Catharina de Try

http://www.gusumsbruksmuseum.nu/

Historik

GUSUMS BRUK 1653 - 1988

1653 - Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på tillgång till vattenkraft och skog. Ur handelssynpunkt är platsen också gynnsam, då det endast är 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret.

1655 - de Try grundar även Överums och Ankarsrums Bruk.

1661 - Upprättas även ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663.

1666 - Järnbruket upphör.

1669 - de Try avlider 69 år gammal. Änkan Catharina de Try (f. de Besche) övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum. Hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy; Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström, Abel Reenstierna.

( De fakta som inte rör de Try och de Besche har klippts bort. För mer info; se hela artikeln.)

1731 - En pampig bruksherrgård uppförs för de båda änkorna och deras barn (brinner ned 20 januari 1995). Gusums kyrka invigs även 1731. Redan 1668 fick de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Detta gamla kapell förföll dock snart och ersattes med kyrkan, som till stor del kunde byggas genom de båda änkornas insatser.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++++++++

http://www.ostgotaleden.se/?MenuItemID=5555&CategoryID=5643&Article...

Vittviks omnejd: (finns mer att läsa under "Östgötaleden"--> se länken ovan)

Kattedals tegelbruk

Efter åkern följer du en stig som passerar några gamla lergropar. Lergroparna är spår efter Kattedals tegelbruk, vars ruiner ligger en bit fram. Du kommer ned till Kattedalsfjärden och följer sjöstranden ett tag. Leden viker bort från vattnet och förbi några vattenfyllda lertag. Även dessa är spår från tegeltillverkningen, dock inte fullt så gamla som de förra groparna. Du följer stranden ytterligare en liten bit och är snart framme vid det gamla tegelbruket. Huset som du ser på höjden på din högra sida heter Strömsborg, men kallas allmänt för "Bruket". Leden fortsätter genom lättvandrad hagmark ned till fjärden och fram till platsen där Kattedals fd tegelbruk låg. Rester av den gamla tegelugnen står kvar. Här finns en informationstavla som berättar om tegelbrukets historia, samt en bordsgrupp. Platsen är mycket vacker och inbjuder till en rast. Vittviks gård lyser vit på andra sidan fjärden.

Leden följer sedan en mycket trevlig sträcka längs stranden. Njut av de gotlandslika strandängarna där får och ungdjur betar bland änder och svanar. I nästa vik passerar du "baksidan" av Kattedal. Gården ligger till vänster lite uppför slänten. Kattedal är mycket gammalt. År 1433 köpte Karl Knutsson Bonde delar av Kattedal. Den som sålde hette Jeppe Sköttha. Gården lydde sedan under Fogelvik under lång tid. Leden korsar fler strandängar, samt Skvalhällen och sedan Orrtorpet innan du lämnar Kattedalsfjärden och följer skogsstigar och sedan en körväg ned till avstickaren mot Härads fd koppargruvor. Till gruvorna är det 1 km enkel väg och på platsen finns en informationsskylt för den vetgirige. Huvudleden går inte till gruvorna utan tar dig ned till den stora vägen.

Tips: Om du vill nå rast- och badplatsen vid Rånen, följer du stora vägen åt vänster i 100 meter Leden viker där av åt höger och följer en stig/väg till rast- och badplatsen. Vid rastplatsen finns ett vindskydd med ett skyddat läge nära sjön. Där finns också en grillplats och bordsgrupp. Ca 30 m söderut vid Malviken ligger Rånens badplats. Här finns badbryggor och en fin sandstrand, samt bordsgrupper, toalett, soptunna och parkering. För att komma tillbaks till leden går du samma väg tillbaka till stora vägen. Här tar du åt vänster och följer stora vägen där ledens huvudstråk ansluter.

Vägen du följer i riktning mot Valdemarsvik kallas "Långrådnavägen". En bit fram har du en åker på höger sida. Alldeles i åkerkanten och bara ett 20-tal meter från vägen låg Björnstorp. Hembygdsföreningen har satt upp en skylt som berättar om torpet. Ca 200 m efter Björnstorp, strax innan "kvarnstenskurvan", viker leden in (upp) på en stig åt höger. Du vet väl att det ligger en kvarnsten utanför vägräcket i kurvan? Efter en kilometer stig korsar du vägen till Vittvik och efter ytterligare några hundra meter skogsstig går du förbi resterna av Hagby fornborg, rester som dessvärre inte är så lätta att se för ett otränat öga. Du kommer ned till "Långrådnavägen" igen där du kan läsa mer om fornborgen på en informationstavla.

Rånen

Du befinner dig nu vid Rånens norra spets. Blicka ut över Rånen innan du fortsätter din vandring. Sjöns nordligaste spets upptas av ett stort vassområde. Här häckar brun kärrhök, svarthakedopping, knölsvan, skäggdopping m fl slättsjöfåglar. På andra sidan sjön ser du även ett fågeltorn. Du lämnar strax den större vägen och kommer via en mindre belagd väg fram till vägskälet vid Vallby. Här fanns förr både postkontor och lanthandel. Lanthandeln var inrymd i huset till höger och lades ned 1965.

Tips: Avviker du från leden och tar till vänster i vägskälet vid Vallby har du bara 400 m kvar till Tryserums vackra kyrka. Kyrkan uppfördes åren 1782-84. Den ersatte den gamla kyrkan, 7 km västerut vid Västertryserum, som blivit för liten pga folkökningen i socknen. Kyrkobygget genomdrevs av greve Gustaf Horn efter viss ovilja från församlingsborna. Kyrkobyggnaden ritades omkring 1780 av dåtidens främste arkitekt, hovintendenten Jean Eric Rehn och uppfördes av länsbyggmästaren Magnus Beurling. Första gudstjänsten hölls juldagen 1784 och invigning skedde 26 augusti 1785 av stiftets biskop, Uno von Troil. Samtliga familjemedlemmar ur ätterna Horn och Gyllenstierna vilar i ett gravkor under kyrkans golv. Ovanligt utformade kyrkstallar finns 100 m öster om kyrkan. Ursprungligen fanns ytterligare en identisk stallänga precis intill, vilken dock revs i november 1948. Fortsätter du ytterligare 400 m förbi kyrkan, så finns möjlighet att övernatta i vandrarhemmet Ekbacken som är inrymt i före detta missionshuset från 1876. Tio bäddar, kök, tv-rum, dusch och toaletter finns.

++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++

http://books.google.se/books?id=8hg_LcAusLQC&pg=PA185&lpg=PA185&dq=...

Network North: Scottish Kin, Commercial and Covert Associations in ... - Google böcker, resultatav Steve Murdoch - 2005 - History - 440 sidor

... paid some 130000 daler in November that year (1678) to Catherina de Besche, the widow of Henrik de Try, in return for her brassworks in Gusum.82 However, ...

books.google.se/books?isbn=9004146644...

++++++++++++++++

http://www.genealog.org/getperson.php?personID=6041&tree=3

Katarina De Besche

1616 - 1686

Katarina De Besche

1616 - 1686

Personal Information

Birth 1616

Gender Female

Died 13 Jun 1686 Norrköping, (E)

Last Modified 06 Jan 2007 23:54:18

Father Hubert De Besche, b. 1582

Family ID 6064 Group Sheet

Family Henric De Try, b. 1601, Liége

Married 1640

Children

1. De Try, b. 12 Dec 1641, Sankt Olai, Norrköping, (E)

2. Henrik Henry De Try, b. 1642, Sankt Olai, Norrköping, (E)

3. Pierre Peter De Try, b. 1646

4. Elisabeth De Try, b. 1645

5. Daniel De Try, b. 28 Sep 1650

6. Katarina De Try, b. 6 Aug 1654

7. Hubert De Try, b. 8 May 1655

++++++++++++++++++++++++++++++++

http://web.telia.com/~u13607243/landeen/0001/16336.htm

Ansedel Katarina de Besche

1616-1686

ff

Gilius de Besche. Född 1556 i Amsterdam. Byggmästare, Arkitekt.

fm

Heléna de Besche. Född 1558 i Amsterdam.

mf

NN Rocquette.

f

Hubert de Besche. Född 1582. Död 1658. Slottsbyggm. o Brukspatron.

m

Marie Rocquette. Född 1591 i Languedoc, Frankrike. Död 3 januari 1648.

Katarina de Besche.

Född 1616.

Död 13 juni 1686 i Wittvik, Tryserum (Smål).

Gift 1638.

Make:

Henrik de Trij. Industriledare, Brukspatron.

Född i Liége, Belgien.

Död 13 oktober 1669 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).

Född något av åren kring sekelskiftet 1500-1600, anges på sitt porträtt vara född 1601 men uppgift saknas varifrån detta årtal kommer. (SoH1976:3, s134).

År 1630 är han myntsmed i Nyköping. Trots att myntverket läggs ned stannar han kvar i staden till 1636, då han flyttar till Norrköping. Han är redan före 1630 gift, men hustrun avlider trol omkr 1636, varefter Henrich under 1630-talets senare del gifter om sig med Catharina de Besche. Genom hennes släkt erhåller han anställning som arbetsledare vid industrierna i Norrköping. Därmed påbörjas en karriär som industrimagnat och brukspatron. Henrich grundar Gusums bruk 1652 och blir medintressent vid tillkomsten av Överums och Ankarsrums bruk 1655. Han bor kvar i Norrköping till 1661, då han flyttar till Gusum. Där avlider han 13/10 1669. Jordfästning äger rum i St Olai församling i Norrköping 7/12 1669. (Vallonsläkter under 1600-talet; Kjell Lindblom).

BARN:

Dotter . Begravd 12 december 1641.

Död 1641.

Hubert de Trij. Kornett.

Begravd 8 januari 1654.

Dotter . Begravd 6 augusti 1654.

Död 1654.

Peter de Trij. Brukspatron på Överums bruk.

Född 1639 i Norrköping.

Död 1699 i Överum, Lofta (Smål).

Sin ungdom tillbringar han vid Gusum, där han tidigt blir arbetsledare. Parallellt med sin verksamhet vid bruket upptas han till borgare i Söderköping 1664. I Gusum förälskar han sig i dottern till en av de vid bruket anställda arbetarna. Trots föräldrarnas motstånd mot mesalliansen gifter han sig 1668 med Elisabeth Noé. Bröllopet leder till en total brytning med familjen och Peter görs arvslös. Samma höst anställs Peter av sin morbror Gillis de Besche som skrivare vid Överums bruk. Han avancerar till förvaltare och köper 3/6 1672 tre fjärdedelar av bruket. Den återstående fjärdedelen ägs av morbrodern. Vid Överum kommer Peter att bli verksam till sin bortgång 1699. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).

Henrik de Trij. Bruksinspektör.

Född 1642.

Död 24 april 1708 i Risinge (Östg).

(SoH1976) vid faderns död 1669 inträder han som medhjälpare till modern i skötseln av bruksrörelsen. Henrik ägnar i första hand sina krafter åt Ankarsrums bruk, där han är förvaltare och delägare fram till 1679, då han flyttar till Tryserums sn. År 1691 blir Henrik bruksinspektör vid Finspång. Den 26/4 samma år äktar han sin betydligt yngre syssling Maria Fosti i Hedvigs kyrka i Norrköping. Hans mor, Catharina de Besche, har avlidit fem år tidigare. Om hon varit i livet skulle hon säkert ha ogillat även detta äktenskap, eftersom också släkten Fosti från början var en arbetarsläkt i Sverige. Henrik avlider 24/4 1708 i Risinge sn. Hustrun gifter om sig och slutar sina dagar 1750 i Tryserum sn. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).

Elisabet de Trij. Född 1646.

Död 26 juli 1676 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).

I Snällebo, Tryserum avlider en Elisabet de Trij 1718 1/12 vilken med åldersberäkning är född 1646. Kolla!!!!

Daniel de Trij. Döpt 28 september 1650.

Begravd 16 mars 1656.

Hubert de Besche. Född 1655.

Begravd 17 maj 1692.

Bor kvar hos sin mor till hennes död 1686. I slutet av 1680-talet blir han militär och tillhörig Norra Skånska Kavalleriregementet. Han avlider redan efter några års tjänst och jordfästs i familjegraven i St Olai kyrka i Norrköping 17/5 1692. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).

Katarina Maria de Trij. Döpt 2 februari 1655.

Katarina de Besche´s levnadsbeskrivning :

Född 1616.

Död 13 juni 1686 i Wittvik, Tryserum (Smål).

Personregister Efternamnsregister Ortsregister

Till min startsida

(c) Barbro Behrendtz

Framställd av DISGEN version 8.1b 2006-06-28

++++++++++++++++++++++++++++++++

LÄSTIPS: boken "Gusums bruk 1653-1953"

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/716.html

Ulf Wallgren (Ulfwa) Postat måndagen 12 februari 2007 - 21:10

Hej John och Kerstin !

Gusums bruk grundades 1653 av valloner. Vallonnamnen fanns kvar i Gusum under 1700 talet. Om man läser på sidan 141 i boken "Gusums bruk 1653-1953" så namnges ett antal personer som hade plats på kyrkbänkarna i Ringarum. En av dessa var Collas Debou. Dessa bänklängder är från 1732. Min hypotes är den att Collasdotter skulle kunna häröra från det vallonska namnet Collas.

Med vänlig hälsning

Ulf Wallgren

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

LÄS MER NEDAN OM GUSUMS BRUKS HISTORIA:

http://www.gusumsbruksmuseum.nu/

Historik

GUSUMS BRUK 1653 - 1988

1653 - Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på tillgång till vattenkraft och skog. Ur handelssynpunkt är platsen också gynnsam, då det endast är 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret.

1655 - de Try grundar även Överums och Ankarsrums Bruk.

1661 - Upprättas även ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663.

1666 - Järnbruket upphör.

1669 - de Try avlider 69 år gammal. Änkan Catharina de Try övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum. Hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy; Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström, Abel Reenstierna.

( De fakta som inte rör de Try och de Besche har klippts bort. För mer info; se hela artikeln längre ned)

1731 - En pampig bruksherrgård uppförs för de båda änkorna och deras barn (brinner ned 20 januari 1995). Gusums kyrka invigs även 1731. Redan 1668 fick de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Detta gamla kapell förföll dock snart och ersattes med kyrkan, som till stor del kunde byggas genom de båda änkornas insatser.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++++++++

http://www.ostgotaleden.se/?MenuItemID=5555&CategoryID=5643&Article...

