Elof Ahrle

• Wikipedia
  • en:Wikipedia Elof Ahrle
  • sv:WIkipedia Elof Ahrle .
  • Wikidata
• Svenska Gravar
  • Norra begravningsplatsen, kvarter 19B, gravnummer 205 Lat: 59° 21' 38.57" N Lon: 18° 1' 22.51" Ö
  • Gravsatt i denna grav
    • Gustaf Elof Ahrle,Skådespelare född 1900-01-21 • avliden 1965-06-03 • gravsatt 1965-06-15
  • FindAGrave
• Spotify Olof Ahrle

  ---

• http://www.genealogi.se/antavlor/ahrle.htm

1 Gustaf Elof Ahrle,

född 21 jan 1900 i Nyköping (Östra), död 1965.

Skådespelare. (f).

[ Far 2 ] [ Mor 3 ]

• ***************************************************

Biography for

Elof Ahrle

Date of Birth 21 January 1900, Nyköping, Södermanlands län, Sweden

Date of Death 3 June 1965

Birth Name Gustaf Elof Carlson

Nickname Loffe

Spouse

Birgit Rosengren (1940 - 3 June 1965) (his death) 2 children

Naemi Briese (1931 - 1939)

Trivia

Father of actor Leif Ahrle.

Uncle of actor Ulf Qvarsebo.

+++++++++++++++++++++++++++++++++++

Elof Ahrle

Ättling till Ramund Olofsson på Tuddetorp i Tunaberg. Mycket populär filmskådespelare på sin tid. Gift med bl.a. Birgit Rosengren, men vilken han fick sonen Leif, konstnär. Elof Ahrles bror Edgar blev stamfar för den kända konstnärs- och skådespelarsläkten Qvarsebo.

Klicka på bild för mer info!

-------------------------------------------------------------------

http://193.10.144.135/(ziw0bk552mlrjs45tzler455)/Person.aspx?id=59823

SVENSKA FILMINSTITUTETS DATABAS:

Elof Ahrle

1900-01-21 - 1965-06-03 

Skådespelare (film- och tv-roller 1920-1964). Född Gustaf Elof Carlson i Nyköping, Södermanland. Gift med Naemi Briese och från 1940 med Birgit Rosengren. Avled i Sollentuna. Han fick sitt teaterintressse väckt av en farbror i hemstaden Nyköping, vilken bedrev kaféverksamhet vid teatern. Han flyttade till Stockholm och gjorde där sina första lärospån vid Telegrafens amatörteater. Debuten ägde troligen rum 1919 i Hittebarnet av August Blanche. Han försörjde sig samtidigt bl.a. som expedit vid PUB och som hotellpiccolo och fick samtidigt en liten revyroll på Kristallsalongen samt statistuppdrag på Svenska Teatern. I Stockholm genomgick han vid samma tid även Elin Svenssons teaterskola tillsammans med bl.a. John Elfström. Han spelade revy hos Karl Gerhard med trolig debut i dennes Vart ska' vi annars gå? (1921) och kom att engageras ömsom för landsortsturnéer hos sällskap som Ivar Kalling, Allan Ryding och Helge Karlsson 1922, ömsom vid fasta teatrar som Folkets Husteatern, där han medverkade i Ragnar Klanges revyer, och Södra Teatern i Stockholm, då under ledning av Elis Ellis. Ett första genombrott kom 1923 som "kisen" i 33.333 på Lilla Folkteatern. Till en början var karriären ganska osäker och periodvis fick han försörja sig med annat arbete bl.a. som försäljare. 1929 inledde han en kortare karriär som pjäsförfattare och teaterdirektör vid Södermalmsteatern med stycket Smugglarkungen, som skall ha spelats trehundra gånger. Som revyaktör kan man räkna 1934 som ett mer definitivt genombrottsår då han uppträdde i numret "Fotbollsakademin" och året därpå kom ett av hans mest kända revynummer om en ishockeyspelare,"Bortförklaringen". Från mindre filmroller under 1920-talet tog han steget över till större roller under 1930-talet då han fick sitt verkliga genombrott i svensk film genom en rad komedier och farser. På 1940-talet kom han att få mer utpräglade karaktärsroller såsom Krigsmans erinran, som även filmatiserades (1947). På 1950-och 60-talen kom han att ägna stor tid åt turnerande med Riksteatern. För många har han genom sin stil och sitt idiom kommit att framstå som Ekenskisen i svensk film och underhållning men lika viktig är den samhälleliga dimensionen av denna populärfigur. Den Loffe-figur som han framställde i filmer som 65, 66 och jag (1936), Åh' en sån grabb (1939), Uppåt igen (1941) m.fl. filmer kom att förkroppsliga folkhemsdrömmen om klassresenären, den enkle grabben som genom ihärdighet klättrar uppåt på den sociala stegen. Något avspeglar detta hans eget livsöde, efter att ha klättrat från enkel grabb till att bli en av Sveriges mest populära skådespelare och underhållare. Över denna rollkaraktär vilade en air av renhårighet och ärlighet. Dessa tidiga Loffe-filmer fick några senare avläggare i luffarmiljö som bl.a. Loffe på luffen (1948) och Loffe som miljonär (1949), som genomsyrades av världsförbättrarpatos. Även framgent är det mycket sällsynt att han spelade mer osympatiska karaktärer. Även om han på film ibland placerats i kriminella filmsammanhang fick Ahrles rollfigurer förbli typer med ett stort och varmt hjärta som fallet var i t.ex. Mästerdetektiven och Rasmus (1953) där han som medlem i kidnapparligan blir den som offrar sig för att därigenom avstyra den onda ledarens planer. Hans 50-talsroller utmärks överhuvudtaget av rollfigurer som präglas av rättrådighet och renhårighet vare sig han var taxichaufför i Taxi 13 (1954) eller nöjespappa i Danssalongen (1955). Han var gift med skådespelerskan Birgit Rosengren och är far till skådespelaren Leif Ahrle och kostymtecknaren Carina Ahrle samt farbror till skådespelaren Ulf Qvarsebo.

