnsäng – alla element i traditionen behöver ju inte vara fel - vid Daniels födelse, lämnades barnet sannolikt till foster- föräldrar i Danzig, innan fadern följde med Kock till Sverige, där man antog att han var barnlös. Dessutom – ef- tersom man i släkten Blavier hade en tydlig sed att döpa första sonen till Johan (Jean), borde Daniel med sin morfars dopnamn ha en äldre bror. En baklängesräkning visar då, att Daniel kan vara född år 1626 och Jean/Johan år 1624, sedan Anne gift sig 1622 eller 1623, när hon var sex- ton eller sjutton år gammal. Anne Kock kom nog aldrig till Sverige. Sönerna fick en annan uppfostran än vallonsmederna, kom senare till Sverige, kanske i samband med nå- gon epidemi på kontinenten. Svensk Släktkalender anger, att stamfadern kom till Sverige ’flyktande undan pesten’. Om de bodde kvar i Danzig, var resan däriftån till Sörmland ett enklare företag än motsvarande resa från Vallonien. I Sverige fick de merkantila arbe- ten som inspektor på var sin gård. Daniel försökte driva snidverket efter

Sidan 6

Gudrun Henrikssons släktbok

faderns död men misslyckades och

blev i stället postmästare i Arboga.

Ättlingar till Marcus Kock

Marcus Kock & ? 1. Daniel* Remacle Kock & Katarina Hawens 1.1. Marcus Danielsson Kock 1585-1657 &1614 Elisabeth van Eijck 1598-1665 1.1.1. Daniel Kock Cronström 1616-1650 & ? ? 1.1.1.1. Marcus Kock Cronström 1649-1679 1.1.2. Isaac Kock Cronström 1620-1679 &1650 Kristina Persdotter Hanssen 1632- 1708 1.1.2.1. Peter Cronström 1651-1708 1.1.2.2. Elisabet Cronström 1653-1718 1.1.2.3. Daniel Cronström 1655-1719 1.1.2.4. Markus Cronström 1657-1688 1.1.2.5. Anna Cronström 1658-1722 1.1.2.6. Christina Cronström 1659- 1.1.2.7. Isaac Cronström 1661-1751 1.1.2.8. Catharina Cronström 1662-1742 1.1.2.9. Hedvig Cronström 1664 1.1.2.10. Maria Euphrosyne Cronström 1668-1736 1.1.2.11. Beata Euphrosyne Cronström 1670-1670 1.1.2.12. Beata Christina Cronström 1671-1732 1.1.2.13. Engela Cronström 1673-1675 1.1.2.14. Eva Maria Cronström 1676-1676 1.1.2.15. Charlotta Cronström 1676-1703 1.1.3. Abel Kock Cronström 1627-1668 & Kristina Clo 1627 1.1.4. Elisabet Kock 1631-1720 &1651 Jacob Momma-Reenstierna 1625-1678 1.1.4.1. Elisabeth Momma 1.1.4.2. Vilhelm Momma 1.1.4.3. Markus Reenstierna 1652 1.1.4.4. Abraham Reenstierna 1656 1.1.4.5. Isak Reenstierna 1657 1.1.4.6. Jacob Reenstierna 1659-1716 1.1.4.7. Maria Reenstierna 1660 1.1.4.8. Elisabeth Reenstierna 1662 1.1.4.9. Abel Reenstierna 1665 1.1.5. Abraham Kock Cronström 1640-1696 1.2. Anne Kock 1606-1626 &ca 1622 Johan (I) Hansson Blavier /1600-/1652 1.2.1. Johan (II) Blavier ca 1623 & okänd ? 1.2.1.1. Johan III Blavier -1695 1.2.2. Daniel (I) Blavier -1694 & Dotter Piett †1675 & ? ? 2. Abel Kock