Vittviks omnejd: (finns mer att läsa under "Östgötaleden"--> se länken ovan)

Kattedals tegelbruk

Efter åkern följer du en stig som passerar några gamla lergropar. Lergroparna är spår efter Kattedals tegelbruk, vars ruiner ligger en bit fram. Du kommer ned till Kattedalsfjärden och följer sjöstranden ett tag. Leden viker bort från vattnet och förbi några vattenfyllda lertag. Även dessa är spår från tegeltillverkningen, dock inte fullt så gamla som de förra groparna. Du följer stranden ytterligare en liten bit och är snart framme vid det gamla tegelbruket. Huset som du ser på höjden på din högra sida heter Strömsborg, men kallas allmänt för "Bruket". Leden fortsätter genom lättvandrad hagmark ned till fjärden och fram till platsen där Kattedals fd tegelbruk låg. Rester av den gamla tegelugnen står kvar. Här finns en informationstavla som berättar om tegelbrukets historia, samt en bordsgrupp. Platsen är mycket vacker och inbjuder till en rast. Vittviks gård lyser vit på andra sidan fjärden.

Leden följer sedan en mycket trevlig sträcka längs stranden. Njut av de gotlandslika strandängarna där får och ungdjur betar bland änder och svanar. I nästa vik passerar du "baksidan" av Kattedal. Gården ligger till vänster lite uppför slänten. Kattedal är mycket gammalt. År 1433 köpte Karl Knutsson Bonde delar av Kattedal. Den som sålde hette Jeppe Sköttha. Gården lydde sedan under Fogelvik under lång tid. Leden korsar fler strandängar, samt Skvalhällen och sedan Orrtorpet innan du lämnar Kattedalsfjärden och följer skogsstigar och sedan en körväg ned till avstickaren mot Härads fd koppargruvor. Till gruvorna är det 1 km enkel väg och på platsen finns en informationsskylt för den vetgirige. Huvudleden går inte till gruvorna utan tar dig ned till den stora vägen.

Tips: Om du vill nå rast- och badplatsen vid Rånen, följer du stora vägen åt vänster i 100 meter Leden viker där av åt höger och följer en stig/väg till rast- och badplatsen. Vid rastplatsen finns ett vindskydd med ett skyddat läge nära sjön. Där finns också en grillplats och bordsgrupp. Ca 30 m söderut vid Malviken ligger Rånens badplats. Här finns badbryggor och en fin sandstrand, samt bordsgrupper, toalett, soptunna och parkering. För att komma tillbaks till leden går du samma väg tillbaka till stora vägen. Här tar du åt vänster och följer stora vägen där ledens huvudstråk ansluter.

Vägen du följer i riktning mot Valdemarsvik kallas "Långrådnavägen". En bit fram har du en åker på höger sida. Alldeles i åkerkanten och bara ett 20-tal meter från vägen låg Björnstorp. Hembygdsföreningen har satt upp en skylt som berättar om torpet. Ca 200 m efter Björnstorp, strax innan "kvarnstenskurvan", viker leden in (upp) på en stig åt höger. Du vet väl att det ligger en kvarnsten utanför vägräcket i kurvan? Efter en kilometer stig korsar du vägen till Vittvik och efter ytterligare några hundra meter skogsstig går du förbi resterna av Hagby fornborg, rester som dessvärre inte är så lätta att se för ett otränat öga. Du kommer ned till "Långrådnavägen" igen där du kan läsa mer om fornborgen på en informationstavla.

Rånen

Du befinner dig nu vid Rånens norra spets. Blicka ut över Rånen innan du fortsätter din vandring. Sjöns nordligaste spets upptas av ett stort vassområde. Här häckar brun kärrhök, svarthakedopping, knölsvan, skäggdopping m fl slättsjöfåglar. På andra sidan sjön ser du även ett fågeltorn. Du lämnar strax den större vägen och kommer via en mindre belagd väg fram till vägskälet vid Vallby. Här fanns förr både postkontor och lanthandel. Lanthandeln var inrymd i huset till höger och lades ned 1965.

Tips: Avviker du från leden och tar till vänster i vägskälet vid Vallby har du bara 400 m kvar till Tryserums vackra kyrka. Kyrkan uppfördes åren 1782-84. Den ersatte den gamla kyrkan, 7 km västerut vid Västertryserum, som blivit för liten pga folkökningen i socknen. Kyrkobygget genomdrevs av greve Gustaf Horn efter viss ovilja från församlingsborna. Kyrkobyggnaden ritades omkring 1780 av dåtidens främste arkitekt, hovintendenten Jean Eric Rehn och uppfördes av länsbyggmästaren Magnus Beurling. Första gudstjänsten hölls juldagen 1784 och invigning skedde 26 augusti 1785 av stiftets biskop, Uno von Troil. Samtliga familjemedlemmar ur ätterna Horn och Gyllenstierna vilar i ett gravkor under kyrkans golv. Ovanligt utformade kyrkstallar finns 100 m öster om kyrkan. Ursprungligen fanns ytterligare en identisk stallänga precis intill, vilken dock revs i november 1948. Fortsätter du ytterligare 400 m förbi kyrkan, så finns möjlighet att övernatta i vandrarhemmet Ekbacken som är inrymt i före detta missionshuset från 1876. Tio bäddar, kök, tv-rum, dusch och toaletter finns.

++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.vallon.se/discus/messages/11/210.html?1121265400

Erland de Flon Postat den Söndagen den 05 Mars, 2000 - 16:58:

Nej det gör jag inte. Men jag är intresserad av det eventuella släktskapet mellan mannnen George och Hubert Willem de Besche f 1582 Liège Belgien

vigd 1:a gången med Maria Rocquette f 1591, d 1648

deras dotter Catharina f 1615, d 1686-06-13

samt till Maria de Besche f omkring 1580 begravd 1650-12-23.

Marianne Arvidsson Postat den Torsdagen den 02 Augusti, 2001 - 22:02:

Hej,

Jag har en kopia av "Stamtafla öfver Adeliga Ätten De Besche No 7634"

där finns bl a Hubert De Besche med (min anfader) född i Liege 1582,

gift första gången med Maria Rocquette född 1591, dog 1648,

gifte sig 2a gången med Märta Friedrichsdotter. Maria de Besche, född 156.., gift i Liege (Lüttich) 1a gången med Jean de Flon, se adel: ätten Adlercrona No 868,

andra gången 1593 med Jean Moyal.

Catharina de Besche föd 1616 - dog 1686, var Hubert de Besches och Maria Rocquettes dotter. Hon gifte sig 1637 i Norrköping med Henrik de Try, född 1601 - dog 1669, vid Gusums Bruk, de fick 3 söner och 2 döttrar.

En George De Besche var son till Huberts bror Gerard de Besche, ägare av Forsmark och Berklinge. George föddes 1641, dog 1711 gifte sig 6/6 1666 med Althea Bothler från Amsterdam, född 17/10 1646. De fick också en son; George född 1669 - dog 1730, bruksägare vid Forsmark gifte sig 1709 med Anna Katarina Boor född 18/2 1684, dog 1749 29/5. De fick 8 barn.

Kära hälsningar

Marianne

++++++++++++++++++++

http://www.vittviks-konferens.se/vittvik/historik.htm

Kort Historik om Vittvik

Vittvik har lytt under Fogelviksgodset och nämns i 1559 års jordebok som tvåfrälsehem. År 1613 var Vittvik en liten by med tre bönder som gav sin skatt till Fogelvik.

Nils Gyllenstierna 1585 - 1622, skrev sig till Vittvik och omskapade byn till ett herrgårdsmässigt bebyggt säteri.

Brorsonen Johan Gyllenstierna var nästa ägare till egendomen på 1620-talet.

Efter dennes död övertog dottern Sigrid med make, friherre Göran Flemming, egendomen. Sigrid blir änka 1667 och gifter om sig 1674 med sin fars kusin Johan Gyllenstierna.

I 1698 års jordebok är arvingarna till Johan Gyllenstierna skrivna under Vittvik.

Egendomen stannar under Fogelvik hela 1700-talet.

1802 har Vittvik lämnat Fogelviksegendomen och Thage Thott säljer godset till brukspatronen på Gusum, Eric Vilhelm Westerberg. Den nuvarande huvudbyggnaden lär ha blivit uppförd under den här tiden. 1851 köps Vittvik av Samuel Kellman som äger det fram till 1865 då egendomen säljs till Axel Tisell. Vittvik byter ägare inom kort och kamreraren på Fogelvik, A. Cederblad, blir nästa innehavare. Efter hans död 1890 köper bröderna F.O., S.F. Sjögren och Aug. Jonsson Vittvik.

Aug. Hansson äger Vittvik 1917 och ett år senare förvärvas egendomen av Oskar Löfgren. Efter dennes död 1935 övergår äganderätten till dottern Bertha Ählman och från 1953 ägs Vittvik av sonen Carl-Olov Ählman.

1974 avstyckades och såldes dåvarande mangårdsbyggnad med grindstuga, sjöstuga och stall.

Alltsedan 1991 ägs anläggningen av Inotec AB, Stockholm som bedriver kurs- och konferensverksamhet i byggnaden.

Förvaltare är Carl-Olovs son Henrik Ählman, Vittviks Gård.

Hitta till Vittvik!

Vittviks Herrgård ligger vackert belägen längst in vid Kattedalsfjärden söder om Valdemarsvik.

På länkarna nedan finns karta och vägbeskrivning där du själv anger från vilken adress du skall åka. Vi hälsar dig varmt välkommen, och du... Kör försiktigt!

Karta över Vittvik med omnejd (välj Vittvik gula huset)

Vägbeskrivning till Vittvik från din adress

Snabb vägbeskrivning:

1) Norrköping - tag väg "E22" mot Kalmar.

2) Avfart Valdemarsvik - vik av och kör sedan "förbi" Valdemarsvik till avfart mot Långrådna (lång uppförsbacke).

3) Avfart Långrådna - vik av och följ vägen till avfart mot Vittvik (vä)

4) Avfart Vittvik - sväng av och följ vägen mot Vittviks Herrgård.

5) Vittviks Herrgård, 0123-33 021

---

Vittviks Herrgård

Företag Vittviks Konferenscentrum AB

Adress Besök: Vittviks Herrgård

Adress 2 Box 5178

121 18  JOHANNESHOV 

Land Sweden

Telefon +46(0)123-330 49

Fax +46(0)123-330 49

E-post vittviks.servicecenter@alfa.telenordia.se

Hemsida www.vittviks-konferens.se

Bransch

Produkter & Tjänster Konferens med övernattning i genuin herrgårdsmiljö mitt i skärgården mellan Norrköping och Västervik.

Ett stort utbud av aktiviteter som ex jakt, fiske och lerduveskytte. Vacker miljö för långpromenader och svampplockning, bastubad och pool.

+++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.tjust.com/loftahammar/index.htm

-------------------------------------------------------------------------

Up-to-date 99-12-04 ÅRTAL I LOFTA till år 2000

År till 2000 - År från och med 2000

100 Loftadalen seglingsbar in till Hässelstad

900 Gurstens runstenar, den ena nu i gamla folkhögskolan, härstammar från 900-talet och kan tolkas som en kristen symbol. På 900-talet blir Svea- och Götaland ett rike

1000 tal Kanske fanns en träkyrka på Kyrkkullen vid Ottinge. "den första i Tjust och innan ännu någon finns på Öland eller Åland"

1100 ca Havet drog sig tillbaka extra snabbt ca 1,7 m vilket fick till följd att Loftadalen torrlades.

1180 ca Gamla sten-kyrkan i "Lopta" byggs sent 1100-tal. Ny kyrka se 1837

1240 Totto Nicolai Lenck, präst i Lopta till 1259

1333 En Herman, kanik i Linköping, skänker en äng i Svindhult till "Ecclesia mea in lophto"

1333 Jätten Puke var rädd för tre saker som han hatade "Kovre källe Lofta bjällre å Svinhulte hunn". Lofta bjälle var kyrkklockan och Svinhulta hunn var ängen som skänktes till kyrkan 1333

1360 Stäkeholm (Stegeholm) började byggas. Färdig ca 1365

1361 Kum(b)la by omnämnes men övergavs senare och delades, förmodligen efter digerdöden

1377 Skensta by vid Ottinge omnämns. Den överges förmodligen på 1500-talet

1380 Vinö omtalas första gången. Namnet kommer från ordet Winja som innebär att släppa djur på bete

1385 Gården Bokalla (Åkerholm) tillhör Bo Jonsson Grip som då var häradshövding i Gamleby

1390 Namnet Överum finns nämnt 1390 då det stavades Öfrarum. Se 1931

1391 De älsta arvshandlingarna i Tjust gäller Vida där 1391 Olaf Bodgerson erhåller del i arv efter sin makas fd make. Till de älsta bouppteckningarna finns ett från Vida 1625 efter Annass Annersdotter

1400 ca Lofta kyrka bränns av "Vitaliebröderna" och deras hövding Bengt Niklisson

1400 -tal Den nyanlagda gården blev kallad Nygård medan Åby kallades gamelgården. Byggnaden anlades på 1740-talet i Tjustempir

1452 Västervik och Stegeholm bränns av danskarna

1486 10-25 Claus i Rumma säljer fyra alnar jord i 'korsa' till Nils Tyrsson i Dråpstad. Daterat i Utrike.

1500 Lofta altarskåp tillverkades i Antwerpen i början på 1500-talet och skänktes till Historiska Museet 1867

1509 Frimarknaden i Vida förbjöds för att inte konkurrera med Västerviks handelsprivilegier

1517 Västervik och Stegeholm brändes av kung Kristian. Lofta sänder 80 man till undsättning under Nils Mattsson på Hasselby. 140 personer dödas, få undkom. Befolkningen drar sig tillbaka till Gamleby. Gustav Vasas styrkor återerövrar slottet 1521

1550 ca Ottinge tillhör Jöns Håkansson

1561 Grevskapet Stegeholm bildas. Upphör 1674

1570 Älvsborgs lösen. Taxeringslängd för Lofta upprättades 1571 (avskr i Hemb.arkivet) med syftet att få in skatter till Älvsborgs lösen

1600 Loftas nu äldsta hus byggdes i Gursten omkring 1600. "Eländet" i Vindekulla och gårdshuset på Hasselby är nästan lika gamla

1609 "Hammaren" (Loftahammar) blir annex till Lofta och 1852 eget pastorat

1610 ca Brodermordet på Ottinge. Se berättelsen "Eldgaffeln på Ottinge"

1612 Västervik och Stegeholm bränns av danskarna

1623 Lofta brudkrona gåva av Jöns Lillie och Metta von Shieding Åttinge. 1274 g förgyllt silver (se 1842)

1635 Boskapslängd för Lofta upprättades (Avskr i Hemb.arkivet)

1650 Tingstadborna är stämda till tinget för att de inte underhållit vägen Buttebo och Tingstad mot Ottinge. Men de frias och vägen tas in i underhåll för hela Lofta eftersom den är "kyrkoväg, kvarnväg och andra tarvors väg"

1652 Det första sockenstämmoprotokollet i Lofta, lagstadgat 1723

1654 Predikstolen i Lofta kyrka skänktes av Nils Mannersköld från Narva

1656 Överums bruk anläggs av vallonerna de Besche och de Trij 1865. Den ursprungliga produktionen var kanoner (styckebruk). Se 1747 och 1914

1658 Inge i Hägg hade slagit en häst med en yxa. Inge försvarade sig med att hästen betat på han ängar mrn dömdes att ersätta skadan. De förlikades senare med att Inge betalade 8 Rdb för hästen.