Regi: I gult och blått, 1942

 Tre skojiga skojare, 1942 

En fånge har rymt, 1943
Livet måste levas, 1943
Sextetten Karlsson, 1945
Stiliga Augusta, 1946
Sången om Stockholm, 1947
Livet på Forsbyholm, 1948
Loffe blir polis, 1950
Motorkavaljerer, 1950
Tagning Motorkavaljerer, 1950
Manus: I gult och blått, 1942

 Tre glada tokar, 1942 

Tre skojiga skojare, 1942
Sextetten Karlsson, 1945
Idé: 100 dragspel och en flicka, 1946

Musik: Pettersson & Bendels nya affärer, 1945

Roll: Carolina Rediviva, 1920, student

 Körkarlen, 1921, ung man på Frälsningsarméns välkomstmöte 

Flickorna från Gamla Sta'n, 1934, kisen på taket
Hon eller ingen, 1934, tidningsförsäljare
Pettersson - Sverige, 1934, Lundblad, frisörbiträde
Grabbarna i 57:an, 1935, Fabian "Fabbe" Karlsson, även kallad Lillen, målargesäll
65, 66 och jag, 1936, 66:an Pelle Frisk
Skeppsbrutne Max, 1936, Köhlers reklamchef
O, en så'n natt, 1937, hotellportier
Odygdens belöning, 1937, Karl Borg, inkasserare
Pappas pojke, 1937, fönsterputsaren
Ryska snuvan, 1937, den svenske maskinreparatören i Moskva
Vi går landsvägen, 1937, Loffe
Än leva de gamla gudar, 1937, handelsresande
Bara en trumpetare, 1938, Elof, värnpliktig, trumpetare
Kamrater i vapenrocken, 1938, Loffe Holm, telearbetare
Den stora kärleken, 1938, Kalle
Vi som går scenvägen, 1938, Loffe, inspicient
Efterlyst, 1939, Erik Svensson, innehavare av Svenssons Tricotage
Herr Husassistenten, 1939, Viktor "Vicke" Lundin, bilmekaniker
Åh en så'n grabb, 1939, Loffe Larsson, bilmekaniker
Alle man på post, 1940, 1740 "Kurre" Karlsson, beredskapsman
Hjältar i gult och blått, 1940, Loffe Holm, skräddare
Lillebror och jag, 1940, John Andersson
Åh, en så'n advokat, 1940, Elof "Loffe" Karlsson, chaufför och advokat
Fransson den förskräcklige, 1941, Fransson den förskräcklige, alias Svensson
Söderpojkar, 1941, Kalle Munter, Amys bror, musiker (slagverk)
Uppåt igen, 1941, Loffe Lund
Bakomfilm Flickan i fönstret mittemot, 1942
Flickan i fönstret mitt emot, 1942, Elof "Loffe" Boman, murare
I gult och blått, 1942, Loffe Nilsson, lagledare för BK Stella
Tre glada tokar, 1942, Rudolf Trane, direktör
Tre skojiga skojare, 1942, Tom Berger, författare
Ungdom i bojor, 1942, Carmen, sutenör
En fånge har rymt, 1943, Dyrken, Karl Efraim Högberg
Herr Collins äventyr, 1943, Graham
Livet måste levas, 1943, Karl Hansson, sjöman
Lev farligt, 1944, Rödluvan
Blåjackor, 1945, en mycket "rolig" löjtnant vid flottan
Moderskapets kval och lycka, 1945, Svenne Karlsson, Ellens man
Sextetten Karlsson, 1945, Roland Glantz
Skådetennis, 1945, på sitt landställe
Sten Stensson kommer till stan, 1945, Sixten, ficktjuv
100 dragspel och en flicka, 1946, Vilhelm "Ville" Karlsson
Onsdagsväninnan, 1946, Baltzar Quensel