Sidan 7

Gudrun Henrikssons släktbok

Ättlingar till Wilhelm Momma dä

Wilhelm Momma & ? 1. Ägidius Momma 1541 2. Wilhelm Momma 1543-1602/ & Anna von Kettenis 2.1. Volquiin dä Momma †1631/1635 & ? ? 2.1.1. Guilliaem Momma †1666 2.1.2. Volquin dy Momma 1614-1679 2.1.3. Matthias Momma †1682 2.1.4. Heinrich Momma 2.2. Wilhelm Momma †1631 & Sara von Thenen 1588-1618 & Maria Baur 2.2.1. Niclas Momma †1668/ & ? ? 2.2.1.1. Wilhelm Momma Claeson (Niklasson) †ca 1668 & ? ? 2.2.1.1.1. Maria Momma 1635-1680 &1663 David Klöcker adl Ehrenstrahl 1628-1698 2.2.1.2. Jan Momma Claeson (Niklasson) † 2.2.2. Willem (Welam) Momma ca 1605-1681 &1631 Maria de Bruin ca 1609-1670 2.2.2.1. Maria Momma 1635-1680 2.2.2.2. NN Momma & ? ? 2.2.2.2.1. Rolof Momma 1684-1715 & Elsa Dorotea Kraak 2.2.2.2.1.1. Peter Momma 1711-1772 &1735 Anna Maria Bragner 2.2.2.2.1.1.1. Willem dy Momma 1740 2.2.3. Abraham Momma-Reenstierna 1623-1690 &1658 Ingrid Johansdotter 2.2.3.1. Johan* Wilhelm Momma-Reenstriena 1659-1692 2.2.4. Jacob Momma-Reenstierna 1625-1678 &1651 Elisabet Kock 1631-1720 2.2.4.1. Elisabeth Momma 2.2.4.2. Vilhelm Momma 2.2.4.3. Markus Reenstierna 1652 2.2.4.4. Abraham Reenstierna 1656 & Metta Hjerta 2.2.4.4.1. Metta Elisabet Abrahamsdotter Reenstierna 1685 2.2.4.4.2. Anna Maria Reenstierna 1687 2.2.4.4.3. Per Reenstierna 1688 2.2.4.4.4. Johan Reenstierna 1689 2.2.4.4.5. Jacob Reenstierna 1690 &1711 Metta Magdalena Uggla ca 1695 2.2.4.4.5.1. Abraham Reenstierna 1712-1795 & Catharina Maria von Köhler 1727 2.2.4.4.5.1.1. Märta Helena Reenstierna 1753-1841 2.2.4.5. Isak Reenstierna 1657 2.2.4.6. Jacob Reenstierna 1659-1716 &1687 Magdalena Teutin 2.2.4.7. Maria Reenstierna 1660 2.2.4.8. Elisabeth Reenstierna 1662 2.2.4.9. Abel Reenstierna 1665

---

http://tonnquist.se/

----------------------------------

Kock, Daniel Remacle

(SMidverkmästare i Chènée, bergsmam i Liège. )

gifto [1]: Katarina Hawens

Barn:

• Marcus Danielsson Kock. (Myntmästare. )

Född 14/2 1585 i Liège, Belgien.

Död 20/11 1657 i Avesta (W). [1]

• Barbe (Barbro) Kock.

Gifto [2]: Ideletter de Bois

Barn:

• Anne Kock.

Född 1606 i Liège, Belgien. [3]

Död sannolikt omkring 1640 i Torshälla (D).

++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.hosserudkullen.se/forskning/tavla_gun_i313-02.html

Daniel Remacle Kock

Han föddes i mitten av 1500-talet. Hans föräldrar var järnmanufakturisten Marcus Kock och hans hustru.

Han var verksam som bergsman i Liège i nuvarande Belgien och gift med Catharina Hawens.

Det är inte känt när eller var han avled.

--------------------------------------------------------------------------------

Källa: Släktöversikter på Internet.

Åter till antavlan. 

Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2007-07-27

++++++++++++++++++++++++++++++

http://fr.wikipedia.org/wiki/Ch%C3%AAn%C3%A9e

Chênée

Cet article est une ébauche concernant une localité de Belgique située en Région wallonne dans la province de Liège.

Vous pouvez partager vos connaissances en l’améliorant.

Image:Chenee blason.jpg

Écu français moderne

De gueules à trois mâcles d'argent

Palmé de foncé à dextreChênée (en wallon Tchinnêye) est une section de la ville belge de Liège située en Région wallonne dans la province de Liège.

C'était une commune à part entière avant la fusion des communes de 1977.

Le nom Chênée provient sûrement du mot chênaie, le rapprochement en est d'autant plus facile que le blason de Chênée, avec ses 3 losanges, représente des feuilles de chêne.

L'existence de la ville est attestée pour la première fois au XIIe siècle dans une charte, sous l'appellation Kesneies. Mais il est aisé de croire que des maisons et des commerces se trouvaient à cet endroit déjà du temps de nos ancêtres les Gaulois. Au confluent de la Vesdre et de l'Ourthe, la position de Chênée en fait un point de passage quasi obligé pour de nombreuses raisons.

Autrefois partie du bailliage de Jupille, Chênée ne fut intégrée à la principauté de Liège qu'à partir de 1266 lors du don par l'évêque de Verdun du baillage de Jupille à Henri de Gueldre alors prince-évêque de Liège. Elle fut érigée en commune sous le régime français. Elle fut intégrée en 1977 à la ville de Liège, lors de la politique de fusion des communes.

Le nom de cette ville est également rattaché au verre, cela est dû à l'existence dès la fin du XVIIIe siècle à la présence d'une verrerie (la verrerie Grandchamps spécialisé dans la confection de bouteille pour l'eau de Spa)

via web-länken ovan kan du komma till följande portaler:

Portail de Liège

Portail de la Wallonie

Portail de la Belgique

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.vonderruhren.de/aachenbahn/seiten/str37.php

Steckbrief:

Eröffnung:  

Liège - Chênée: 16.10.1842 (Belgische Staatsbahn) 4 km
++++++++++++++++++

http://web.telia.com/~u13607243/landeen/0001/6333.htm

Ansedel Daniel Remackle Kock

f ader

Remacle Lé Sewyr. Död 1568. Vågleverantör, Hovslagare.