1677 Stegeholm och Västervik brändes av danskarna och blev därefter reducerat till kronan. Slottet byggs inte upp igen

1695 Fjärdingsm. skulle bortföra brennevinskaggarne från supsällarne. Kyrkan och de fattige delade intäkterna från förs.

1700 -tal I Tjust bergslag framställdes också koppar och många smärre schakt öppnades. Till de större hör Hasselby i Lofta (se 1765) och Hellerö i V Ed. Malmen fraktades först till Åtvidaberg men senare bygdes ett kopparsmältverk i Hedviksfors under Åkerholm. Det kan ha varit vid Smedstorpfallet i Lofta

1701 Vägen från Nygård genom Råberga mot kyrkan röjs av Lars Sparre. Den rätas och får asfalt år 1989. Ny bro över Dynestaviken byggs år 1930 och 1997. Det har funnits bro över Dynestaviken även mitt för Nygårds herrgård

1705 Gästgiveriet i Harg flyttades till Vida år 1705 och befriades från skyldigheter 1905

1708 Isaac de Bèsche, ägare av Nävekvarn, Ålberga och Överums bruk, köper Forsby och Ottinge. Isaac hade sju barn. Dottern Eva Christina g Knorring ärver Forsby och de köper 1726 Bjursund. Dottern Julians g von Gertten ärver Ottinge. Sonen Isaac von Knorring efterlämnar 1755 Bjursund till dottern Christina g Lybecker, Hellerö till Eva Catharina samt Forsby och Ottingt till sonen kapetn Jöran Isaac

1710 I pesten okt 1710 - feb 1711 dog i Lofta 166 personer

1719 Gräntzö kanal grävs. Sägen säger, att det var ryska krigsfångar som grävde, men det är osäkert (se 1814)

1725 Åkerholm byggdes ca 1725 samt 1755 av J G Strubel. Byggherre var ryttm o frih Georg Henrik Lybecker 1720 - 1776

1764 Tegelbruk i Fästad drivs av Jacoboch Johan Pehrsson och levererade bla tegel till nya tingshuset i Gamleby

1765 Koppargruvorna på Tintorp upptogs 1765. Gruvschakten är ca 40 m djupa och smältverk byggdes vid vattenfallet i Smedstorp. Koppargruvorna på Tintorp rasar 1787. Fem omkommer, gruvdriften upphör 1790

1771 Storskifte på Hägg 1771-1775 samt 1851

1772 Öfverums och Olserums rusthåll utökas till sju tunland utsäde samt med Kam-Ull-Spin-Scholae

1789 Gustaf III gavs ökad makt och rådet som bestod av adeln avskaffades. Prästen Stenhammar i V Ed röstade för förslaget varvid Knorring på Forsby blev så förgrymmad, att han en mörk natt lät hämta sina föräldrars kvarlevor från Lofta och förde dem till en grav på en kulle vid Forsby

1790 Slottet på Ottinge, förmodligen från 1200-talet, rivs.Men det finns ingen dokumentation om något slott och det är tveksamt om det funnits. Det nya huset byggs av Carl Cullberg 1846-1850 på ena flygelns grund

1795 Prosten Henning Hallström föreslår att ny kyrka skall byggas i Lofta

1798 Öfverums förste brukspredikant var komministern i Ed Anders Lorens Hultner. Därefter kom Lars Lindelius och 1799 Yckenberg. Den första gudtjänstlokalen låg på en kulle väster om masugnen. Den blev senare använd som snickarbod och revs vid sekelskiftet. År 1798 beviljas Brukspatron Steens ansökan "... at, i stället för hwar tredje Söndag ... hela året öfwer wid Öfwerums Bruk i Lofta sokn genom Församlingens pastor eller dess medhjälpare med predikande, bön och sång ..."

1800 tal Loftaån sänks och fallet vid Forserum försvinner. Häggs kvarn flyttas från Forserum till Sågartorp

1801 Kyrkans mellanklocka omgjutes av Anders Billsten i Norrköping för 304 RDB

1801 Det överenskoms, att den som anställer så kallade statstorpare skall sörja också för deras hustrur och barn. Det hade nämligen uppstått ett besvärande tiggeri

1804 Skola inrättas i gamla fattigstugan ovanför gamla kyrkan i Lofta. Se 1917

1804 14 nov Eld förstörde en del kyrkohandlingar på prästbostället. Främst Loftahammars böcker drabbas. Se 1609

1805 En man från Lofta utbildas i Linköping till koppympning

1806 Man gav upp mot tiggeriet. I stället gav man de fattige en bricka med namn och nummer som de skulle ha om halsen och som berättigade dem att gå runt i socknen. De som stryker omkring och begär allmosor utan tillstånd får undergå stockstraff. Den som tigger i andra socknar för stockstraff två söndagar efter det att han blivit hemförd. Barn får ris

1811 Skörden blev inte så bra. Emellertid beslöts att varje matlag skall insamla minst 1,5 skålpund för att ge till Blackstad där svårt hagel förstört all gröda

1813 Några broar hade förfallit. Det konstaterades att skogsdriften gör det nödvändigt att ersätta dem med broar av sten även om det blir dyrare

1813 "Vargar och andra större skadedjurr äro här på slättbygden alldeles okända och till rävars och andra odjurs utdödande har församlingengen vidtagit åtgärder."

1814 "Den nya och vackra" sockenstugan (nuvarande Församlingshemmet) invigs

1814 Gränsö kanal grävs och blir färdig ca 1817. Aderton fångar från franska kaparfartyg anländer från Kalmar för att delta i arbetet. Kanalen är 705 m lång. Första grävning påbörjad 1719

1822 12-04 Kyrkans storklocka sprack. De andra hade spruckit 1798 och 1817. Två klockor omgjöts år 1824 för 425 daler. Det blev dåligt gjort och måste göras om efter några år för en kostnad av 1.271 Rd Banco

1825 Lofta får reguljär postgång onsdag och lördag till Lofta 16.00 från Gamleby

1830 Sedan gammalt fanns en brygga över sundet vid Strömsholmarna. Där fylldes under åren och vägen blev alltmer framkomlig även för oxar. På 1830-talet muddrades segelleden. Den nuvarande klaffbron byggdes 1980 efter det att den gamla svängbron påseglats

1832 Nils Engström f i Lofta 1794, bosatt i Engstad, d 1855 som kyrkvaktare(?) / klockare(?) och skolmästare var Loftas första Lärare. Kungl förordning om skolväsende kom 1842

1834 Sockenstämman beslutar bygga ny kyrka i Lofta

1835 Storskifte på Harg

1835 Sista gudstjänsten i Lofta gamla kyrkan hålls av Samuel Aspling den 8:e mars. Nya kyrkan färdig i december 1837

1835 "De som önska få sina bränvinspannor uppmätta bör giva sig tillkänna hos fjärdingsmannen Petersson, som lovade att hos herr Ingeniör Norgren en sådfan mätning rekvirera"

1835 Frågan väcktes om missbruk av brudkronan. Cajsa Jönsdotter från Elgenäs hade nämligen, efter avflyttning till Ukna, fött ett barn i förtid. Mannen bör plikta och medlen tillfalla kronans reparation och förgyllning

1836 Julafton 15.00 ringde Lofta klockor första gången från nya kyrkan som invigdes 1837

1842 Brudkronan 'den ålderdomligaste i stiftet' repareras. Vikten minskas till 797 g

1845 Första skolhuset i Lofta byggs enligt 1842 års folkskolestadga

1845 Brandförsäkring av kommunens hus införes

1846 Slottsholmsvarvet vid ruinen, läggs ned

1848 Kyrkans fattigvård överföres till komunal sockennämnd. Fattigmagasin inrättas i Åkerholm och "tornet". Säkert innebar det en förbättring men man ville inte dra försorg om utsocknes. Man skrev till Konungens befallningshavare i Kalmar om avhysning "åtskillige familjer" till Gamleby, Ed och Växiö.

1849 Ett fattigt barn från var rote erbjudes fri skolundervisning

1850 ? Klockgjutardråpet i Riskasten (ÖC 1982-04-05)

1850 Det fanns ett framgångsrikt skeppsvarv på St Rätö på 1800-talets mitt

1852 Loftahammar var annex till Lofta från 1609 och fram till 1852 då det blir eget pastorat. Den förste kyrkoherden var Carl Rydwall 1798-1854.

1856 Lofta får - äntligen - sin förnämliga kyrkorgel, en Marcussen o. Søn Danmark med 18 stämmor. Men organisten Hans Jakob Carlholm, en av tolv sökande anställdes redan 1842. Vad spelade han på till 1856? Orgeln renoveras 1992

1857 -02-25 Ett nytt skeppsvarv i ej så liten skala skall anläggas i närheten av Västervik nämligen å den sk Ladugårdens ägor i Lofta socken. Kapten G Landström är den som satt sig i spetsen för detta företag.

1858 År 1858 fångades den sista vargen av Jaen Jonsson i en varggrop i Råserum.

1858 År 1858 anlade en kapten Landström den första tändsticksfabriken i Västervik, och därmed hade staden fått sin första mera bestående specialindustri. Fabriken låg i Lofta till inkorporeringen 1906. Tändstickorna blev en världsartikel och beställninger kom1865 ända från Hongkong. Fabriken utbyggdes 1869 och årsproduktionen upgick 1877 till 20 miljoner askar. År 1860 vara arbetareantalet 80 och ökade till 108 år 1877 men dessutom var 100 familjer i sina bostäder och en del fångar på cellfängelset sysselsatta. Av dem var 82 barn och ungdomar under 20 år. Se 1876 och 1893

1859 "Kontantunderstöd" utgår till 48 st, de flesta "pensionärer"

1859 0 Lofta socknen uppdelas i 16 rotar: 01 Ofverum 02 Borsnäs, Fårö, Tintorp, Solberga, Sågartorpet 03 Hägg och Skynnerstad 04 Mejstad,Hässelstad, Kårtorp 05 Forserum, Hvadet, Hvivelsjö och Trostad

1859 0 06 Norrsjö, Tingstad, Hässelstadtorp, Hjulby 07 Gökstad, Ottinge, Vindekulla 08 Grånsten, Elgenäs, Carlsäng, Carlstorp 09 Utrike, Ekhult, Södersjö, Hvittinge 10 Åkerholm, Torpa, Nybble, Ekeby, Nybble utjord

1859 0 11 Winö, Uknö, Östantorp 12 Norrlandet 13 Norrlandet 14 Nygård, Brånestad, Svinhult, Dynestad, Gursten 15 Stengårdsnäs, Hycklinge, Råberga, Harg, Reverum, Brotorp, Vida 16 Fästad, Lapserum, Lapesrumstorp och Dropstad

1860 "Såsom en begynnelse till ett blivande sockenbibliotek för Lofta församling har kammarherre A.F. Liljenstolpe i Stockholm behagat översända en gåva av 56 band av diverse innehåll till pastorsämbetet i Lofta."

1862 Upprensning av Storån (Loftaån)

1862 En "Barnmodersketjänst" inrättas, lön 165, senare 250, Riksdaler Banco per år.

1862 För första gången avlönas skolläraren (Becker) med 300 RDB

1864 Lofta får kronofjärdingsman, lön 100 riksdaler banco, ökar till 200 år 1877

1867 Lofta bidrar till provinsialläkare i Gamleby

1870 Nils Trybom öppnar affär vid Komministergården, där kyrkstallarna senare byggdes. Flyttar den 1890 till det lilla huset bredvid fattigstugan (senare kommunalhuset)

1870 ca Strömsholmen och Stegeholms kanal överlåtes på Västervik (1884)

1872 ca Herr Petersson öppnar affär i Björnsholm. Dahlgren tar över xxx och säljer till Kooperativa 1920. En bror till Nils Trybom startar en affär i Fästad

1874 Lofta Sparbank bildas den 5:e feb 1874. Den hade lokaler i gamla sockenstugan i Lofta 1874-1906, se 1904, 1951 och 1970.

1874 Första poststationen inrättas i Fredriksberg 1874 där Stjärnkreutz blir föreståndare

1875 Gamleby sparbank grundas 1875. Gamleby folkbank bildades 1898.

1876 Tillgången på aspvirke på orten för tändstickstillverkning är nära nog uttömd. 40.000 kbf importeras från Finland och resten från Ryssland. 1877 tillverkas uteslutande säkerhetständstickor

1877 Jonas Persson 88 år, som bodde hos sin dotter och måg Petter Hindriksson i Forserum, fick huvudet avskuret av en svagsint yngling.

1880 Axel B Karlholm 27 år, öppnar sin affär i Fridhem. Tore Karlholm övertar affären 1912 och driver den där till 1963

1880 Skolpojkar och do flickor erhåller var sitt hemlighus (dass) vid Lofta skola

1880 Hersö skänks av Lofta församling till kyrkoherde Blomkvist i Loftahammar.

1880 Postgång tisdag, torsdag och lördag från Gamleby 14.00 via Vida skjutsstation till Björnsholm och med ankomst i Lofta 16.00. Från 1911 går posten dagligen

1883 Nykterhetslogen "Skölden" stiftas i Lofta, man möttes ofta i Fårö skola och fick 97 medlemmar första året.

1884 Lofta folkmängd uppgår till 3233 personer (inkl Överum), 2950 år 1892, 3095 år 1890 och 2956 år 1900

1884 Lofta post blir postsparbank

1888 Församlingsböcker ersätter husförhörslängder, i Lofta hölls det sista husförhöret 1896

1893 År 1893 brann tändsticksfabriken ned så att endast murarna återstod. Den såldes 1903 till Jönköpings och Vulcans Tändsticksfabriks AB som 1917 ingick i Svenska Tändsticks AB (STAB). Kreugerkraschen 1932 (se do) blev ett hårt slag och driften låg nere några år innan den åter kom igång

1896 ? Kyrkoherde Holmberger skänkte korfönstret i Lofta kyrka "Jesus välsignar barnen"

1898 Anonyma brev från en brevskrivare i Lofta föranleder biskopens protest.

1898 År 1898 förvärvade staden tändsticksfabriksområdet, Norrlandet, Lucerna, Ringholmarna och Notholmen, mot att man i utbyte lämnade bla den av staden ägda egendomen Ekhagen samt kr 3.486:62 i mellanavgift. Inkorporering beviljades 1904 att träda i kraft 1906, mot en skatteersättning till Lofta på 1000 kr per år under 15 år. Men staden sålde marken i Gamleby för 90.000 kr år 1910.