Pengar - en tragikomisk saga, 1946, Anton "Filosofen" Bodin, luffare, Kurt Bergdahls svåger
Krigsmans erinran, 1947, Jocke Svensson
Maria, 1947, Max Andersson, sillhandlare
Sången om Stockholm, 1947, Viktor Andersson, kallad Knatten
Dit vindarna bär, 1948, Garibaldi
Loffe på luffen, 1948, Loffe Fridh
Loffe som miljonär, 1948, Loffe Frid, luffare/baron Elof Gustaf Jeremias Ezebius Igelstam
Hur tokigt som helst, 1949
Sjösalavår, 1949, Fritiof Andersson
Loffe blir polis, 1950, Loffe Frid, luffare
Medan staden sover, 1950, verkmästaren på Svea Bilservice
Min syster och jag, 1950, Julius "Julle" Jöhs, källarmästare på Restaurant Colibri
Motorkavaljerer, 1950, Pelle Greiberg, garageägare, motorcykelbyggare
Två trappor över gården, 1950, Konrad, nattvakt
Det var en gång en sjöman, 1951, "Pricken" Holmberg, sjöman
Livat på luckan, 1951, 1749 Kurre Karlsson, sjungande värnpliktig
Skeppare i blåsväder, 1951, Trekvarts-Olle, hans bästeman, maskinist
Kronans glada gossar, 1952, Pelle Frisk (65, 66 och jag)
Säg det med blommor, 1952, Karlsson, skärslipare och fyllerist
Åke klarar biffen, 1952
Göingehövdingen, 1953, Sören Luden, snapphane
Kungen av Dalarna, 1953, Olsson, skräddare, Dalarnas inrikesminister
Mästerdetektiven och Rasmus, 1953, Nicke Karlsson, kidnappare, ligamedlem
Taxi 13, 1954, Johan Alm, taxichaufför
Danssalongen, 1955, Viktor, ägaren till danssalongen Nalen
Friarannonsen, 1955, Bengt Truelsson, murare
Nattens väv, 1955, Helge Vilde, gruvarbetare
Paradiset, 1955, arbetskamrat till Bertil
Ute blåser sommarvind, 1955, Sverre, en man på skärgårdsbåten
Flamman, 1956, Bernhard Karlsson, nattvakt, Fransiskas far
Karl för sin hatt, 1956, Karl Svensson
Lille Fridolf och jag, 1956, Blom
På heder och skoj, 1956, Kalle Johansson
Rasmus, Pontus och Toker, 1956, Patrick Persson, Rasmus pappa, poliskonstapel
Aldrig i livet, 1957, Manne Karlsson, nattvakt, Margits far
Lille Fridolf blir morfar, 1957, Blom
Gäst hos bagaren, 1958
Jazzgossen, 1958, Mille Bergström, korvgubbe, senare Teddys ekonomiske chef, senare innehavare av Milles café
Djurgårdsmässan, 1959
Mälarpirater, 1959, lastbilschauffören
16 år, 1960
Domaren, 1960, Thorvald, redaktionssekreterare på Folktribunen
Minns Ni?, 1993
--------------------------------------------------------
WIKIPEDIA:

Elof Ahrle

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Elof Ahrle, född 21 januari 1900 i Nyköping, Södermanlands län, död 3 juni 1965, var en svensk skådespelare och filmregissör.

Föräldrar: Mejeriägaren Karl August Carlson och Karolina Matilda Carlson.

Född och uppvuxen i Nyköping började han i Elin Svenssons teaterskola 1919. Han blev där och under kommande äventyrligt turnéliv kamrat med Weyler Hildebrand, Nils Ferlin och Harald Beijer.