Daniel Remackle Kock. Snidesvärkmästare.

Gift. Catarine Havens. (SoH1976)

barn:

Barbe "Barbro" Kock. Var änka före 1625. (SoH1976:3 s.134).

Markus Kock. Född 14 februari 1585 i Liége, Belgien.

Död 20 november 1657 i Avesta (Dala).

(Lars Wallgren)

Gifte nr 2 . Ideletter de Bois.

Snidesvärkmästare.

(SoH1976)

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

Daniel Remacle Kock

Smidesverkmästare i Chènéé

son till:

Renacle le Serwyr

Hovslagare i Limbourg

gift med:

1. Catrine Havens

2. Ideletter de Bois

dotter (med 1.)

Barbe Kock

som var gift med Pierre de sur Trixhe, smidesverkmästare i Liège,

bosatt i Froidmont

( ----->>>>se mer under "Mina dokument" - Släktforskkning De Remacle Kock.)

+++++++++++++++++++++++++++++

Daniel Remacle Kock

Född ?.

Död ?.

Bergsman, snidverksmästare.

Adress Chènée,(nuv Belgien).

Levnadsbeskrivning

Chènée ligger söder om Liège.

Gifte och barn

Gift.

Catarina Havens. Född ? i Limburg.

Död ?.

Barn:

Markus Danielsson Kock. Född 14 feb 1585 i Liège, Belgien.

Död 20 nov 1657 i Avesta.

Kunglig myntmästare.

Daniel Remacle Kock.  Född ?. Död ?. Bergsman, snidverksmästare. 	

f Remacle de Serwyr. Född ?. Död omkr 1568. Hovslagare, vågleverantör.

Personregister Efternamnsregister Ortsregister

Framställd av DISGEN version 8.1b_beta_3 2006-08-27

++++++++++++++++++++++++

http://www.brogren.nu/antavlor/antavlaelisabet.htm

X:817 mm ff mm ff ff

Kock, Markus. Järnmanufakturist. (Barn IX:409)

Gift

Barn:

Kock, Daniel Remacle. Bergsman i Liège. Född i mitten av 1500-talet. (Se IX:409).

Kock, Abel. Vågmästare i Danzig.

+++++++++++++++++++++++++

http://www.hosserudkullen.se/forskning/tavla_gun_i313-02.html

Daniel Remacle Kock

Han föddes i mitten av 1500-talet. Han föräldrar var till järnmanufakturisten Marcus Kock och hans hustru.

Han var verksam som bergsman i Liège i nuvarande Belgien och gift med Catharina Hawens.

Det är inte känt när eller var han avled.

Källa: Släktöversikter på Internet.

Åter till antavlan. 

Copyright © Håkan Bergström, uppdaterad 2007-07-27

++++++++++++++++++++

SON TILL DANIEL OCH HANS HUSTRU:

http://hem.bredband.net/wall/gen/0001/2_49.htm

Markus Danielsson Kock

1585-1657

Född 14 feb 1585 i Liège, Belgien.

Död 20 nov 1657 i Avesta.

Kunglig myntmästare.

Adress Avesta.

Levnadsbeskrivning

Biträdande vågmästare i Danzig, myntmästare i Bromberg 1613 samt hos kurfursten av Brandenburg 1622 med tjänstgöring i Königsberg och Berlin. Gick 1626 i svensk tjänst och var myntmästare i Nyköping, Säter, Arboga, Stockholm och Sala innan han 1641 slog sig ner i Avesta. Han avskaffade de fyrkantiga kopparklippingarna och införde runda. "Han anlade Avesta bruk och byggde kyrkan, till stor del av egna medel, och till vilken han skänkte predikstolen, funten, en ljuskrona och mässekläder, samt hans hustru kyrkoporten med tornet däröver". Hans och hans hustrus "porträtt sågos på herrgården i Avesta; han något skelögd med skägg och mustascher, hon stor till växten". Han råkade ut för flera olyckor i arbetet, den sista 1657, varifrån han aldrig återhämtade sig. Se fyllig artikel i SBL 9.

Gift:

Gift 28 jul 1614.

Elisabeth van Eijck. Född 21 okt 1598 i Danzig.

Död 3 maj 1665.

barn

Isak Kock Cronström. Född 20 maj 1620 i Bromberg,Preussen.

Död 1680.

Direktör, assessor, kammarråd.

Markus Danielsson Kock.  Född 14 feb 1585 i Liège, Belgien. Död 20 nov 1657 i Avesta. Kunglig myntmästare. 	

f Daniel Remacle Kock. Född ?. Död ?. Bergsman, snidverksmästare.

ff Remacle de Serwyr. Född ?. Död omkr 1568. Hovslagare, vågleverantör.

m Catarina Havens. Född ? i Limburg. Död ?.

Personregister Efternamnsregister Ortsregister

Framställd av DISGEN version 8.1b_beta_3 2006-08-27

+++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++

Gudrun Henrikssons släktbok 75

75 KOCK - CRONSTRÖM

med Momma – Reenstierna

Malingsbo i Smedjebacken var ett viktigt bruk i Marcus Kockts verksamhet.