1899 Poststationen flyttas från Björnsholm till "närheten av Lofta kyrka"

1900 "Skölden" får ny lokal i en ombygd smedja (G A Nilsson, Lindesberg)

1900 ca Trampcyklar tas i bruk. Först var Åkerholm och Hycklinge

1901 Lofta Missionsförening bildas. År 1904 byggs missionshuset i Trostad

1901 -08-28 Friherre Carl Axel Adolf Raab på Åkerholm avlider 53 år gammal. "Att förtälja hans äventyrliga och omväxlande levnadsbana vore detsamma som att skildra "En vildhjärnas memoarer"". Han var dotterson till greve Carl Axel Löwenhielm. När han blev myndig erhöll han ett arv på 700.000:- vilket var en oerhört stor summa. Släktingarna fick sätta honom under förmyndare men då fanns inte mycket kvar av förmögenheten. Det var hans farbror baron Carl Raab på Helgerum, d 1902 86 år gammal som blev förmyndare. Under återstoden av sitt liv bodde Raab på Åkerholm där han erhöll mat och husrum samt 500:- om året till kläder

1904 Emebrings affär i Åstugan i Björnsholm upphör, auktion 1909. Åstugan är Björnsholms äldsta hus

1904 Gamla sparbanken i Björnsholm byggs och tas i bruk 1906. Se 1874

1905 Mejeriet i Björnsholm byggs

1905 Unionskrisen med Norge. Lofta förbereder mobilisering.

1906 Föreläsningsföreningen bildades med föreläsningar i Lofta Missionshus. Se 1909

1906 Västervik övertar tändsticksfabriken från Lofta. Fabriken läggs ned 1968

1907 Pettersson öppnar affär i Björnsholm. Den övertas senare av Verner Ågren och därefter av sonen Gösta

1908 Huset vid ån i Ånäs från 1700-talet rivs och nytt byggs. Det byggs om 1942.

1909 Föreläsningsföreningens nya hus i Lofta invigs den 10:e oktober . Det var den andra i Sverige

1910 ca Skohandlare Lagergren i Västervik går i konkurs och drar garveriet i Björnsholm med sig i konkursen

1912 Linfabriken i Gursten flyttas till Nygård

1912 August Johansson, respekterad bonde i Lapserum, blir vald till kommunalnämndens ordförande

1912 ? Under pågående gudstjänst tar det eld i vinden över sakristian i Lofta kyrka. Gudstjänsten avbröts och alla sprang om varandra. Men dödgrävare Nils Peter Andersson i Västrahult 80 år, vet en glugg. Med ett spann vatten och krypande på alla fyra trettio meter i det rökfyllda utrymmet lyckas han dämpa elden

1913 Lofta blir ett pensonärsområde och pensionärsnämnd väljs

1914 Skomakare Petterssons son, Carl i Hagaborg, väljs till fjärdingsman, lön 375:-/år. Han tar senare efternamnet Sköld.

1914 Masugnen i Överum rivs. Det berodde främst på att skogen och därmed kolet tog slut. Ett år förbrukades 6600 kubikmeter kol. Se 1747 och 1914. Kolhuset, delvis uppfört i slaggsten, rivs av kommunen 1970. Gjuteriverksamheten upphörde 1981

1915 Lofta folkskola byggs av Sigurd Cornell

1917 Lofta skola tas i bruk 1917 och används till 1956. Se 1804, 1880 och 1954

1919 Lofta första kommunfullmäktigemöte hölls

1920 Edvard Dahlgren säljer affären i Björnsholm till Konsum som driver den till 1974. Tryboms affär bredvid kommunalhuset i Lofta upphör

1920 Ett vattentornet byggs på Åkerholm där redan smedja, bryggeri och mejeri finns

1920 ca Vattenkraft på Hägg

1920 ca Dansbanan på dansbanekullen mellan Lofta och Tingstad förbjuds eftersom den låg för nära kyrkan. Ny dansbana, den fyrkantiga, byggs på Harg. Se 1939

1920 -tal Varmt vatten, ibland med såpa eller soda hade använts vid disk. På 1920-talet kom diskpulver, Henkel vad det vanligaste

1921 Karl Kornell skaffar lastbil. Arvid Andersson anställs som chaufför och tar över åkeriet 1927

1921 Traktorer började användas. Först var Hägg och Åkerholm

1922 Lofta soc.demokratiska arbetarkommun bildas med skollärare Lars V Lindén i Nygård som eldsjäl

1922 Lofta kyrka renoveras

1924 Karlholm startar åkeri, Ebbe Pettersson tar över 1942

1925 Arvid Andersson i Trostad skaffar T-ford. Den kan användas som taxi och lastbil och tar 500 kg

1925 Karlholm öppnar filial i Vindekulla, den drivs där till 1953

1925 Huvudbyggnaden på Hägg byggs

1926 Bron över ån vid ålderdomshemmet i Björnsholm byggs. Sten till bygget tas i Hässelsted vid vägen till Nyholm

1927 Cornell köper Garvaretomten Björnebro av Ågren och bygger bostäder, bageri, kaffé mm

1927 Ordenslokalen i Björnsholm invigs 27:e mars

1927 "Skölden"s lokal, Lindesberg/Trostad, säljs till NÖ Smålands Missionsförsamling

1928 Nya Stockholmsvägen förbi Nya Vida, genom Björnsholm och öster om Mejstad invigdes på sommaren

1928 Ragnar Dahlberg övertar Konsum i Björnsholm efter sin bror Gunnar

1928 05-28 Logen i Utrike brann. Den låg före ladugården i kullen.

1930 De första flickorna från Lofta togs in i realskolan 1:5 ht 1930. Det var Frida Svensson f 1918 från Sandebo. År 1931 togs Birgit Andersson (Hässelstad ?) och Ingegärd Andersson (Gökstad) födda 1917 in i 2:4. Birgit tog realexamen 1934. Ingegärd tog studentexamen 1937.

1930 På 1930-talet blev arbestlösheten svår. Kyrkogården utvidgades och vägen Råberga - Lofta ändrades i beredskapsarbeten

1930 Lofta har 3097 innevånare. Det sjönk till 565 i socken år 1981

1931 01-01 Efter sju år lyckades bruksledningen i Överum med avstyckning från Lofta, V Ed, Ukna, Dalhem och Gamleby. Överum med 300 invånare blir egen kommun. Carl Sundberg var fullmäktigeordförande i 20 år trots en socialdemokratisk majoritet

1932 Ålderdomshemmet i Björnsholm tas i bruk

1933 Lofta Scoutkår bildas med kyrkoherde Wallenius som initiativtagare och kårchef

1933 Bjursunds handdragna färja får nu drift av elmotorer och linspel. 1940 kom betongfärjan och 1960 en dieseldriven stålfärja. Se 1960

1933 Nya raka Loftahammarvägen mellan Ottinge och Färjan anläggs 1930 - 1933 "Serpentin"-vägen från Björnsholm över Trostadgärdena till Lofta började anläggas.

1933 Föreningen Lofta rävgårdar u.p.a. köper en tomt Harg 2.5 av Ellen och Werner Ågren. Verksamheten upphör 1946 då anläggningarna säljs. Där fanns 16 burar om 2 x 7 m med lyor samt en ekonomibyggnad för matberadning till djuren samt slakt och skinberedning. Tomten har ett fint söderläge med klart ständigt rinnande källvatten.

1934 Snickarbröderna Andersson, Björnsholm, bygger och flyttar snickerifabriken från Skynnerstad. Kroon byggde sitt hus 'bläckhornet' i Björnsholm. Kooperativa i Björnsholm byggs ut

1934 Nygård säljs, efter konkurs, av Sparbanken på auktion till Gustav Johansson. Han tar sig senare namnet Wirenfelt

1935 Vägen Fårö - Överum rätas som Ak-jobb 1933 - 1935. Den gick tidigare genom Reverum och över ån endast drygt 50 m från åmynningen

1936 Björnsholms fotbollslag leder Tjustserien

1937 Utgårdarna till Vinö avstyckas och säljs av Svensk Jordförmedling

1938 Vinö huvudbyggnad brinner ner 15:e sept

1938 Mejeriet i Björnsholm läggs ned och blir läskedrycksfabrik. Mjölk säljs från nu i källaren på bagare Johanssons kaffé. Man har med sig en kruka och får uppmätt. Tio år senare kommer enliters glasflaskan och mjölkförsäljningen flyttar in i livsmedelsbutikerna

1939 Dansbanan i Harg, den åttkantiga, invigs i pingsthelgen, 900 besökare. J Andersson i Grånsten byggde

1940 ca Den första skördetröskan till Lofta. Första till Sverige kom 1928 till Berg von Linde på Axelvold

1941 Lars V Linden avgår som kommunledamot men kvarstår i landsting och riksdag

1942 Gunnar Gustavssons chark.fabrik i Fästad går i konkurs. Man fick ingen ersättare vid inkallning under kriget

1942 ca De sista oxarna på Skynnerstad

1943 Carl Sköld blir kommunalkamrer. Elon Fransson väljs till Fjärdingsman efter Sköld

1944 Estländare kom till Åkerholm på hösten

1946 Bagaren i Björnsholm, Harald Johansson, föreslår en skildring av Lofta socken. Kommunalfullmäktige med Carl Sköld som ordförande avsätter 1.000:- för ändamålet. Ytterligare 5.000 beviljas senare. Kommittén bestod av Harald Johansson ordf., prosten Torsten Wallenius Stengårdsnäs, lantbr Ivan Svanström Trostad och hemäg Martin Elltorp Segersgärde. Se 1949

1948 Pråmen Björn sjönk vid Vinö Kalv på väg till Stockholm

1948 Konsum öppnar filial i Hasselby, drivs till ca 1955

1948 Lofta sista sockenstämma hölls. Seden återupptogs 1997

1948 Ännu ett förslag om att flytta posten till Björnsholm avslås

1948 ? Vinö Stock säljs till kommunen. Döps senare om till Gudingebadet.

1948 Knutsson-Hall, ägare av Vinö under 1900-talets tidigare del, startade "evighetsstickan" INEX och byggde fabrik i Gamleby. Sv Tändsticksfabriken köpte INEX och byggnaden övertogs senare av ASEA

1949 jan Loftabokskommittén beslutar om en arbetsplan enligt följande: 1) Huru Loftabygden danats - utvecklingen ur geologisk synpunkt. I Svanström. 2) Den historiska bakgrunden, från sagor, sägner och historiska urkunder. H Johansson, 3) Lofta kyrkliga historia - kyrka, präster och klockare. T Wallenius. 4) Norrlandet - ett kapitel för sig. M Elltorp. 5) Lofta näringsliv - jordbruk, industri, hantverk mm, I Svanström. 6) Det kommunala livet från gammal och ny tid. H Johansson. 7) Den gamla gästgivaregården Vida - en släktgård. T Carlsson. 8) Skolväsendet inom Lofta och dess historia. År 1949 dör Harald Johansson och prosten Wallenius 1951, projektet avstannar

1950 Inför hot om nedläggning flyttas posten till Björnsholm

1950 Kyrkan renoveras och byggs om. Elvärme installeras. Klart 1951

1950 Lofta, Gamleby och Odensvi beslutar att gå samman i en storkommun. Det genomförs 1952.

1951 Nya sparbanken i Björnsholm klar hösten 1951. Se 1874, 1904 och 1970

1951 Konsum får filial i Vindekulla. Den upphör 1958

1951 Prosten Wallenius dör

1951 Lofta första kommunfullmäktigemöte hölls 1919. Det sista hölls i Gamleby 1951

1952 Anton Andersson var smed i Trostad. Hans son Hugo skulle ge fyren litet fart men det var bensin i fotogen, det flåsade till och han fick det på sig och blev så illa bränd att han dog

1953 Karlholm flyttar sin affär till 'bläckhornet' i Björnsholm

1954 Lofta nya skola invigs

1957 Sågen i Björnsholm avvecklas

1957 Loftadalens Elektriska Andelsförening förvärvas av Forskraft

1958 Förfärligt åskväder. Åskan slog ned i Harg. Stor gran vid festplatsen splittrades, rötterna for upp ur marken. En loge i Harg tog eld och brann.

1960 20 maj Lofta hembygdsförening bildas. Se 1967

1960 nov Bjursundsbron färdig. Se 1933. Bjursunds gamla betongfärja gjorde sin sista tur efter 18 års tjänst

1961 Edströms filial i Fästad stängs

1962 Åkerholmsmasten, del av stridsledningssystem 60, reses. Den är 212 m hög och fälls 1995. Spionen Wennerström avslöjas.

1965 Ågren stänger sin affär i Björnsholm

1965 Nya vägen förbi Björnsholm färdig

1967 Råberga 2:9 skänks av Märta Karlsson och Inger Johansson som hembygdsgård. Lofta får hembygdsgård i Råberga 1973

1972 Björnsholm får kommunalt avlopp

1974 Konsum i Björnsholm slår igen och Karlholm tar över

1975 -11-11 Lofta är den enda socknen med eget frimärke "kyrklig konst 1975"

1983 -10-15 Bron över till Loftahammar invigs av landshövding Eric Krönmark. Frågan hade varit aktuell ända sedan 1940 då fullmäktige av länstyrelsen begärde en bro.

1991 Gunvor Krüger från Heda och Gunilla Rosén i Vindekulla köper Karlholms affär i Björnsholm. Den är nu ensam i socknen. Överum har endast en affär och i V Ed finns bara en liten

1992 Lofta kyrka renoveras ut- och invändigt. Orgeln renoveras och flyttas

1995 Ny bro byggs över ån vid Reverum

1995 08-24 Åkerholmsmasten rest 1962 fälls. Den har ej använta av militären på 15 år och mobiltelefonnäten är inte intresserade av att ta över den. Den användes för långvågsnavigering av u-båtar och störning av navigering av tänkbart Sovjetiskt bombflyg.

1995 feb Astrid på Långbacken dör. Hon kom hem från lasarettet, gick ut och frös ihjäl. Det debatteras livligt i tidningen om ansvar för de gamla. Men ändå, kanske bättre på det viset än att tyna bort på inrättning. Hon levde lycklig med sina höns, sin katt och blommor på kullen in i det sista. Jag vet för jag var där.

1997 Vägen förbi Ottinge rätas och ny bro över ån byggs. Ny bro vid Nygård. Dynestavägen stängs

1998 Mårten Christiansson vinner silver i junior-SM i beach-volleyboll. Mårten, Johan Küger, Andreas Ohlsson och Conny Christiansson tar DM-silver

1999 06-16 En björn gick genom Tjust söderut. Den var fyra år och kom från Sälenfjällen. Senast vi hade björn i Småland var på 1830-talet. Se HÄR

1999 Sven-Olof Svensson övertar Per-Inge Anderssons åkeri.

Siwe och Anita Johansson på Ottinge köper Hjulby av Karl Bernhardsson, 387 ha för drygt åtta miljoner kronor.