Samtidigt som han studerade på Elin Svenssons teaterskola, hade han tillfällig anställning hos Albert Ranft vid Svenska- och Vasateatrarna.

På sommaren 1920 blev han knuten till Råsunda friluftsteater samt på vintern samma år till Leopold Edins sällskap, där han fäste uppmärksamheten vid sig som Jack Chesney i Charleys tant.

Han skrev även tiotalet folklustspel, det första var Smugglarkungen 1929.

1932 -1937 knuten till Folketshus teatern som drevs av Ragnar Klange som en i huvudsak revyteater Som Loffe var han ofta en Ekenkis och talade ekensnack (gammal stockholmsdialekt).

Elof Ahrle medverkade i 77 filmer, regisserade ibland och skrev manus till bland andra Sextetten Karlsson 1945, som byggde på en närmast självbiografisk bok.

Han fick som dramatisk skådespelare en lyckad start i Herbert Grevenius Krigsmans erinran 1947 och fortsatte bland annat i Arthur Millers En handelsresandes död i folkparkerna 1959.

Ahrle var 1931-1939 gift med Naemi Briese och från 1940 med Birgit Rosengren. Han är far till skådespelaren Leif Ahrle.

Filmografi  [redigera]

1960 - Domaren

1959 – Mälarpirater

1958 - Jazzgossen

1957 – Aldrig i livet

1957 - Lille Fridolf blir morfar

1956 – Flamman

1956 - Rasmus, Pontus och Toker

1956 - Lille Fridolf och jag

1955 - Danssalongen

1955 - Friarannonsen

1955 - Ute blåser sommarvind

1955 - Paradiset

1954 - Taxi 13

1953 - Göingehövdingen

1953 - Mästerdetektiven och Rasmus

1953 - Kungen av Dalarna

1952 - Säg det med blommor

1951 - Livat på luckan

1950 - Loffe blir polis

1950 - Medan staden sover

1950 - Min syster och jag

1950 - Motorkavaljerer

1950 - Två trappor över gården

1949 - Hur tokigt som helst

1949 - Sjösalavår

1948 - Loffe som miljonär

1947 - Sången om Stockholm

1947 – Krigsmans erinran

1946 - Pengar - en tragikomisk saga

1946 - Onsdagsväninnan

1946 - Hundra dragspel och en flicka

1945 - Blåjackor

1945 - Moderskapets kval och lycka

1945 - Sten Stensson kommer till stan

1945 - Skådetennis

1944 - Lev farligt

1943 - En fånge har rymt 

1943 - Flickan i fönstret mitt emot

1943 - Herr Collins äventyr

1942 - Tre glada tokar

1942 - Tre skojiga skojare

1942 - Ungdom i bojor

1942 - I gult och blått

1941 - Fransson den förskräcklige

1941 - Söderpojkar

1941 - Uppåt igen

1940 - Alle man på post

1940 - Hjältar i gult och blått

1940 - Lillebror och jag

1940 - Åh, en så'n advokat

1939 - Åh, en så'n grabb!

1939 – Efterlyst

1939 - Herr Husassistenten

1938 - Bara en trumpetare

1938 - Den stora kärleken

1938 - Kamrater i vapenrocken

1938 - Vi som går scenvägen

1937 - Pappas pojke

1937 - Odygdens belöning

1937 - O, en så'n natt!

1937 – Ryska snuvan

1937 - Vi går landsvägen

1937 - Än leva de gamla gudar

1936 - Skeppsbrutne Max

1936 - 65, 66 och jag

1935 - Grabbarna i 57:an

1934 - Pettersson - Sverige

1934 - Flickorna från Gamla Sta'n

1934 - Hon eller ingen

1921 – Körkarlen

1920 – Carolina Rediviva

Externa länkar  [redigera]

IMDb - Elof Ahrle

Svensk Filmdatabas - Elof Ahrle

Commons har fler bilder relaterade till Elof Ahrle 

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Elof_Ahrle

Kategorier: Svenska skådespelare | Födda 1900 | Avlidna 1965

-------------------------------------------------------------

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

susning.nu:

Elof Ahrle

Elof Ahrle, skådespelare, sångare, regissör (sök Allmusic, CDON, IMDb, Projekt Runeberg, SLBA), manusförfattare

född 21 januari 1900 i Nyköping, död den 3 juni 1965.