Karta av Lisa Larsson / Internet

75 KOCK - CRONSTRÖM 1

Släktträd – Kock 2

Abel Kock släkt gnm Kristina Clo 2

Kock i Limburg 3

Kock i Liège 3

Kock i Danzig 3

Marcus Kock 3

1. Daniel Kock Cronström 4

2. Isaac Kock Cronström 4

3. Abel Kock Cronström 4

4. Elisabet Kock 5

5: Abraham Cronström 6

Anne Kock 6

Ättlingar till Marcus Kock 7

Ättlingar till Wilhelm Momma dä 8

Gunnar Tonnqvist Sidan 1 2008-03-07

75 Gudrun Henrikssons släktbok

Släktträd – Kock

Marcus Kock

Järnmanufakturist

Limburg

___________________|____________________

Daniel Remacle KocK Abel Kock

bergsman Liège vågmästare

& Katarina Hawens i Danzig

_______________|_________________

Marcus Kock Anne Kock

1585-1657 ~1606-1626

Myntmästare & Johan Blavier1

&Elisabet.van Eijck2 ~1590-~1650

1598-1665 faktor Torshälla

________________|___________________________

Daniel Isaac Abel Elisabet Abraham

1616-50 & Kristina kh Sona & Jacob 1640-1696

Myntmäst Hanssen3 & Kristina Reenstierna4 övermynt-

| (15 barn) Clo mästare

Marcus (se nedan) (ogift)

Assessor

&Sigrid Baaz

Ekehielm5

Abel Kocks släkt genom Kristina Clo

Daniel Remacle Kock Petrus Kenicius Mårten Krakow

1500-talet 1555-1636 1538-1615

bergsman Liège ärkebiskop &1 NN &2 Emerentia

& Katarina Hawens & Margareta Gammal *1542 Pauli6 †1647

| _______________|___________ | |

Markus Kock Katarina Kenicia Anna Kenicia Emerentia Katarina

1585-1657 1592-1679 † 1627 Krakow Krakow

Myntmästare &Joh:s Lenæus &Carl Prætorius & Knut Olofsson ~1605-1672

&Elis.van Eijck 1573-1669 Präst Carolstadius & Johan

1598-1665 ärkebiskop | borgmäst.Karlstad Casparsson

| | | | |

Abel Kock & Kristina Lenæa Helena Prætoria & Peder Kanuti Kaspar

1627-1668 Clo 1613-1615 Bäfverfeldt7 Poppelman

överhovpredikant *1627 1607-1653 1633-1690

kyrkoherde Sona Justitiepresidident & Margareta

Göteborg Wetterhamn8

1 Härifrån utgeick svenska släkten Blavier med bl a Gudrun (Henriksson) Tonnquist.

2 Fadern Isak van Eijck var polsk myntmästare i Danzig

3 Mormodern Cecilia Dober var dotter till Hans Dober, bardskärare, stadssekreterare och riksdags-man i Västerås, därefter hovrättsassessor. Epitafium i Västerås domkyrka. Cecilias bror Peter Dober är ana till förf:s svägerska Ingegerd (Stomby) Tonnquist.

4 Farfars farföräldrar till Märta Reenstierna (1753-1841), känd som ”Årstafrun”.

5 Känd industriidkare och bruksägare (bl a Bofors), 3 ggr änka.

6 Mårten Krakow och Emerentia Pauli är berömda för sitt försvar av Gullbergs fäste vid Göta älv den 25 januari 1612. En uppgift att Emerentia skulle vara född 1538 är osannolik – hon skulle då ha blivit mormor vid 105 års ålder!

7 En anlinje går till de finländska ätterna von Wright, Orbinski och Mannerheim.

8 Från ett tidigare gifte med Samuel Isaksson Kruse går en anlinje till Gunnar Tonnquist.

Gunnar Tonnqvist Sidan 2 2008-03-07

Gudrun Henrikssons släktbok 75

Kock i Limburg

Anorna till Johan Blaviers första hustru Anne Kock går tillbaka till sta-den Limburg i nuvarande sydöstra Nederländerna, där Marcus Kock var ’känd för sina insikter i järnmaufak-tur’, troligen vid 1500-talets början. Ingen hustru är känd men två söner: Daniel och Abel.

Kock i Liège

Daniel Remacle Kock föddes i Lim-burg men blev sedan som bergsman i trakten av Liège i Vallonien, då till-hörande Frankrike, idag en del av Belgien.

Daniel gifte sig med Elisabet Ha-wens, troligen av holländsk börd. Två barn är kända, sonen Marcus född 1585 och dottern Anne född beräknat 1606. Den stora åldersskillnaden mellan syskonen gör, att vi nog kan räkna med flera syskon däremellan. Det är inte heller säkert, att Anne hade samma mor som brodern, fa-dern kan ha gift om sig.