Årtal i Lofta insamlade och redigerade av Lars Cornell

http://www.gusumsbruksmuseum.nu/

Historik

GUSUMS BRUK 1653 - 1988

1653 - Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på tillgång till vattenkraft och skog. Ur handelssynpunkt är platsen också gynnsam, då det endast är 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret.

1655 - de Try grundar även Överums och Ankarsrums Bruk.

1661 - Upprättas även ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663.

1666 - Järnbruket upphör.

1669 - de Try avlider 69 år gammal. Änkan Catharina de Try (f. de Besche) övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum. Hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy; Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström, Abel Reenstierna.

( De fakta som inte rör de Try och de Besche har klippts bort. För mer info; se hela artikeln.)

1731 - En pampig bruksherrgård uppförs för de båda änkorna och deras barn (brinner ned 20 januari 1995). Gusums kyrka invigs även 1731. Redan 1668 fick de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Detta gamla kapell förföll dock snart och ersattes med kyrkan, som till stor del kunde byggas genom de båda änkornas insatser.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++++++++

http://www.ostgotaleden.se/?MenuItemID=5555&CategoryID=5643&Article...

Vittviks omnejd: (finns mer att läsa under "Östgötaleden"--> se länken ovan)

Kattedals tegelbruk

Efter åkern följer du en stig som passerar några gamla lergropar. Lergroparna är spår efter Kattedals tegelbruk, vars ruiner ligger en bit fram. Du kommer ned till Kattedalsfjärden och följer sjöstranden ett tag. Leden viker bort från vattnet och förbi några vattenfyllda lertag. Även dessa är spår från tegeltillverkningen, dock inte fullt så gamla som de förra groparna. Du följer stranden ytterligare en liten bit och är snart framme vid det gamla tegelbruket. Huset som du ser på höjden på din högra sida heter Strömsborg, men kallas allmänt för "Bruket". Leden fortsätter genom lättvandrad hagmark ned till fjärden och fram till platsen där Kattedals fd tegelbruk låg. Rester av den gamla tegelugnen står kvar. Här finns en informationstavla som berättar om tegelbrukets historia, samt en bordsgrupp. Platsen är mycket vacker och inbjuder till en rast. Vittviks gård lyser vit på andra sidan fjärden.

Leden följer sedan en mycket trevlig sträcka längs stranden. Njut av de gotlandslika strandängarna där får och ungdjur betar bland änder och svanar. I nästa vik passerar du "baksidan" av Kattedal. Gården ligger till vänster lite uppför slänten. Kattedal är mycket gammalt. År 1433 köpte Karl Knutsson Bonde delar av Kattedal. Den som sålde hette Jeppe Sköttha. Gården lydde sedan under Fogelvik under lång tid. Leden korsar fler strandängar, samt Skvalhällen och sedan Orrtorpet innan du lämnar Kattedalsfjärden och följer skogsstigar och sedan en körväg ned till avstickaren mot Härads fd koppargruvor. Till gruvorna är det 1 km enkel väg och på platsen finns en informationsskylt för den vetgirige. Huvudleden går inte till gruvorna utan tar dig ned till den stora vägen.

Tips: Om du vill nå rast- och badplatsen vid Rånen, följer du stora vägen åt vänster i 100 meter Leden viker där av åt höger och följer en stig/väg till rast- och badplatsen. Vid rastplatsen finns ett vindskydd med ett skyddat läge nära sjön. Där finns också en grillplats och bordsgrupp. Ca 30 m söderut vid Malviken ligger Rånens badplats. Här finns badbryggor och en fin sandstrand, samt bordsgrupper, toalett, soptunna och parkering. För att komma tillbaks till leden går du samma väg tillbaka till stora vägen. Här tar du åt vänster och följer stora vägen där ledens huvudstråk ansluter.

Vägen du följer i riktning mot Valdemarsvik kallas "Långrådnavägen". En bit fram har du en åker på höger sida. Alldeles i åkerkanten och bara ett 20-tal meter från vägen låg Björnstorp. Hembygdsföreningen har satt upp en skylt som berättar om torpet. Ca 200 m efter Björnstorp, strax innan "kvarnstenskurvan", viker leden in (upp) på en stig åt höger. Du vet väl att det ligger en kvarnsten utanför vägräcket i kurvan? Efter en kilometer stig korsar du vägen till Vittvik och efter ytterligare några hundra meter skogsstig går du förbi resterna av Hagby fornborg, rester som dessvärre inte är så lätta att se för ett otränat öga. Du kommer ned till "Långrådnavägen" igen där du kan läsa mer om fornborgen på en informationstavla.

Rånen

Du befinner dig nu vid Rånens norra spets. Blicka ut över Rånen innan du fortsätter din vandring. Sjöns nordligaste spets upptas av ett stort vassområde. Här häckar brun kärrhök, svarthakedopping, knölsvan, skäggdopping m fl slättsjöfåglar. På andra sidan sjön ser du även ett fågeltorn. Du lämnar strax den större vägen och kommer via en mindre belagd väg fram till vägskälet vid Vallby. Här fanns förr både postkontor och lanthandel. Lanthandeln var inrymd i huset till höger och lades ned 1965.

Tips: Avviker du från leden och tar till vänster i vägskälet vid Vallby har du bara 400 m kvar till Tryserums vackra kyrka. Kyrkan uppfördes åren 1782-84. Den ersatte den gamla kyrkan, 7 km västerut vid Västertryserum, som blivit för liten pga folkökningen i socknen. Kyrkobygget genomdrevs av greve Gustaf Horn efter viss ovilja från församlingsborna. Kyrkobyggnaden ritades omkring 1780 av dåtidens främste arkitekt, hovintendenten Jean Eric Rehn och uppfördes av länsbyggmästaren Magnus Beurling. Första gudstjänsten hölls juldagen 1784 och invigning skedde 26 augusti 1785 av stiftets biskop, Uno von Troil. Samtliga familjemedlemmar ur ätterna Horn och Gyllenstierna vilar i ett gravkor under kyrkans golv. Ovanligt utformade kyrkstallar finns 100 m öster om kyrkan. Ursprungligen fanns ytterligare en identisk stallänga precis intill, vilken dock revs i november 1948. Fortsätter du ytterligare 400 m förbi kyrkan, så finns möjlighet att övernatta i vandrarhemmet Ekbacken som är inrymt i före detta missionshuset från 1876. Tio bäddar, kök, tv-rum, dusch och toaletter finns.

++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++

http://books.google.se/books?id=8hg_LcAusLQC&pg=PA185&lpg=PA185&dq=...

Network North: Scottish Kin, Commercial and Covert Associations in ... - Google böcker, resultatav Steve Murdoch - 2005 - History - 440 sidor

... paid some 130000 daler in November that year (1678) to Catherina de Besche, the widow of Henrik de Try, in return for her brassworks in Gusum.82 However, ...

books.google.se/books?isbn=9004146644...

++++++++++++++++

http://www.genealog.org/getperson.php?personID=6041&tree=3

Katarina De Besche

1616 - 1686

Katarina De Besche

1616 - 1686

Personal Information

Birth 1616

Gender Female

Died 13 Jun 1686 Norrköping, (E)

Last Modified 06 Jan 2007 23:54:18

Father Hubert De Besche, b. 1582

Family ID 6064 Group Sheet

Family Henric De Try, b. 1601, Liége

Married 1640

Children

1. De Try, b. 12 Dec 1641, Sankt Olai, Norrköping, (E)

2. Henrik Henry De Try, b. 1642, Sankt Olai, Norrköping, (E)

3. Pierre Peter De Try, b. 1646

4. Elisabeth De Try, b. 1645

5. Daniel De Try, b. 28 Sep 1650

6. Katarina De Try, b. 6 Aug 1654

7. Hubert De Try, b. 8 May 1655

++++++++++++++++++++++++++++++++

http://web.telia.com/~u13607243/landeen/0001/16336.htm

Ansedel Katarina de Besche

1616-1686

ff

Gilius de Besche. Född 1556 i Amsterdam. Byggmästare, Arkitekt.

fm

Heléna de Besche. Född 1558 i Amsterdam.

mf

NN Rocquette.

f

Hubert de Besche. Född 1582. Död 1658. Slottsbyggm. o Brukspatron.

m

Marie Rocquette. Född 1591 i Languedoc, Frankrike. Död 3 januari 1648.

Katarina de Besche.

Född 1616.

Död 13 juni 1686 i Wittvik, Tryserum (Smål).

Gift 1638.

Make:

Henrik de Trij. Industriledare, Brukspatron.

Född i Liége, Belgien.

Död 13 oktober 1669 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).

Född något av åren kring sekelskiftet 1500-1600, anges på sitt porträtt vara född 1601 men uppgift saknas varifrån detta årtal kommer. (SoH1976:3, s134).

År 1630 är han myntsmed i Nyköping. Trots att myntverket läggs ned stannar han kvar i staden till 1636, då han flyttar till Norrköping. Han är redan före 1630 gift, men hustrun avlider trol omkr 1636, varefter Henrich under 1630-talets senare del gifter om sig med Catharina de Besche. Genom hennes släkt erhåller han anställning som arbetsledare vid industrierna i Norrköping. Därmed påbörjas en karriär som industrimagnat och brukspatron. Henrich grundar Gusums bruk 1652 och blir medintressent vid tillkomsten av Överums och Ankarsrums bruk 1655. Han bor kvar i Norrköping till 1661, då han flyttar till Gusum. Där avlider han 13/10 1669. Jordfästning äger rum i St Olai församling i Norrköping 7/12 1669. (Vallonsläkter under 1600-talet; Kjell Lindblom).

BARN:

Dotter . Begravd 12 december 1641.

Död 1641.

Hubert de Trij. Kornett.

Begravd 8 januari 1654.

Dotter . Begravd 6 augusti 1654.

Död 1654.

Peter de Trij. Brukspatron på Överums bruk.

Född 1639 i Norrköping.

Död 1699 i Överum, Lofta (Smål).

Sin ungdom tillbringar han vid Gusum, där han tidigt blir arbetsledare. Parallellt med sin verksamhet vid bruket upptas han till borgare i Söderköping 1664. I Gusum förälskar han sig i dottern till en av de vid bruket anställda arbetarna. Trots föräldrarnas motstånd mot mesalliansen gifter han sig 1668 med Elisabeth Noé. Bröllopet leder till en total brytning med familjen och Peter görs arvslös. Samma höst anställs Peter av sin morbror Gillis de Besche som skrivare vid Överums bruk. Han avancerar till förvaltare och köper 3/6 1672 tre fjärdedelar av bruket. Den återstående fjärdedelen ägs av morbrodern. Vid Överum kommer Peter att bli verksam till sin bortgång 1699. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).

Henrik de Trij. Bruksinspektör.

Född 1642.

Död 24 april 1708 i Risinge (Östg).

(SoH1976) vid faderns död 1669 inträder han som medhjälpare till modern i skötseln av bruksrörelsen. Henrik ägnar i första hand sina krafter åt Ankarsrums bruk, där han är förvaltare och delägare fram till 1679, då han flyttar till Tryserums sn. År 1691 blir Henrik bruksinspektör vid Finspång. Den 26/4 samma år äktar han sin betydligt yngre syssling Maria Fosti i Hedvigs kyrka i Norrköping. Hans mor, Catharina de Besche, har avlidit fem år tidigare. Om hon varit i livet skulle hon säkert ha ogillat även detta äktenskap, eftersom också släkten Fosti från början var en arbetarsläkt i Sverige. Henrik avlider 24/4 1708 i Risinge sn. Hustrun gifter om sig och slutar sina dagar 1750 i Tryserum sn. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).

Elisabet de Trij. Född 1646.

Död 26 juli 1676 i Gusums bruk, Ringarum (Östg).

I Snällebo, Tryserum avlider en Elisabet de Trij 1718 1/12 vilken med åldersberäkning är född 1646. Kolla!!!!

Daniel de Trij. Döpt 28 september 1650.

Begravd 16 mars 1656.

Hubert de Besche. Född 1655.

Begravd 17 maj 1692.

Bor kvar hos sin mor till hennes död 1686. I slutet av 1680-talet blir han militär och tillhörig Norra Skånska Kavalleriregementet. Han avlider redan efter några års tjänst och jordfästs i familjegraven i St Olai kyrka i Norrköping 17/5 1692. (Vallonsläkter under 1600-talet;Kjell Lindblom).

Katarina Maria de Trij. Döpt 2 februari 1655.

Katarina de Besche´s levnadsbeskrivning :

Född 1616.

Död 13 juni 1686 i Wittvik, Tryserum (Smål).

Personregister Efternamnsregister Ortsregister

Till min startsida

(c) Barbro Behrendtz

Framställd av DISGEN version 8.1b 2006-06-28

++++++++++++++++++++++++++++++++

LÄSTIPS: boken "Gusums bruk 1653-1953"

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/716.html

Ulf Wallgren (Ulfwa) Postat måndagen 12 februari 2007 - 21:10

Hej John och Kerstin !

Gusums bruk grundades 1653 av valloner. Vallonnamnen fanns kvar i Gusum under 1700 talet. Om man läser på sidan 141 i boken "Gusums bruk 1653-1953" så namnges ett antal personer som hade plats på kyrkbänkarna i Ringarum. En av dessa var Collas Debou. Dessa bänklängder är från 1732. Min hypotes är den att Collasdotter skulle kunna häröra från det vallonska namnet Collas.

Med vänlig hälsning

Ulf Wallgren

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

LÄS MER NEDAN OM GUSUMS BRUKS HISTORIA:

http://www.gusumsbruksmuseum.nu/

Historik

GUSUMS BRUK 1653 - 1988

1653 - Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på tillgång till vattenkraft och skog. Ur handelssynpunkt är platsen också gynnsam, då det endast är 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret.

1655 - de Try grundar även Överums och Ankarsrums Bruk.

1661 - Upprättas även ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663.

1666 - Järnbruket upphör.

1669 - de Try avlider 69 år gammal. Änkan Catharina de Try övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum. Hon avlider 1679. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy; Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström, Abel Reenstierna.

( De fakta som inte rör de Try och de Besche har klippts bort. För mer info; se hela artikeln längre ned)

1731 - En pampig bruksherrgård uppförs för de båda änkorna och deras barn (brinner ned 20 januari 1995). Gusums kyrka invigs även 1731. Redan 1668 fick de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Detta gamla kapell förföll dock snart och ersattes med kyrkan, som till stor del kunde byggas genom de båda änkornas insatser.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++++++++

http://www.ostgotaleden.se/?MenuItemID=5555&CategoryID=5643&Article...

