Elisabet Matsdotter

Per Kristoffersson stämdes till vårtinget 1704 av sina svågrar. De fordrade arv efter sin svärfar. Per hänvisade dock till en överenskommelse som träffats 1697. Per skulle ta sin far till syftnings och om fadern levde längre än tre år skulle hela arvet tillfalla Per. Eftersom Kristoffer dog först 1703 kunde svågrarna inte vänta sig något arv efter honom.

Per Kristoffersson var ordinarie båtsman på 1:a rotan 1715 och dog i juni s å på skeppet "Fredrika Amalia".

Hans hustru Lisbeta anklagade 1707 grannhustrun Ingeborg för stöld av lärft. (Nylander)

Gården brändes av ryssarna sommaren 1721. Endast en gammal bastu återstod. Husen värderades till 320 dlr och spannmål och husgeråd mm till 50 dlr. (Nylander) På hösttinget 1743 begärde hennes söner Per och Kristoffer rättens godkännande till delning av hemmanet. Det var dock landshövdingen som gav tillstånd till hemmansklyvning. Ett sådant tillstånd förefaller att ha getts enligt en anteckning i 1747 års mantalslängd.

Lisbeta upprättade några år senare en "dispositionsskrift" där hon bestämde att hennes döttrar skulle ärva lika med sönerna. I mars 1751 skrev hon dock efter "närmare eftersinnande" en ny disposition enligt vilken "anförde arf i Broders lott allenast kommer att tagas uti det lösa och fastigheterna efter lag", dvs sönerna ärvde dubbelt så mycket som döttrarna. (Db 1754 ht lf p 29)

Källa: Arnäs släkter och gårdar 1535-1915 s. 75