Kock i Danzig

Daniels bror Abel är endast känd som vågmästare i Danzig, vid den tiden Polens största stad med en av allt att döma inte obetydlig holländsk koloni av handelsmän och tekniker.

Marcus Kock

Daniels son Marcus föddes i Liège den 14 januari 1585. Han visade tidigt mekaniska anlag och uppfost-rades för att gå i sina fäders fotspår.

Han sattes i bössmakarlära under stadsartillerimästarens ledning och fick samtidigt lära sig göra vågar. Därefter gav han sig ut på en ge-nomresa i Europa, och besökte då Frankrike, Tyskland och flera österri-kiska provinser. Slutligen kom han till Ungern, där han stannade en längre tid för att arbeta inom bergs-bruk och mynttillverkning. Efter grundlig utbildning och med mångsi-dig erfarenhet kom han till Danzig, där hans farbror Abel Kock var sta-dens vågmästare. Hos honom arbe-tade han som bidrädande vågmästa-re i två år.

I Danzig träffade Kock flera lands-män från Nederländerna, bland dem den polske myntmästeren i Danzig, Isak van Eijck, med vilkens dotter Elisabet (1598-1665) han gifte sig den 28 juli 1614.

År 1613 gick även Marcus Kock i polsk tjänst och blev vid tjugoåtta års ålder myntmästare i Bromberg. Härifrån flyttade han i samma egen-skap till Königsberg 1622, anställd hos kurfursten av Brandenburg, som även hade ett myntverk i Berlin.

År 1626 inkallades Kock av den svenske kungen Gustav II Adolf i syf-te att utveckla och förbättra landets myntprägling. Efter viss tvekan an-seglade han med sin familj och några medarbetare (Johan Blavier var troli-gen en av dessa) från Danzig i de-cember 1626 och ankrade vid ’Nykö-pings skiär’ på julaftonen.

Han utnämndes till myntmästare i Nyköping 1627 (kontrakt 22 febr.), en befattning kom som han innehade till 1629. Mellan 1632 och 1636 var han myntmästare i Säter, 1627-1641, i Arboga 1628, i Stockholm 1633 (privilegium 12 mars 1634), i Sala 1639 (enligt K. brev 9 aug.) -1641 och slutligen i Avesta från 1641 (kontrakt 13 aug.).

Marcus Kock införde flera förbätt-ringar, bl a det i flera andra länder rådande bruket att förse mynten med myntmästaremärken. Under Kocks ledning utvecklades koppar-verket i Avesta till ett av Europas förnämsta. Kopparplåt från Avesta gick bl.a. till slottet i Versailles. Kock startade 1644 också ett myntverk i Avesta för prägling av kopparmynt.

Gunnar Tonnqvist Sidan 3 2008-03-07

75 Gudrun Henrikssons släktbok

Marcus Kock – Avesta kyrka

Marcus Kock dog i Avesta den 20 november 1657 och begravdes i Avesta kyrka, som "af honom upp-byggdes och som han för egna medel lät inreda".

Marcus Kocks manliga ättlingar adlades den 24 maj 1667 med nam-net Cronström. 9

1. Daniel Kock Cronström

Den äldste sonen föddes 1616, trolligen i Danzig. Han blev 1645 myntmästare i Stockholm, men avled redan 1650. Sonen Marcus Cron-ström var gift med den kända bruksägaren Sigrid Ekehjelm i hen-nes tredje gifte. Barnlös överlevde hon tre män och blev omåttligt rik. Hon ägde många bruk i Bergslagen, bland dem Bofors.

Sigrid Ekehielm är också genealo-giskt intressant med släktband till de flesta familjer i Småland. Hon var dotter till Bengt Baaz Ekehielm, ad-lad för sina tjänster som lärare för pfalzgreven, sedermera kung Karl X Gustaf. Bengt E var son till biskop Johannes Baazis dä i Växjö, halvbror till både ärkebiskop Johannes Baazi-

9 Marcus Kock, sönerna Isaac och Abraham Cronström samt Isaac C:s söner Daniel och Issac finns utförligt beskrivna i Svenskt Biografiskt Lexi-kon, band 9, sig 345-388. us dy och Sigrid Baaz, gift med 1) Magnus Paulin- Hilletan óch 2) Jacob Broddesson Anberg.

2. Isaac Kock Cronström

föddes 1620 i Bromberg, Preus-sen. Han var gift med Kristina Pers-dotter Hanssen, dotter till en klädes-handlare i Stockholm och dtrdtrdtr till Hans Dober10. Isaac Cronström var myntmästare, assessor i Bergs-kollegium och kammarråd. Han avled 1679.

Av de tio barnen fick Peter ätt-lingar i ätterna Funck, Kolthoff, Björ-ling och Tham. Daniel (1655-1719) blev envoyé i Paris, där han dog ogift. Isaac (1661-1751) gick i hol-ländsk tjänst, där han blev general och friherre. Han var gift med Trajec-tina Anna Elisabeth van Tuyll van Serooskerken11.