Vittviks omnejd: (finns mer att läsa under "Östgötaleden"--> se länken ovan)

Kattedals tegelbruk

Efter åkern följer du en stig som passerar några gamla lergropar. Lergroparna är spår efter Kattedals tegelbruk, vars ruiner ligger en bit fram. Du kommer ned till Kattedalsfjärden och följer sjöstranden ett tag. Leden viker bort från vattnet och förbi några vattenfyllda lertag. Även dessa är spår från tegeltillverkningen, dock inte fullt så gamla som de förra groparna. Du följer stranden ytterligare en liten bit och är snart framme vid det gamla tegelbruket. Huset som du ser på höjden på din högra sida heter Strömsborg, men kallas allmänt för "Bruket". Leden fortsätter genom lättvandrad hagmark ned till fjärden och fram till platsen där Kattedals fd tegelbruk låg. Rester av den gamla tegelugnen står kvar. Här finns en informationstavla som berättar om tegelbrukets historia, samt en bordsgrupp. Platsen är mycket vacker och inbjuder till en rast. Vittviks gård lyser vit på andra sidan fjärden.

Leden följer sedan en mycket trevlig sträcka längs stranden. Njut av de gotlandslika strandängarna där får och ungdjur betar bland änder och svanar. I nästa vik passerar du "baksidan" av Kattedal. Gården ligger till vänster lite uppför slänten. Kattedal är mycket gammalt. År 1433 köpte Karl Knutsson Bonde delar av Kattedal. Den som sålde hette Jeppe Sköttha. Gården lydde sedan under Fogelvik under lång tid. Leden korsar fler strandängar, samt Skvalhällen och sedan Orrtorpet innan du lämnar Kattedalsfjärden och följer skogsstigar och sedan en körväg ned till avstickaren mot Härads fd koppargruvor. Till gruvorna är det 1 km enkel väg och på platsen finns en informationsskylt för den vetgirige. Huvudleden går inte till gruvorna utan tar dig ned till den stora vägen.

Tips: Om du vill nå rast- och badplatsen vid Rånen, följer du stora vägen åt vänster i 100 meter Leden viker där av åt höger och följer en stig/väg till rast- och badplatsen. Vid rastplatsen finns ett vindskydd med ett skyddat läge nära sjön. Där finns också en grillplats och bordsgrupp. Ca 30 m söderut vid Malviken ligger Rånens badplats. Här finns badbryggor och en fin sandstrand, samt bordsgrupper, toalett, soptunna och parkering. För att komma tillbaks till leden går du samma väg tillbaka till stora vägen. Här tar du åt vänster och följer stora vägen där ledens huvudstråk ansluter.

Vägen du följer i riktning mot Valdemarsvik kallas "Långrådnavägen". En bit fram har du en åker på höger sida. Alldeles i åkerkanten och bara ett 20-tal meter från vägen låg Björnstorp. Hembygdsföreningen har satt upp en skylt som berättar om torpet. Ca 200 m efter Björnstorp, strax innan "kvarnstenskurvan", viker leden in (upp) på en stig åt höger. Du vet väl att det ligger en kvarnsten utanför vägräcket i kurvan? Efter en kilometer stig korsar du vägen till Vittvik och efter ytterligare några hundra meter skogsstig går du förbi resterna av Hagby fornborg, rester som dessvärre inte är så lätta att se för ett otränat öga. Du kommer ned till "Långrådnavägen" igen där du kan läsa mer om fornborgen på en informationstavla.

Rånen

Du befinner dig nu vid Rånens norra spets. Blicka ut över Rånen innan du fortsätter din vandring. Sjöns nordligaste spets upptas av ett stort vassområde. Här häckar brun kärrhök, svarthakedopping, knölsvan, skäggdopping m fl slättsjöfåglar. På andra sidan sjön ser du även ett fågeltorn. Du lämnar strax den större vägen och kommer via en mindre belagd väg fram till vägskälet vid Vallby. Här fanns förr både postkontor och lanthandel. Lanthandeln var inrymd i huset till höger och lades ned 1965.

Tips: Avviker du från leden och tar till vänster i vägskälet vid Vallby har du bara 400 m kvar till Tryserums vackra kyrka. Kyrkan uppfördes åren 1782-84. Den ersatte den gamla kyrkan, 7 km västerut vid Västertryserum, som blivit för liten pga folkökningen i socknen. Kyrkobygget genomdrevs av greve Gustaf Horn efter viss ovilja från församlingsborna. Kyrkobyggnaden ritades omkring 1780 av dåtidens främste arkitekt, hovintendenten Jean Eric Rehn och uppfördes av länsbyggmästaren Magnus Beurling. Första gudstjänsten hölls juldagen 1784 och invigning skedde 26 augusti 1785 av stiftets biskop, Uno von Troil. Samtliga familjemedlemmar ur ätterna Horn och Gyllenstierna vilar i ett gravkor under kyrkans golv. Ovanligt utformade kyrkstallar finns 100 m öster om kyrkan. Ursprungligen fanns ytterligare en identisk stallänga precis intill, vilken dock revs i november 1948. Fortsätter du ytterligare 400 m förbi kyrkan, så finns möjlighet att övernatta i vandrarhemmet Ekbacken som är inrymt i före detta missionshuset från 1876. Tio bäddar, kök, tv-rum, dusch och toaletter finns.

++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.vallon.se/discus/messages/11/210.html?1121265400

Erland de Flon Postat den Söndagen den 05 Mars, 2000 - 16:58:

Nej det gör jag inte. Men jag är intresserad av det eventuella släktskapet mellan mannnen George och Hubert Willem de Besche f 1582 Liège Belgien

vigd 1:a gången med Maria Rocquette f 1591, d 1648

deras dotter Catharina f 1615, d 1686-06-13

samt till Maria de Besche f omkring 1580 begravd 1650-12-23.

Marianne Arvidsson Postat den Torsdagen den 02 Augusti, 2001 - 22:02:

Hej,

Jag har en kopia av "Stamtafla öfver Adeliga Ätten De Besche No 7634"

där finns bl a Hubert De Besche med (min anfader) född i Liege 1582,

gift första gången med Maria Rocquette född 1591, dog 1648,

gifte sig 2a gången med Märta Friedrichsdotter. Maria de Besche, född 156.., gift i Liege (Lüttich) 1a gången med Jean de Flon, se adel: ätten Adlercrona No 868,

andra gången 1593 med Jean Moyal.

Catharina de Besche föd 1616 - dog 1686, var Hubert de Besches och Maria Rocquettes dotter. Hon gifte sig 1637 i Norrköping med Henrik de Try, född 1601 - dog 1669, vid Gusums Bruk, de fick 3 söner och 2 döttrar.

En George De Besche var son till Huberts bror Gerard de Besche, ägare av Forsmark och Berklinge. George föddes 1641, dog 1711 gifte sig 6/6 1666 med Althea Bothler från Amsterdam, född 17/10 1646. De fick också en son; George född 1669 - dog 1730, bruksägare vid Forsmark gifte sig 1709 med Anna Katarina Boor född 18/2 1684, dog 1749 29/5. De fick 8 barn.

Kära hälsningar

Marianne

++++++++++++++++++++

http://www.vittviks-konferens.se/vittvik/historik.htm

Kort Historik om Vittvik

Vittvik har lytt under Fogelviksgodset och nämns i 1559 års jordebok som tvåfrälsehem. År 1613 var Vittvik en liten by med tre bönder som gav sin skatt till Fogelvik.

Nils Gyllenstierna 1585 - 1622, skrev sig till Vittvik och omskapade byn till ett herrgårdsmässigt bebyggt säteri.

Brorsonen Johan Gyllenstierna var nästa ägare till egendomen på 1620-talet.

Efter dennes död övertog dottern Sigrid med make, friherre Göran Flemming, egendomen. Sigrid blir änka 1667 och gifter om sig 1674 med sin fars kusin Johan Gyllenstierna.

I 1698 års jordebok är arvingarna till Johan Gyllenstierna skrivna under Vittvik.

Egendomen stannar under Fogelvik hela 1700-talet.

1802 har Vittvik lämnat Fogelviksegendomen och Thage Thott säljer godset till brukspatronen på Gusum, Eric Vilhelm Westerberg. Den nuvarande huvudbyggnaden lär ha blivit uppförd under den här tiden. 1851 köps Vittvik av Samuel Kellman som äger det fram till 1865 då egendomen säljs till Axel Tisell. Vittvik byter ägare inom kort och kamreraren på Fogelvik, A. Cederblad, blir nästa innehavare. Efter hans död 1890 köper bröderna F.O., S.F. Sjögren och Aug. Jonsson Vittvik.

Aug. Hansson äger Vittvik 1917 och ett år senare förvärvas egendomen av Oskar Löfgren. Efter dennes död 1935 övergår äganderätten till dottern Bertha Ählman och från 1953 ägs Vittvik av sonen Carl-Olov Ählman.

1974 avstyckades och såldes dåvarande mangårdsbyggnad med grindstuga, sjöstuga och stall.

Alltsedan 1991 ägs anläggningen av Inotec AB, Stockholm som bedriver kurs- och konferensverksamhet i byggnaden.

Förvaltare är Carl-Olovs son Henrik Ählman, Vittviks Gård.

Hitta till Vittvik!

Vittviks Herrgård ligger vackert belägen längst in vid Kattedalsfjärden söder om Valdemarsvik.

På länkarna nedan finns karta och vägbeskrivning där du själv anger från vilken adress du skall åka. Vi hälsar dig varmt välkommen, och du... Kör försiktigt!

Karta över Vittvik med omnejd (välj Vittvik gula huset)

Vägbeskrivning till Vittvik från din adress

Snabb vägbeskrivning:

1) Norrköping - tag väg "E22" mot Kalmar.

2) Avfart Valdemarsvik - vik av och kör sedan "förbi" Valdemarsvik till avfart mot Långrådna (lång uppförsbacke).

3) Avfart Långrådna - vik av och följ vägen till avfart mot Vittvik (vä)

4) Avfart Vittvik - sväng av och följ vägen mot Vittviks Herrgård.

5) Vittviks Herrgård, 0123-33 021

---

Vittviks Herrgård

Företag Vittviks Konferenscentrum AB

Adress Besök: Vittviks Herrgård

Adress 2 Box 5178

121 18  JOHANNESHOV 

Land Sweden

Telefon +46(0)123-330 49

Fax +46(0)123-330 49

E-post vittviks.servicecenter@alfa.telenordia.se

Hemsida www.vittviks-konferens.se

Bransch

Produkter & Tjänster Konferens med övernattning i genuin herrgårdsmiljö mitt i skärgården mellan Norrköping och Västervik.

Ett stort utbud av aktiviteter som ex jakt, fiske och lerduveskytte. Vacker miljö för långpromenader och svampplockning, bastubad och pool.

+++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.tjust.com/loftahammar/index.htm

-------------------------------------------------------------------------

Up-to-date 99-12-04 ÅRTAL I LOFTA till år 2000

År till 2000 - År från och med 2000

100 Loftadalen seglingsbar in till Hässelstad

900 Gurstens runstenar, den ena nu i gamla folkhögskolan, härstammar från 900-talet och kan tolkas som en kristen symbol. På 900-talet blir Svea- och Götaland ett rike

1000 tal Kanske fanns en träkyrka på Kyrkkullen vid Ottinge. "den första i Tjust och innan ännu någon finns på Öland eller Åland"

1100 ca Havet drog sig tillbaka extra snabbt ca 1,7 m vilket fick till följd att Loftadalen torrlades.

1180 ca Gamla sten-kyrkan i "Lopta" byggs sent 1100-tal. Ny kyrka se 1837

1240 Totto Nicolai Lenck, präst i Lopta till 1259

1333 En Herman, kanik i Linköping, skänker en äng i Svindhult till "Ecclesia mea in lophto"

1333 Jätten Puke var rädd för tre saker som han hatade "Kovre källe Lofta bjällre å Svinhulte hunn". Lofta bjälle var kyrkklockan och Svinhulta hunn var ängen som skänktes till kyrkan 1333

1360 Stäkeholm (Stegeholm) började byggas. Färdig ca 1365

1361 Kum(b)la by omnämnes men övergavs senare och delades, förmodligen efter digerdöden

1377 Skensta by vid Ottinge omnämns. Den överges förmodligen på 1500-talet

1380 Vinö omtalas första gången. Namnet kommer från ordet Winja som innebär att släppa djur på bete

1385 Gården Bokalla (Åkerholm) tillhör Bo Jonsson Grip som då var häradshövding i Gamleby

1390 Namnet Överum finns nämnt 1390 då det stavades Öfrarum. Se 1931

1391 De älsta arvshandlingarna i Tjust gäller Vida där 1391 Olaf Bodgerson erhåller del i arv efter sin makas fd make. Till de älsta bouppteckningarna finns ett från Vida 1625 efter Annass Annersdotter

1400 ca Lofta kyrka bränns av "Vitaliebröderna" och deras hövding Bengt Niklisson

1400 -tal Den nyanlagda gården blev kallad Nygård medan Åby kallades gamelgården. Byggnaden anlades på 1740-talet i Tjustempir

1452 Västervik och Stegeholm bränns av danskarna

1486 10-25 Claus i Rumma säljer fyra alnar jord i 'korsa' till Nils Tyrsson i Dråpstad. Daterat i Utrike.

1500 Lofta altarskåp tillverkades i Antwerpen i början på 1500-talet och skänktes till Historiska Museet 1867

1509 Frimarknaden i Vida förbjöds för att inte konkurrera med Västerviks handelsprivilegier

1517 Västervik och Stegeholm brändes av kung Kristian. Lofta sänder 80 man till undsättning under Nils Mattsson på Hasselby. 140 personer dödas, få undkom. Befolkningen drar sig tillbaka till Gamleby. Gustav Vasas styrkor återerövrar slottet 1521

1550 ca Ottinge tillhör Jöns Håkansson

1561 Grevskapet Stegeholm bildas. Upphör 1674

1570 Älvsborgs lösen. Taxeringslängd för Lofta upprättades 1571 (avskr i Hemb.arkivet) med syftet att få in skatter till Älvsborgs lösen

1600 Loftas nu äldsta hus byggdes i Gursten omkring 1600. "Eländet" i Vindekulla och gårdshuset på Hasselby är nästan lika gamla

1609 "Hammaren" (Loftahammar) blir annex till Lofta och 1852 eget pastorat

1610 ca Brodermordet på Ottinge. Se berättelsen "Eldgaffeln på Ottinge"

1612 Västervik och Stegeholm bränns av danskarna

1623 Lofta brudkrona gåva av Jöns Lillie och Metta von Shieding Åttinge. 1274 g förgyllt silver (se 1842)

1635 Boskapslängd för Lofta upprättades (Avskr i Hemb.arkivet)

1650 Tingstadborna är stämda till tinget för att de inte underhållit vägen Buttebo och Tingstad mot Ottinge. Men de frias och vägen tas in i underhåll för hela Lofta eftersom den är "kyrkoväg, kvarnväg och andra tarvors väg"

1652 Det första sockenstämmoprotokollet i Lofta, lagstadgat 1723

1654 Predikstolen i Lofta kyrka skänktes av Nils Mannersköld från Narva

1656 Överums bruk anläggs av vallonerna de Besche och de Trij 1865. Den ursprungliga produktionen var kanoner (styckebruk). Se 1747 och 1914

1658 Inge i Hägg hade slagit en häst med en yxa. Inge försvarade sig med att hästen betat på han ängar mrn dömdes att ersätta skadan. De förlikades senare med att Inge betalade 8 Rdb för hästen.