Gift 1931-1939 med Naemi Briese, skådespelerska

Gift 1940-1965 (till sin död) med Birgit Rosengren, skådespelerska

Far till Carina Ahrle, kostymtecknerska

Far till Leif Ahrle, skådespelare och konstnär

Elof "Loffe" Ahrle, utbildades vid Elin Svenssons teaterskola. Började som revyskådespelare och blev senare flitigt anlitad i filmlustspel. Arbetade hos Ragnar Klange 1932 - 37. Var en av Sveriges mest folkkära artister under 1930 och 40 talet. Skrev ett tiotal folklustspel och medverkade i 77 filmer. Debuterade 1934 på skiva tillsammans med sin dåvarande hustru Naemi Briese och gjorde samma år även sin första filmroll i E.P. filmen "Flickorna från Gamla sta'n". I samma film medverkade Birgit Rosengren som han gifte sig med 1940. Som Loffe var han ofta en Ekenkis och talade ekensnack (gammal stockholmsdialekt). På 1950-talet gjorde han fler allvarliga karraktärsroller på film än tidigare.

Filmer:

Flickorna från Gamla Sta'n, år 1934, ej krediterad

Hon eller ingen, år 1934, ej krediterad

Pettersson - Sverige, år 1934

Grabbarna i 57:an, år 1935

65, 66 och jag, år 1936

Skeppsbrutne Max, år 1936

O, en så'n natt!, år 1937

Ryska snuvan, år 1937

Pappas pojke, år 1937

Odygdens belöning, år 1937

Än leva de gamla gudar, år 1937

Vi går landsvägen, år 1937

Vi som går scenvägen, år 1938

Kamrater i vapenrocken, år 1938

Bara en trumpetare, år 1938

Herr Husassistenten, år 1939

Efterlyst, år 1939

Åh, en så'n grabb, år 1939

Åh, en så'n advokat, år 1940

Alle man på post, år 1940

Hjältar i gult och blått, år 1940

Lillebror och jag, år 1940

Fransson den förskräcklige, år 1941

Uppåt igen, år 1941

Söderpojkar, år 1941

Flickan i fönstret mitt emot, år 1942

I gult och blått, år 1942 (manus, regi)

Tre skojiga skojare, år 1942 (manus, regi)

Tre glada tokar, år 1942

Ungdom i bojor, år 1942

En fånge har rymt, år 1943 (regi)

Livet måste levas, år 1943

Herr Collins äventyr, år 1943

Lev farligt, år 1944

Skådetennis, (reportage, kortfilm) år 1945

Blåjackor, år 1945

Moderskapets kval och lycka, år 1945

Sextetten karlsson, år 1945 (manus, regi)

Sten Stensson kommer till stan, år 1945

Pengar - en tragikomisk saga, år 1946

Hundra dragspel och en flicka, år 1946 (manus, regi)

Onsdagsvänninan, år 1946

Sången om Stockholm, år 1947

Krigsmans erinran, år 1947

Maria, år 1947

Loffe på luffen, år 1948

Loffe som miljonär, år 1948

Dit vindrana bär, år 1948

Sjösalavår, år 1949

Hur tokigt som helst, (klippfilm) år 1949

Loffe blir polis (regi)

Medan staden sover, år 1950

Min syster och jag, år 1950

Två trappor över gården, år 1950

Motorkavaljerer, år 1950

Det var en gång en sjöman, år 1951

Skeppare i blåsväder, år 1951

Livt på luckan, (klippfilm) år 1951

Säg det med blommor, år 1952

Kronans glada gossar, (klippfilm) år 1952

Göingehövdingen, år 1953

Mästerdetektiven och Rasmus, år 1953

Kungen av Dalarna, år 1953

Taxi 13, år 1954

Ute blåser sommarvind, år 1955

Friarannonsen, år 1955

Nattens väv, år 1955

Danssalongen, år 1955

Paradiset, år 1955

Karl för sin hatt, (valfilm) år 1956

Flamman, år 1956

På heder och skoj, år 1956

Rasmus, Pontus och Toker, år 1956

Lille Fridolf och jag, år 1956

Lille Fridolf blir morfar, år 1957

Aldrig i livet, år 1957

Jazzgossen, år 1958

Gäst hos bagaren, (valfilm) år 1958

Mälarpirater, år 1959

Domaren, år 1960

16 år, (TV) år 1960

Hitta mer information om samma ämne på webben

....................................................................................

VILL DU SE Filmaffischer och posters för ELOF AHRLE???

GÅ IN PÅ:

http://www.seriesam.com/cgi-bin/seek?ss=Elof+Ahrle