3. Abel Kock Cronström

Abel (1627-1668) föddes i Nykö-ping den 1 april 1627, tre månader efter föräldrarnas landstigning där. Han var den ende av sönerna som inte ägnade sig åt myntillverkning. Han blev präst, och drottning Hedvig Eleonora var så förtjust i hans pre-dikningar, att han blev överhovpredi-kant och kyrkoherde i Sona, kanske de mest kände näst efter Johan Olov Wallin. I Solna kyrka finns också se-dan denna tid förgyllda nattvards-kärl, skänkta av drottningen med hennes namnchiffer.

10 Hans Dober invandrade om-kring 1580 från Tyskland till Västerås och avancerade där från bårdskärare till organist, stadssekreterare, laglä-sare och hovrättsassessor. Epitafium i Västerås domkyrka. - Bland ättling-arna märks bl a Gunnars svägerska Ingegärd Stomby g. Tonnquist.

11 Släkten van Tuyll van Seroo-skerken lever ännu i Holland.

Gunnar Tonnqvist Sidan 4 2008-03-07

Gudrun Henrikssons släktbok 75

Solna kyrka. Rundtornet uppfördes omkring 1180.

Vid adlandet i maj 1667 var han redan sjuklig och blev aldrig introdu-cerad på riddarhuset, men adelska-pet ärvdes av sönerna. Han tvinga-des även avböja en utnämning till biskop i Lund.

Abel K var gift med Kristina Le-næa Clo, dotter till ärkebiskopen Jo-hannes Lenæus och kusin till Helena Prætoria, gift med Mådfsn Krakows dotterson justitieborgmästaren Peder Bäfverfeldt i Göteborg (kap 58).

Abel Kock avled våren 1668 och begravdes i en särskild kammare un-der Solna kyrka, varifrån kistan dock försvunnit12. På södra väggen i kyr-kan hänger begravningsvapen fär ätterna Kock, Cronström och Reens-tierna (efter svågern, se nedan).

4. Elisabet Kock

(1631-1720) var gift med gross-handlaren i Stockholm Jacob Momma (1625-1678), en av fyra bröder i två kullar efter faderns båda giften. Hel-broder till Jacob var Abraham (1623-1690), de betydligt äldre halvbröder-na hette Nils (handelsman och stads-källararrendator i Nyköping) och Wil-helm (Wellam, ~1605-1681).

12 Anders Isaksson i Solna-Råsunda församlingsblad 2007.

Brödernas farfar Wilhelm Momma (1543-~1602) var kopparslagarål-derman i Aachen, Westfalen. Dennes son med samma namn var koppar-mästare i Aachen. Familjen hade handelshus i både Amsterdam och Hamburg.

På 1640-talet invandrade Jacob och Abraham Momma till Sverige via Nyköping. De utmärkte sig som bruksägare (bl a ett smältverk i Svappavaare), industriidkare och handelsmän, som hade affärsförbin-delser även med Marcus Kock. I Stockholm. Abraham och Jacob ad-lades 1669 till Reenstierna. Ättens begravningsvapen finns i Solna kyr-ka.

Reenstiernska palatset vid Wolmar Yxkullsgatan på Södermalm i Stock-holm.

Jacob Reenstierna uppförde ett palats vid Wollmar Yxkullsgatan på Södermalm i Stockholm och fick se-nare en större gata uppkallad efter sig. Hans son Abraham Reenstierna var farfarsfar till Märta Helena Re-enstierna (1753-1841), mer känd som ’Årstafrun’.

Årstafrun

Hon var gift med C H von Schnell men blev tidigt änka. Under 30 år på Årsta gård i Brännkyrka söder om Stockholm förde hon de dagböcker hon skrev mellan 1793 och 1839, vilka finns bevarade i sin helhet i Nordiska museets arkiv i Stockholm. Gunnar Tonnqvist Sidan 5 2008-03-07

75 Gudrun Henrikssons släktbok

Sammanlagt fyller de 5000 maskin-skrivna ark.

”Denna dagbok, öfver de händel-ser som uti min lilla Sphère vid År-stad förekomma, tillika med väderle-kens omskiften, för hvarje dag, Syss-lor, främmande, resor, visiter, hälsa och opassligheter etc:” skrev hon själv nyårsdagen 1799. Dagboken har gett historiker en bra inblick i hur livet tedde sig för en gårdsfru på den tiden. (Wikipedia)

Årsta gård vid Årstaviken, Stock-holm. I hörnet närmast kameran låg Årstafruns arbetsrum.

Abrahams yngre bror Jacob Re-enstierna dy (1659-1716) var sanno-likt den Reenstierna hos vilken Johan Blavier III var i tjänst cirka fem år under senare delen av 1680-talet.

Abraham Cronström

(1640-1696) var assessor i kom-merskollegium och övermyntmästa-re. Han var ogift.

Anne Kock

Det enda man någorlunda säkert vet om Anne är att hon var första hustru till Marcus Kocks medhjälpare Johan Blavier (kap 74). I tidigare genealogier sades hon vara Marcus’ dotter, död barnlös i sin första barnsäng i Torshälla omkring 1633.