1677 Stegeholm och Västervik brändes av danskarna och blev därefter reducerat till kronan. Slottet byggs inte upp igen

1695 Fjärdingsm. skulle bortföra brennevinskaggarne från supsällarne. Kyrkan och de fattige delade intäkterna från förs.

1700 -tal I Tjust bergslag framställdes också koppar och många smärre schakt öppnades. Till de större hör Hasselby i Lofta (se 1765) och Hellerö i V Ed. Malmen fraktades först till Åtvidaberg men senare bygdes ett kopparsmältverk i Hedviksfors under Åkerholm. Det kan ha varit vid Smedstorpfallet i Lofta

1701 Vägen från Nygård genom Råberga mot kyrkan röjs av Lars Sparre. Den rätas och får asfalt år 1989. Ny bro över Dynestaviken byggs år 1930 och 1997. Det har funnits bro över Dynestaviken även mitt för Nygårds herrgård

1705 Gästgiveriet i Harg flyttades till Vida år 1705 och befriades från skyldigheter 1905

1708 Isaac de Bèsche, ägare av Nävekvarn, Ålberga och Överums bruk, köper Forsby och Ottinge. Isaac hade sju barn. Dottern Eva Christina g Knorring ärver Forsby och de köper 1726 Bjursund. Dottern Julians g von Gertten ärver Ottinge. Sonen Isaac von Knorring efterlämnar 1755 Bjursund till dottern Christina g Lybecker, Hellerö till Eva Catharina samt Forsby och Ottingt till sonen kapetn Jöran Isaac

1710 I pesten okt 1710 - feb 1711 dog i Lofta 166 personer

1719 Gräntzö kanal grävs. Sägen säger, att det var ryska krigsfångar som grävde, men det är osäkert (se 1814)

1725 Åkerholm byggdes ca 1725 samt 1755 av J G Strubel. Byggherre var ryttm o frih Georg Henrik Lybecker 1720 - 1776

1764 Tegelbruk i Fästad drivs av Jacoboch Johan Pehrsson och levererade bla tegel till nya tingshuset i Gamleby

1765 Koppargruvorna på Tintorp upptogs 1765. Gruvschakten är ca 40 m djupa och smältverk byggdes vid vattenfallet i Smedstorp. Koppargruvorna på Tintorp rasar 1787. Fem omkommer, gruvdriften upphör 1790

1771 Storskifte på Hägg 1771-1775 samt 1851

1772 Öfverums och Olserums rusthåll utökas till sju tunland utsäde samt med Kam-Ull-Spin-Scholae

1789 Gustaf III gavs ökad makt och rådet som bestod av adeln avskaffades. Prästen Stenhammar i V Ed röstade för förslaget varvid Knorring på Forsby blev så förgrymmad, att han en mörk natt lät hämta sina föräldrars kvarlevor från Lofta och förde dem till en grav på en kulle vid Forsby

1790 Slottet på Ottinge, förmodligen från 1200-talet, rivs.Men det finns ingen dokumentation om något slott och det är tveksamt om det funnits. Det nya huset byggs av Carl Cullberg 1846-1850 på ena flygelns grund

1795 Prosten Henning Hallström föreslår att ny kyrka skall byggas i Lofta

1798 Öfverums förste brukspredikant var komministern i Ed Anders Lorens Hultner. Därefter kom Lars Lindelius och 1799 Yckenberg. Den första gudtjänstlokalen låg på en kulle väster om masugnen. Den blev senare använd som snickarbod och revs vid sekelskiftet. År 1798 beviljas Brukspatron Steens ansökan "... at, i stället för hwar tredje Söndag ... hela året öfwer wid Öfwerums Bruk i Lofta sokn genom Församlingens pastor eller dess medhjälpare med predikande, bön och sång ..."

1800 tal Loftaån sänks och fallet vid Forserum försvinner. Häggs kvarn flyttas från Forserum till Sågartorp

1801 Kyrkans mellanklocka omgjutes av Anders Billsten i Norrköping för 304 RDB

1801 Det överenskoms, att den som anställer så kallade statstorpare skall sörja också för deras hustrur och barn. Det hade nämligen uppstått ett besvärande tiggeri

1804 Skola inrättas i gamla fattigstugan ovanför gamla kyrkan i Lofta. Se 1917

1804 14 nov Eld förstörde en del kyrkohandlingar på prästbostället. Främst Loftahammars böcker drabbas. Se 1609

1805 En man från Lofta utbildas i Linköping till koppympning

1806 Man gav upp mot tiggeriet. I stället gav man de fattige en bricka med namn och nummer som de skulle ha om halsen och som berättigade dem att gå runt i socknen. De som stryker omkring och begär allmosor utan tillstånd får undergå stockstraff. Den som tigger i andra socknar för stockstraff två söndagar efter det att han blivit hemförd. Barn får ris

1811 Skörden blev inte så bra. Emellertid beslöts att varje matlag skall insamla minst 1,5 skålpund för att ge till Blackstad där svårt hagel förstört all gröda

1813 Några broar hade förfallit. Det konstaterades att skogsdriften gör det nödvändigt att ersätta dem med broar av sten även om det blir dyrare

1813 "Vargar och andra större skadedjurr äro här på slättbygden alldeles okända och till rävars och andra odjurs utdödande har församlingengen vidtagit åtgärder."

1814 "Den nya och vackra" sockenstugan (nuvarande Församlingshemmet) invigs

1814 Gränsö kanal grävs och blir färdig ca 1817. Aderton fångar från franska kaparfartyg anländer från Kalmar för att delta i arbetet. Kanalen är 705 m lång. Första grävning påbörjad 1719

1822 12-04 Kyrkans storklocka sprack. De andra hade spruckit 1798 och 1817. Två klockor omgjöts år 1824 för 425 daler. Det blev dåligt gjort och måste göras om efter några år för en kostnad av 1.271 Rd Banco

1825 Lofta får reguljär postgång onsdag och lördag till Lofta 16.00 från Gamleby

1830 Sedan gammalt fanns en brygga över sundet vid Strömsholmarna. Där fylldes under åren och vägen blev alltmer framkomlig även för oxar. På 1830-talet muddrades segelleden. Den nuvarande klaffbron byggdes 1980 efter det att den gamla svängbron påseglats

1832 Nils Engström f i Lofta 1794, bosatt i Engstad, d 1855 som kyrkvaktare(?) / klockare(?) och skolmästare var Loftas första Lärare. Kungl förordning om skolväsende kom 1842

1834 Sockenstämman beslutar bygga ny kyrka i Lofta

1835 Storskifte på Harg

1835 Sista gudstjänsten i Lofta gamla kyrkan hålls av Samuel Aspling den 8:e mars. Nya kyrkan färdig i december 1837

1835 "De som önska få sina bränvinspannor uppmätta bör giva sig tillkänna hos fjärdingsmannen Petersson, som lovade att hos herr Ingeniör Norgren en sådfan mätning rekvirera"

1835 Frågan väcktes om missbruk av brudkronan. Cajsa Jönsdotter från Elgenäs hade nämligen, efter avflyttning till Ukna, fött ett barn i förtid. Mannen bör plikta och medlen tillfalla kronans reparation och förgyllning

1836 Julafton 15.00 ringde Lofta klockor första gången från nya kyrkan som invigdes 1837

1842 Brudkronan 'den ålderdomligaste i stiftet' repareras. Vikten minskas till 797 g

1845 Första skolhuset i Lofta byggs enligt 1842 års folkskolestadga

1845 Brandförsäkring av kommunens hus införes

1846 Slottsholmsvarvet vid ruinen, läggs ned

1848 Kyrkans fattigvård överföres till komunal sockennämnd. Fattigmagasin inrättas i Åkerholm och "tornet". Säkert innebar det en förbättring men man ville inte dra försorg om utsocknes. Man skrev till Konungens befallningshavare i Kalmar om avhysning "åtskillige familjer" till Gamleby, Ed och Växiö.

1849 Ett fattigt barn från var rote erbjudes fri skolundervisning

1850 ? Klockgjutardråpet i Riskasten (ÖC 1982-04-05)

1850 Det fanns ett framgångsrikt skeppsvarv på St Rätö på 1800-talets mitt

1852 Loftahammar var annex till Lofta från 1609 och fram till 1852 då det blir eget pastorat. Den förste kyrkoherden var Carl Rydwall 1798-1854.

1856 Lofta får - äntligen - sin förnämliga kyrkorgel, en Marcussen o. Søn Danmark med 18 stämmor. Men organisten Hans Jakob Carlholm, en av tolv sökande anställdes redan 1842. Vad spelade han på till 1856? Orgeln renoveras 1992

1857 -02-25 Ett nytt skeppsvarv i ej så liten skala skall anläggas i närheten av Västervik nämligen å den sk Ladugårdens ägor i Lofta socken. Kapten G Landström är den som satt sig i spetsen för detta företag.

1858 År 1858 fångades den sista vargen av Jaen Jonsson i en varggrop i Råserum.

1858 År 1858 anlade en kapten Landström den första tändsticksfabriken i Västervik, och därmed hade staden fått sin första mera bestående specialindustri. Fabriken låg i Lofta till inkorporeringen 1906. Tändstickorna blev en världsartikel och beställninger kom1865 ända från Hongkong. Fabriken utbyggdes 1869 och årsproduktionen upgick 1877 till 20 miljoner askar. År 1860 vara arbetareantalet 80 och ökade till 108 år 1877 men dessutom var 100 familjer i sina bostäder och en del fångar på cellfängelset sysselsatta. Av dem var 82 barn och ungdomar under 20 år. Se 1876 och 1893

1859 "Kontantunderstöd" utgår till 48 st, de flesta "pensionärer"

1859 0 Lofta socknen uppdelas i 16 rotar: 01 Ofverum 02 Borsnäs, Fårö, Tintorp, Solberga, Sågartorpet 03 Hägg och Skynnerstad 04 Mejstad,Hässelstad, Kårtorp 05 Forserum, Hvadet, Hvivelsjö och Trostad

1859 0 06 Norrsjö, Tingstad, Hässelstadtorp, Hjulby 07 Gökstad, Ottinge, Vindekulla 08 Grånsten, Elgenäs, Carlsäng, Carlstorp 09 Utrike, Ekhult, Södersjö, Hvittinge 10 Åkerholm, Torpa, Nybble, Ekeby, Nybble utjord

1859 0 11 Winö, Uknö, Östantorp 12 Norrlandet 13 Norrlandet 14 Nygård, Brånestad, Svinhult, Dynestad, Gursten 15 Stengårdsnäs, Hycklinge, Råberga, Harg, Reverum, Brotorp, Vida 16 Fästad, Lapserum, Lapesrumstorp och Dropstad

1860 "Såsom en begynnelse till ett blivande sockenbibliotek för Lofta församling har kammarherre A.F. Liljenstolpe i Stockholm behagat översända en gåva av 56 band av diverse innehåll till pastorsämbetet i Lofta."

1862 Upprensning av Storån (Loftaån)

1862 En "Barnmodersketjänst" inrättas, lön 165, senare 250, Riksdaler Banco per år.

1862 För första gången avlönas skolläraren (Becker) med 300 RDB

1864 Lofta får kronofjärdingsman, lön 100 riksdaler banco, ökar till 200 år 1877

1867 Lofta bidrar till provinsialläkare i Gamleby

1870 Nils Trybom öppnar affär vid Komministergården, där kyrkstallarna senare byggdes. Flyttar den 1890 till det lilla huset bredvid fattigstugan (senare kommunalhuset)

1870 ca Strömsholmen och Stegeholms kanal överlåtes på Västervik (1884)

1872 ca Herr Petersson öppnar affär i Björnsholm. Dahlgren tar över xxx och säljer till Kooperativa 1920. En bror till Nils Trybom startar en affär i Fästad

1874 Lofta Sparbank bildas den 5:e feb 1874. Den hade lokaler i gamla sockenstugan i Lofta 1874-1906, se 1904, 1951 och 1970.

1874 Första poststationen inrättas i Fredriksberg 1874 där Stjärnkreutz blir föreståndare

1875 Gamleby sparbank grundas 1875. Gamleby folkbank bildades 1898.

1876 Tillgången på aspvirke på orten för tändstickstillverkning är nära nog uttömd. 40.000 kbf importeras från Finland och resten från Ryssland. 1877 tillverkas uteslutande säkerhetständstickor

1877 Jonas Persson 88 år, som bodde hos sin dotter och måg Petter Hindriksson i Forserum, fick huvudet avskuret av en svagsint yngling.

1880 Axel B Karlholm 27 år, öppnar sin affär i Fridhem. Tore Karlholm övertar affären 1912 och driver den där till 1963

1880 Skolpojkar och do flickor erhåller var sitt hemlighus (dass) vid Lofta skola

1880 Hersö skänks av Lofta församling till kyrkoherde Blomkvist i Loftahammar.

1880 Postgång tisdag, torsdag och lördag från Gamleby 14.00 via Vida skjutsstation till Björnsholm och med ankomst i Lofta 16.00. Från 1911 går posten dagligen

1883 Nykterhetslogen "Skölden" stiftas i Lofta, man möttes ofta i Fårö skola och fick 97 medlemmar första året.

1884 Lofta folkmängd uppgår till 3233 personer (inkl Överum), 2950 år 1892, 3095 år 1890 och 2956 år 1900

1884 Lofta post blir postsparbank

1888 Församlingsböcker ersätter husförhörslängder, i Lofta hölls det sista husförhöret 1896

1893 År 1893 brann tändsticksfabriken ned så att endast murarna återstod. Den såldes 1903 till Jönköpings och Vulcans Tändsticksfabriks AB som 1917 ingick i Svenska Tändsticks AB (STAB). Kreugerkraschen 1932 (se do) blev ett hårt slag och driften låg nere några år innan den åter kom igång

1896 ? Kyrkoherde Holmberger skänkte korfönstret i Lofta kyrka "Jesus välsignar barnen"

1898 Anonyma brev från en brevskrivare i Lofta föranleder biskopens protest.

1898 År 1898 förvärvade staden tändsticksfabriksområdet, Norrlandet, Lucerna, Ringholmarna och Notholmen, mot att man i utbyte lämnade bla den av staden ägda egendomen Ekhagen samt kr 3.486:62 i mellanavgift. Inkorporering beviljades 1904 att träda i kraft 1906, mot en skatteersättning till Lofta på 1000 kr per år under 15 år. Men staden sålde marken i Gamleby för 90.000 kr år 1910.

