Elisabet de Try

DISBYT
-------------
Nummer 05760 i DISBYT
Ove Renger
Nordanvägen 13
146 40 TULLINGE
Tel: 08-7782936
Ändringsdatum: 2008-12-01
Epost: genealogi@renger.se

--------------------------------------------------------------------------------

Personuppgifter om Elisabeth de Try de Trij
Elisabeth de Try de Trij
;
f omkring 1646 Norrköpings Sankt Olai, Östergötlands län;
v 1665 Norrköpings Sankt Olai, Östergötlands län;
d 1718 Tryserum, Östergötlands län;

http://www.gusumsbruksmuseum.nu/

Historik
GUSUMS BRUK 1653 - 1988

1653 - Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper Skattegården Gusum av Löjtnanten Sven Thorsson och järnbruk anlägger Ett med masugn Till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på Tillgång till vattenkraft och skog. Ur handelssynpunkt är Platsen Också gynnsam, Da det Endast är 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första Anläggningen är Belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret.

++++++++++++++++++++++++++
1652 anlades Gusums Bruk av vallonen Herik de Try. Till en Början tillverkades kanoner män Produktionen övergick senare till mässingstillverkning. Mässingstraditionen fortsätter Än idag med Outokumpu Nordic Brass som tillverkar över 40 000 ton Halvfabrikat i mässing.

+++++++++++++++++++++++++
http://www.lst.se/NR/rdonlyres/8AD4B7CD-6F6E-4CA5-AE95-9EA4DF1E3E66...
-----------------------------------

GUSUMS KYRKA

(....................) Kyrkobyggnaden
När Gusums bruk startade 1653 innebar det en befolkningstillväxt för socknens södra del och
många sockenbor fick en lång färdväg till sockenkyrkan i Ringarum. På bruksledningens
begäran fick man 1668 Kungl Maj:ts tillstånd att bygga ett litet kapell. Det låg troligen på den
sk Tempelkullen och utgjordes av en enkelt inredd, rödfärgad timmerbyggnad. 1727
överenskom bruksägarna Maria Westerberg och Sophia Spalding tillsammans med övriga
intressenter i bruket att bekosta uppförandet av en ny kyrka. Bruksägarna förlänades
patronatsrätt, dvs rätt att tillsätta präst, och prästen var avlönad av bruket fram till 1880-talet.
Bruket erbjöd den sk Sågbacken till kyrktomt, och bönderna i den södra sockendelen bidrog
med timmer, spån och dagsverken mot att de fick tillstånd att bevista gudstjänsterna. Först
1945 då bruket skänkte kyrkparken till församlingen blev Gusums kyrka församlingskyrka
jämte moderkyrkan i Ringarum.

(....) Ringarum är en medeltida socken med moderkyrkan med ursprung i 1200-talet
placerad i sockencentrat Ringarum. När Gusums bruk startade sin mässingstillverkning
på 1660-talet ökade befolkningen i den södra delen av socknen. Med anledning av den
långa färdvägen till kyrkan fick Gusums bruk 1668 tillstånd att uppföra ett brukskapell,
en enkelt inredd timmerbyggnad. Gusums nuvarande kyrka uppfördes 1730 eller 1731
och bekostades till stor del av brukets intressenter, med bidrag av virke och dagsverken
från socknens bönder. Byggmästare var sannolikt Georg Millerus, anställd vid bruket.
Den timrade kyrkan är vitreveterad och har ett rektangulärt långhus med rakslutet kor,
sakristia i norr och korsarm i söder. Långhusets branta spånklädda sadeltak kröns av
en takryttare. Interiören präglas av senare tiders förändringar. En klockstapel från
1752 finns söder om kyrkan. Kyrkparken som omger kyrkan tillhörde tidigare
bruksanläggningen och tillsammans utgör de kärnan i det gamla bruksområdet med
bevarade ekonomibyggnader, arbetar- och tjänstemannabostäder.
(...........)
Ringarums samhälle, två mil söder om Söderköping, utgör sockencentrum med en
kyrka från 1770-talet, föregången av en stenkyrka på 1200-talet. I samband med järnvägens
dragning genom socknen i början av 1900-talet utvecklades Ringarum till ett stationssamhälle
som hade en blomstringsperiod under seklets första hälft med en mångsidig
företagsutveckling med anläggande av tegelbruk, ångsåg, elkvarn och cementfabrik. Gusum
är ett brukssamhälle beläget vid Gusumsån, en mil söder om Ringarum. Bruket grundades
1653 av flamländarna Hubert de Besche och Henrik de Try och startade som ett järnbruk, men
redan på 1660-talet tog mässingstillverkningen över. På 1930-talet startade tillverkning av
blixtlås som blev av betydande omfattning. Bruket har varit den dominerande industrin i
socknen och den största arbetsplatsen för sockenborna.
(.......................)
Kyrkogården
Kyrkogård saknas, Ringarums kyrkogård brukades fram till 1862 då en begravningsplats
anlades en kilometer söder om Gusums kyrka. Här finns ett gravkapell ritat av Kurt von
Schmalensee 1941 och tillbyggt 1981 samt en klockstapel av Ture Jangvik från 1972.
(...........................)
Dopfunten av mässing är placerad på en
svarvad träfot i den södra delen av koret. Dopfunten är tillverkad av Gusums bruk under
1600-talets senare del liksom dopfunten i Ringarums kyrka.

(....)
Kyrkobyggnaden
Kyrkan uppfördes på initiativ av Gusums bruks ägare, och blev församlingskyrka först 1945.

(......)
Sakristians dörr kan vara ursprunglig. Kyrkans stora
antal mässingsföremål tillverkade vid Gusums bruk, såsom dopfunten från 1600-talets senare
del, visar på bandet till bruket och dess ägare.

(.....)

Sammanfattning
• Gusums kyrka är ett exempel på de kyrkor som uppfördes på bruksledningens initiativ
i större brukssamhällen, och utgör tillsammans med herrgårdsanläggningen kärnan i
det ursprungliga bruksområdet. Endast ett fåtal brukskapell finns representerade i
länet.
• Gusums kyrka är en av de få bevarade timmerkyrkorna i länet. Den är tidstypisk i sitt
formspråk med bibehållna proportioner samt ett brant, spånklätt sadeltak krönt av en
takryttare. Timrade kyrkobyggnader är numer ovanliga i länet.
• Kyrkans samhörighet med Gusums bruk och dess mässingstillverkning är påtaglig
genom mängden mässingsföremål, bl a dopfunten från 1600-talet, som genom
århundradena skänkts till kyrkan.

HÄNDELSER - GUSUMS KYRKA
1663 Specifika inventarier – dopfunt av mässing tillverkad vid Gusums bruk. (BC,
Br)

Vittviks Herrgård
ligger vackert belägen
längst in vid Kattedalsfjärden
söder om Valdemarsvik.