Dessa antaganden kullkastades, när Bertil Kjelldorff i Arbogas kyrk-böcker fann dödnotisen för sonen Daniel Blavier, som avled i Arboga 1694, 68 år gammal. Därur kan fö-delseåret beräknas till 1626 (eller 1625), dvs innan Marcus Kock och hans medhjälpare kom till Sverige! Daniel var därför troligen född i Dan-zig (eller Tyskland).

Denna upptäckt får flera konse-kvenser. Eftersom Marcus Kock och Elisabet van Eijck gifte sig i juli 1614, kan Anne, enligt en Disbyt-uppgift utan källa född 1606, inte vara deras dotter, snarare Markus’ 21 år yngre syster och dotter till Daniel Kock dä. Det är då inte säkert, att Katarina Hawens också var hennes mor. San-nolikt har hon efter sin fars död sökt upp brodern i den holländska kolonin i Danzig, där det blev Marcus’ plikt att finna ett bra gifte för henne. Att valet föll på vallonen Johan Blavier torde vara det bästa betyg hans medarbetare kunde få.

Om hon sedan dog i barnsäng – alla element i traditionen behöver ju inte vara fel - vid Daniels födelse, lämnades barnet sannolikt till foster-föräldrar i Danzig, innan fadern följde med Kock till Sverige, där man antog att han var barnlös. Dessutom – ef-tersom man i släkten Blavier hade en tydlig sed att döpa första sonen till Johan (Jean), borde Daniel med sin morfars dopnamn ha en äldre bror. En baklängesräkning visar då, att Daniel kan vara född år 1626 och Jean/Johan år 1624, sedan Anne gift sig 1622 eller 1623, när hon var sex-ton eller sjutton år gammal. Anne Kock kom nog aldrig till Sverige.

Sönerna fick en annan uppfostran än vallonsmederna, kom senare till Sverige, kanske i samband med nå-gon epidemi på kontinenten. Svensk Släktkalender anger, att stamfadern kom till Sverige ’flyktande undan pesten’. Om de bodde kvar i Danzig, var resan däriftån till Sörmland ett enklare företag än motsvarande resa från Vallonien.

I Sverige fick de merkantila arbe-ten som inspektor på var sin gård. Daniel försökte driva snidverket efter

Gunnar Tonnqvist Sidan 6 2008-03-07

Gudrun Henrikssons släktbok 75

faderns död men misslyckades och blev i stället postmästare i Arboga.

Ättlingar till Marcus Kock

Marcus Kock & ?

1. Daniel* Remacle Kock & Katarina Hawens

1.1. Marcus Danielsson Kock 1585-1657 &1614 Elisabeth van Eijck 1598-1665

1.1.1. Daniel Kock Cronström 1616-1650 & ? ?

1.1.1.1. Marcus Kock Cronström 1649-1679

1.1.2. Isaac Kock Cronström 1620-1679 &1650 Kristina Persdotter Hanssen 1632- 1708

1.1.2.1. Peter Cronström 1651-1708

1.1.2.2. Elisabet Cronström 1653-1718

1.1.2.3. Daniel Cronström 1655-1719

1.1.2.4. Markus Cronström 1657-1688

1.1.2.5. Anna Cronström 1658-1722

1.1.2.6. Christina Cronström 1659-

1.1.2.7. Isaac Cronström 1661-1751

1.1.2.8. Catharina Cronström 1662-1742

1.1.2.9. Hedvig Cronström 1664

1.1.2.10. Maria Euphrosyne Cronström 1668-1736

1.1.2.11. Beata Euphrosyne Cronström 1670-1670

1.1.2.12. Beata Christina Cronström 1671-1732

1.1.2.13. Engela Cronström 1673-1675

1.1.2.14. Eva Maria Cronström 1676-1676

1.1.2.15. Charlotta Cronström 1676-1703

1.1.3. Abel Kock Cronström 1627-1668 & Kristina Clo 1627

1.1.4. Elisabet Kock 1631-1720 &1651 Jacob Momma-Reenstierna 1625-1678

1.1.4.1. Elisabeth Momma

1.1.4.2. Vilhelm Momma

1.1.4.3. Markus Reenstierna 1652

1.1.4.4. Abraham Reenstierna 1656

1.1.4.5. Isak Reenstierna 1657

1.1.4.6. Jacob Reenstierna 1659-1716

1.1.4.7. Maria Reenstierna 1660

1.1.4.8. Elisabeth Reenstierna 1662

1.1.4.9. Abel Reenstierna 1665

1.1.5. Abraham Kock Cronström 1640-1696

1.2. Anne Kock 1606-1626 &ca 1622 Johan (I) Hansson Blavier /1600-/1652

1.2.1. Johan (II) Blavier ca 1623 & okänd ?

1.2.1.1. Johan III Blavier -1695

1.2.2. Daniel (I) Blavier -1694 & Dotter Piett †1675 & ? ?

2. Abel Kock Gunnar Tonnqvist Sidan 7 2008-03-07

75 Gudrun Henrikssons släktbok

Ättlingar till Wilhelm Momma dä

Wilhelm Momma & ?