1899 Poststationen flyttas från Björnsholm till "närheten av Lofta kyrka"

1900 "Skölden" får ny lokal i en ombygd smedja (G A Nilsson, Lindesberg)

1900 ca Trampcyklar tas i bruk. Först var Åkerholm och Hycklinge

1901 Lofta Missionsförening bildas. År 1904 byggs missionshuset i Trostad

1901 -08-28 Friherre Carl Axel Adolf Raab på Åkerholm avlider 53 år gammal. "Att förtälja hans äventyrliga och omväxlande levnadsbana vore detsamma som att skildra "En vildhjärnas memoarer"". Han var dotterson till greve Carl Axel Löwenhielm. När han blev myndig erhöll han ett arv på 700.000:- vilket var en oerhört stor summa. Släktingarna fick sätta honom under förmyndare men då fanns inte mycket kvar av förmögenheten. Det var hans farbror baron Carl Raab på Helgerum, d 1902 86 år gammal som blev förmyndare. Under återstoden av sitt liv bodde Raab på Åkerholm där han erhöll mat och husrum samt 500:- om året till kläder

1904 Emebrings affär i Åstugan i Björnsholm upphör, auktion 1909. Åstugan är Björnsholms äldsta hus

1904 Gamla sparbanken i Björnsholm byggs och tas i bruk 1906. Se 1874

1905 Mejeriet i Björnsholm byggs

1905 Unionskrisen med Norge. Lofta förbereder mobilisering.

1906 Föreläsningsföreningen bildades med föreläsningar i Lofta Missionshus. Se 1909

1906 Västervik övertar tändsticksfabriken från Lofta. Fabriken läggs ned 1968

1907 Pettersson öppnar affär i Björnsholm. Den övertas senare av Verner Ågren och därefter av sonen Gösta

1908 Huset vid ån i Ånäs från 1700-talet rivs och nytt byggs. Det byggs om 1942.

1909 Föreläsningsföreningens nya hus i Lofta invigs den 10:e oktober . Det var den andra i Sverige

1910 ca Skohandlare Lagergren i Västervik går i konkurs och drar garveriet i Björnsholm med sig i konkursen

1912 Linfabriken i Gursten flyttas till Nygård

1912 August Johansson, respekterad bonde i Lapserum, blir vald till kommunalnämndens ordförande

1912 ? Under pågående gudstjänst tar det eld i vinden över sakristian i Lofta kyrka. Gudstjänsten avbröts och alla sprang om varandra. Men dödgrävare Nils Peter Andersson i Västrahult 80 år, vet en glugg. Med ett spann vatten och krypande på alla fyra trettio meter i det rökfyllda utrymmet lyckas han dämpa elden

1913 Lofta blir ett pensonärsområde och pensionärsnämnd väljs

1914 Skomakare Petterssons son, Carl i Hagaborg, väljs till fjärdingsman, lön 375:-/år. Han tar senare efternamnet Sköld.

1914 Masugnen i Överum rivs. Det berodde främst på att skogen och därmed kolet tog slut. Ett år förbrukades 6600 kubikmeter kol. Se 1747 och 1914. Kolhuset, delvis uppfört i slaggsten, rivs av kommunen 1970. Gjuteriverksamheten upphörde 1981

1915 Lofta folkskola byggs av Sigurd Cornell

1917 Lofta skola tas i bruk 1917 och används till 1956. Se 1804, 1880 och 1954

1919 Lofta första kommunfullmäktigemöte hölls

1920 Edvard Dahlgren säljer affären i Björnsholm till Konsum som driver den till 1974. Tryboms affär bredvid kommunalhuset i Lofta upphör

1920 Ett vattentornet byggs på Åkerholm där redan smedja, bryggeri och mejeri finns

1920 ca Vattenkraft på Hägg

1920 ca Dansbanan på dansbanekullen mellan Lofta och Tingstad förbjuds eftersom den låg för nära kyrkan. Ny dansbana, den fyrkantiga, byggs på Harg. Se 1939

1920 -tal Varmt vatten, ibland med såpa eller soda hade använts vid disk. På 1920-talet kom diskpulver, Henkel vad det vanligaste

1921 Karl Kornell skaffar lastbil. Arvid Andersson anställs som chaufför och tar över åkeriet 1927

1921 Traktorer började användas. Först var Hägg och Åkerholm

1922 Lofta soc.demokratiska arbetarkommun bildas med skollärare Lars V Lindén i Nygård som eldsjäl

1922 Lofta kyrka renoveras

1924 Karlholm startar åkeri, Ebbe Pettersson tar över 1942

1925 Arvid Andersson i Trostad skaffar T-ford. Den kan användas som taxi och lastbil och tar 500 kg

1925 Karlholm öppnar filial i Vindekulla, den drivs där till 1953

1925 Huvudbyggnaden på Hägg byggs

1926 Bron över ån vid ålderdomshemmet i Björnsholm byggs. Sten till bygget tas i Hässelsted vid vägen till Nyholm

1927 Cornell köper Garvaretomten Björnebro av Ågren och bygger bostäder, bageri, kaffé mm

1927 Ordenslokalen i Björnsholm invigs 27:e mars

1927 "Skölden"s lokal, Lindesberg/Trostad, säljs till NÖ Smålands Missionsförsamling

1928 Nya Stockholmsvägen förbi Nya Vida, genom Björnsholm och öster om Mejstad invigdes på sommaren

1928 Ragnar Dahlberg övertar Konsum i Björnsholm efter sin bror Gunnar

1928 05-28 Logen i Utrike brann. Den låg före ladugården i kullen.

1930 De första flickorna från Lofta togs in i realskolan 1:5 ht 1930. Det var Frida Svensson f 1918 från Sandebo. År 1931 togs Birgit Andersson (Hässelstad ?) och Ingegärd Andersson (Gökstad) födda 1917 in i 2:4. Birgit tog realexamen 1934. Ingegärd tog studentexamen 1937.

1930 På 1930-talet blev arbestlösheten svår. Kyrkogården utvidgades och vägen Råberga - Lofta ändrades i beredskapsarbeten

1930 Lofta har 3097 innevånare. Det sjönk till 565 i socken år 1981

1931 01-01 Efter sju år lyckades bruksledningen i Överum med avstyckning från Lofta, V Ed, Ukna, Dalhem och Gamleby. Överum med 300 invånare blir egen kommun. Carl Sundberg var fullmäktigeordförande i 20 år trots en socialdemokratisk majoritet

1932 Ålderdomshemmet i Björnsholm tas i bruk

1933 Lofta Scoutkår bildas med kyrkoherde Wallenius som initiativtagare och kårchef

1933 Bjursunds handdragna färja får nu drift av elmotorer och linspel. 1940 kom betongfärjan och 1960 en dieseldriven stålfärja. Se 1960

1933 Nya raka Loftahammarvägen mellan Ottinge och Färjan anläggs 1930 - 1933 "Serpentin"-vägen från Björnsholm över Trostadgärdena till Lofta började anläggas.

1933 Föreningen Lofta rävgårdar u.p.a. köper en tomt Harg 2.5 av Ellen och Werner Ågren. Verksamheten upphör 1946 då anläggningarna säljs. Där fanns 16 burar om 2 x 7 m med lyor samt en ekonomibyggnad för matberadning till djuren samt slakt och skinberedning. Tomten har ett fint söderläge med klart ständigt rinnande källvatten.

1934 Snickarbröderna Andersson, Björnsholm, bygger och flyttar snickerifabriken från Skynnerstad. Kroon byggde sitt hus 'bläckhornet' i Björnsholm. Kooperativa i Björnsholm byggs ut

1934 Nygård säljs, efter konkurs, av Sparbanken på auktion till Gustav Johansson. Han tar sig senare namnet Wirenfelt

1935 Vägen Fårö - Överum rätas som Ak-jobb 1933 - 1935. Den gick tidigare genom Reverum och över ån endast drygt 50 m från åmynningen

1936 Björnsholms fotbollslag leder Tjustserien

1937 Utgårdarna till Vinö avstyckas och säljs av Svensk Jordförmedling

1938 Vinö huvudbyggnad brinner ner 15:e sept

1938 Mejeriet i Björnsholm läggs ned och blir läskedrycksfabrik. Mjölk säljs från nu i källaren på bagare Johanssons kaffé. Man har med sig en kruka och får uppmätt. Tio år senare kommer enliters glasflaskan och mjölkförsäljningen flyttar in i livsmedelsbutikerna

1939 Dansbanan i Harg, den åttkantiga, invigs i pingsthelgen, 900 besökare. J Andersson i Grånsten byggde

1940 ca Den första skördetröskan till Lofta. Första till Sverige kom 1928 till Berg von Linde på Axelvold

1941 Lars V Linden avgår som kommunledamot men kvarstår i landsting och riksdag

1942 Gunnar Gustavssons chark.fabrik i Fästad går i konkurs. Man fick ingen ersättare vid inkallning under kriget

1942 ca De sista oxarna på Skynnerstad

1943 Carl Sköld blir kommunalkamrer. Elon Fransson väljs till Fjärdingsman efter Sköld

1944 Estländare kom till Åkerholm på hösten

1946 Bagaren i Björnsholm, Harald Johansson, föreslår en skildring av Lofta socken. Kommunalfullmäktige med Carl Sköld som ordförande avsätter 1.000:- för ändamålet. Ytterligare 5.000 beviljas senare. Kommittén bestod av Harald Johansson ordf., prosten Torsten Wallenius Stengårdsnäs, lantbr Ivan Svanström Trostad och hemäg Martin Elltorp Segersgärde. Se 1949

1948 Pråmen Björn sjönk vid Vinö Kalv på väg till Stockholm

1948 Konsum öppnar filial i Hasselby, drivs till ca 1955

1948 Lofta sista sockenstämma hölls. Seden återupptogs 1997

1948 Ännu ett förslag om att flytta posten till Björnsholm avslås

1948 ? Vinö Stock säljs till kommunen. Döps senare om till Gudingebadet.

1948 Knutsson-Hall, ägare av Vinö under 1900-talets tidigare del, startade "evighetsstickan" INEX och byggde fabrik i Gamleby. Sv Tändsticksfabriken köpte INEX och byggnaden övertogs senare av ASEA

1949 jan Loftabokskommittén beslutar om en arbetsplan enligt följande: 1) Huru Loftabygden danats - utvecklingen ur geologisk synpunkt. I Svanström. 2) Den historiska bakgrunden, från sagor, sägner och historiska urkunder. H Johansson, 3) Lofta kyrkliga historia - kyrka, präster och klockare. T Wallenius. 4) Norrlandet - ett kapitel för sig. M Elltorp. 5) Lofta näringsliv - jordbruk, industri, hantverk mm, I Svanström. 6) Det kommunala livet från gammal och ny tid. H Johansson. 7) Den gamla gästgivaregården Vida - en släktgård. T Carlsson. 8) Skolväsendet inom Lofta och dess historia. År 1949 dör Harald Johansson och prosten Wallenius 1951, projektet avstannar

1950 Inför hot om nedläggning flyttas posten till Björnsholm

1950 Kyrkan renoveras och byggs om. Elvärme installeras. Klart 1951

1950 Lofta, Gamleby och Odensvi beslutar att gå samman i en storkommun. Det genomförs 1952.

1951 Nya sparbanken i Björnsholm klar hösten 1951. Se 1874, 1904 och 1970

1951 Konsum får filial i Vindekulla. Den upphör 1958

1951 Prosten Wallenius dör

1951 Lofta första kommunfullmäktigemöte hölls 1919. Det sista hölls i Gamleby 1951

1952 Anton Andersson var smed i Trostad. Hans son Hugo skulle ge fyren litet fart men det var bensin i fotogen, det flåsade till och han fick det på sig och blev så illa bränd att han dog

1953 Karlholm flyttar sin affär till 'bläckhornet' i Björnsholm

1954 Lofta nya skola invigs

1957 Sågen i Björnsholm avvecklas

1957 Loftadalens Elektriska Andelsförening förvärvas av Forskraft

1958 Förfärligt åskväder. Åskan slog ned i Harg. Stor gran vid festplatsen splittrades, rötterna for upp ur marken. En loge i Harg tog eld och brann.

1960 20 maj Lofta hembygdsförening bildas. Se 1967

1960 nov Bjursundsbron färdig. Se 1933. Bjursunds gamla betongfärja gjorde sin sista tur efter 18 års tjänst

1961 Edströms filial i Fästad stängs

1962 Åkerholmsmasten, del av stridsledningssystem 60, reses. Den är 212 m hög och fälls 1995. Spionen Wennerström avslöjas.

1965 Ågren stänger sin affär i Björnsholm

1965 Nya vägen förbi Björnsholm färdig

1967 Råberga 2:9 skänks av Märta Karlsson och Inger Johansson som hembygdsgård. Lofta får hembygdsgård i Råberga 1973

1972 Björnsholm får kommunalt avlopp

1974 Konsum i Björnsholm slår igen och Karlholm tar över

1975 -11-11 Lofta är den enda socknen med eget frimärke "kyrklig konst 1975"

1983 -10-15 Bron över till Loftahammar invigs av landshövding Eric Krönmark. Frågan hade varit aktuell ända sedan 1940 då fullmäktige av länstyrelsen begärde en bro.

1991 Gunvor Krüger från Heda och Gunilla Rosén i Vindekulla köper Karlholms affär i Björnsholm. Den är nu ensam i socknen. Överum har endast en affär och i V Ed finns bara en liten

1992 Lofta kyrka renoveras ut- och invändigt. Orgeln renoveras och flyttas

1995 Ny bro byggs över ån vid Reverum

1995 08-24 Åkerholmsmasten rest 1962 fälls. Den har ej använta av militären på 15 år och mobiltelefonnäten är inte intresserade av att ta över den. Den användes för långvågsnavigering av u-båtar och störning av navigering av tänkbart Sovjetiskt bombflyg.

1995 feb Astrid på Långbacken dör. Hon kom hem från lasarettet, gick ut och frös ihjäl. Det debatteras livligt i tidningen om ansvar för de gamla. Men ändå, kanske bättre på det viset än att tyna bort på inrättning. Hon levde lycklig med sina höns, sin katt och blommor på kullen in i det sista. Jag vet för jag var där.

1997 Vägen förbi Ottinge rätas och ny bro över ån byggs. Ny bro vid Nygård. Dynestavägen stängs

1998 Mårten Christiansson vinner silver i junior-SM i beach-volleyboll. Mårten, Johan Küger, Andreas Ohlsson och Conny Christiansson tar DM-silver

1999 06-16 En björn gick genom Tjust söderut. Den var fyra år och kom från Sälenfjällen. Senast vi hade björn i Småland var på 1830-talet. Se HÄR

1999 Sven-Olof Svensson övertar Per-Inge Anderssons åkeri.

Siwe och Anita Johansson på Ottinge köper Hjulby av Karl Bernhardsson, 387 ha för drygt åtta miljoner kronor.

Årtal i Lofta insamlade och redigerade av Lars Cornell