Ellen,Amanda Lehto

Gift 19290721.

GEDCOM Note

<p class="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; line-height: normal;">Ellen Amanda: född 15/6 1908 - avliden 9/11 (79 år) född i Hevosvaara ”Aapua”. </p>t med Johannes Lehto, född 31/12 1906 i Pello - avliden 29/6 1995.</p></u> Josefina, född 1931. Ellen <u>Margareta,</u> född 1934. <u>Tage</u> Johannes, född 1936.    <u>Sally</u> Anna-Maria, född 1937. <u>Allan</u> Axel, född 1939. <u>Maj-Britt,</u> född 1941. <u>Ture</u> Holger, född 1945.               <u>Hjördis</u> Inga-Lill, född 1949 - avliden 2009.</p>ss="MsoNormal" style="margin-bottom: .0001pt; line-height: normal;">Ellen växte upp i Hevosvaara med sina syskon. De fick lära sig allehanda sysslor i hemmet. </p>style="margin-bottom: .0001pt; line-height: normal;">Hösten 1915 började Ellen skolgången i Pello och bodde i arbetsstugan.När hon slutat skolan blev hon först ”äldsta flicka” på arbetsstugan. Som sådan skulle hon vara ett gott föredöme för barnen och hjälpa föreståndarinnan med att tala om för dom vad som skulle göras och visa hur det skulle gå till.</p>g; Övertorneå folkhögskola. </p>r arbetade hon ett år på en västerbottnisk arbetsstuga, för att sedan återvända till arbetsstugan i Pello som köksa.</p>m: .0001pt; line-height: normal;">Köket var inte Ellens enda arbetsplats. Hon hölls också i bagarstugan, där hon bakade allt bröd till arbetsstugan. På lördagskvällarna eldades bastun, och då var det Ellens uppgift att tvätta de trettio barnen. Då det fanns en lärling - auskultant på arbetsstugan, brukade denna hjälpa köksan i arbetet. Annars var hon ensam personal förutom föreståndarinnan.</p>

GEDCOM Note

<p class="MsoListParagraph" style="mso-margin-top-alt: auto; mso-margin-bottom-alt: auto; mso-add-space: auto; text-indent: -18.0pt; mso-list: l0 level1 lfo1;"><!-- [if !supportLists]-->-          -  <!--[endif]-->Norrbottens läns Arbetsstugor – </p>g tillsattes nödhjälpskommittéer. Under nödåren 1902–1903 inrättades de första arbetsstugorna. Grundaren var dåvarande lektorn vid läroverket Carl Svedelius och hans hustru Julia i samverkan med landshövding Karl Johan Bergström.</em></p>ia o Carl Svedelius lyckades få till stånd arbets-stugor på åtta platser i länet, fyra i finnbygden, Korpilombolo, Tärendö, Pajala och Pello, fyra i lappmarkerna, Gällivare, Jokkmokk, Arvidsjaur och Arjeplog. Långt flera ansågs behövas. Från den centrala nödhjälpskommittén hade landshövdingen Bergström fått 50.000: - kronor till arbetsstugorna. Medlen fördelades på de åtta arbetsstugorna och användes för kostnaderna under denna första termin.</em></p>lass="MsoNormal"> Arbetsstugorna fungerade som internat för barn som hade långa skolvägen. Dess främsta uppgift var att ge barnen mat, kläder och fostran. </p>nitial; background-attachment: initial; background-origin: initial; background-clip: initial;"> De inrättades helt på frivillig väg med insamlade medel. Syftet var att barn i glesbygden, som saknade skola, skulle få tillgång till fullvärdig folkskola.</p>ound-position: initial; background-size: initial; background-repeat: initial; background-attachment: initial; background-origin: initial; background-clip: initial;"> Vid arbetsstugornas upplösning kom de olika donations-fonderna samt innestående medel, gåvor och donationer att utgöra ett kapital, som vanligen kallas för arbets-stugefonden. Avkastningen utdeladesårligen till före-skrivet ändamål från arbetsstugustiftelsen.</p>auto;"> Barnen som kom från arbetsstugorna blev eftertraktade hos tjänstefolk som pigor och drängar.</p>