1. Ägidius Momma 1541

2. Wilhelm Momma 1543-1602/ & Anna von Kettenis

2.1. Volquiin dä Momma †1631/1635 & ? ?

2.1.1. Guilliaem Momma †1666

2.1.2. Volquin dy Momma 1614-1679

2.1.3. Matthias Momma †1682

2.1.4. Heinrich Momma

2.2. Wilhelm Momma †1631 & Sara von Thenen 1588-1618 & Maria Baur

2.2.1. Niclas Momma †1668/ & ? ?

2.2.1.1. Wilhelm Momma Claeson (Niklasson) †ca 1668 & ? ?

2.2.1.1.1. Maria Momma 1635-1680 &1663 David Klöcker adl Ehrenstrahl 1628-1698

2.2.1.2. Jan Momma Claeson (Niklasson) †

2.2.2. Willem (Welam) Momma ca 1605-1681 &1631 Maria de Bruin ca 1609-1670

2.2.2.1. Maria Momma 1635-1680

2.2.2.2. NN Momma & ? ?

2.2.2.2.1. Rolof Momma 1684-1715 & Elsa Dorotea Kraak

2.2.2.2.1.1. Peter Momma 1711-1772 &1735 Anna Maria Bragner

2.2.2.2.1.1.1. Willem dy Momma 1740

2.2.3. Abraham Momma-Reenstierna 1623-1690 &1658 Ingrid Johansdotter

2.2.3.1. Johan* Wilhelm Momma-Reenstriena 1659-1692

2.2.4. Jacob Momma-Reenstierna 1625-1678 &1651 Elisabet Kock 1631-1720

2.2.4.1. Elisabeth Momma

2.2.4.2. Vilhelm Momma

2.2.4.3. Markus Reenstierna 1652

2.2.4.4. Abraham Reenstierna 1656 & Metta Hjerta

2.2.4.4.1. Metta Elisabet Abrahamsdotter Reenstierna 1685

2.2.4.4.2. Anna Maria Reenstierna 1687

2.2.4.4.3. Per Reenstierna 1688

2.2.4.4.4. Johan Reenstierna 1689

2.2.4.4.5. Jacob Reenstierna 1690 &1711 Metta Magdalena Uggla ca 1695

2.2.4.4.5.1. Abraham Reenstierna 1712-1795 & Catharina Maria von Köhler 1727

2.2.4.4.5.1.1. Märta Helena Reenstierna 1753-1841

2.2.4.5. Isak Reenstierna 1657

2.2.4.6. Jacob Reenstierna 1659-1716 &1687 Magdalena Teutin

2.2.4.7. Maria Reenstierna 1660

2.2.4.8. Elisabeth Reenstierna 1662

2.2.4.9. Abel Reenstierna 1665

Gunnar Tonnqvist Sidan 8 2008-03-07

---

http://fr.wikipedia.org/wiki/Ch%C3%AAn%C3%A9e

Chênée

Cet article est une ébauche concernant une localité de Belgique située en Région wallonne dans la province de Liège.

Vous pouvez partager vos connaissances en l’améliorant.

Image:Chenee blason.jpg

Écu français moderne

De gueules à trois mâcles d'argent

Palmé de foncé à dextreChênée (en wallon Tchinnêye) est une section de la ville belge de Liège située en Région wallonne dans la province de Liège.

C'était une commune à part entière avant la fusion des communes de 1977.

Le nom Chênée provient sûrement du mot chênaie, le rapprochement en est d'autant plus facile que le blason de Chênée, avec ses 3 losanges, représente des feuilles de chêne.

L'existence de la ville est attestée pour la première fois au XIIe siècle dans une charte, sous l'appellation Kesneies. Mais il est aisé de croire que des maisons et des commerces se trouvaient à cet endroit déjà du temps de nos ancêtres les Gaulois. Au confluent de la Vesdre et de l'Ourthe, la position de Chênée en fait un point de passage quasi obligé pour de nombreuses raisons.

Autrefois partie du bailliage de Jupille, Chênée ne fut intégrée à la principauté de Liège qu'à partir de 1266 lors du don par l'évêque de Verdun du baillage de Jupille à Henri de Gueldre alors prince-évêque de Liège. Elle fut érigée en commune sous le régime français. Elle fut intégrée en 1977 à la ville de Liège, lors de la politique de fusion des communes.

Le nom de cette ville est également rattaché au verre, cela est dû à l'existence dès la fin du XVIIIe siècle à la présence d'une verrerie (la verrerie Grandchamps spécialisé dans la confection de bouteille pour l'eau de Spa)

via web-länken ovan kan du komma till följande portaler:

Portail de Liège

Portail de la Wallonie

Portail de la Belgique

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.vonderruhren.de/aachenbahn/seiten/str37.php

Steckbrief:

Eröffnung:

Liège - Chênée: 16.10.1842 (Belgische Staatsbahn) 4 km