Elsa Brita Svensson

Jag föddes i Hudiksvall och vi bodde då i Fiskarstan på Kronbodgatan 9. Jag föddes som nummer tre år 1919. Min storebror Rune var född 1917 och Anna-Maja (Anna-Maria) 1918. Sedermera kom också Åke år 1924 och Inga-Lisa 1926. I huset fanns en separat lägenhet på ovanvåningen och ibland bodde min faster Gerda där. Faster Gerda tillbringade annars många år på Säters "sinnesjukhus". När faster Gerda så småningom flyttade så togs den lägenheten över av Rune. Däremellan hyrde Karin Eriksson lägenheten ett tag men när hon dog så tog Rune över lägenheten. När Anna-Maja så småningom gifte sig så ställde man i ordning först ett rum på bottenvåningen men när en hyresgäst lämnade en tvårumslägenhet på ovanvåningen så fick de flytta in dit. Där bodde hon och Arne (hennes man) och deras son Bengt där några år innan de flyttade till egen bostad. Vid den tiden hade jag flyttat hemifrån.

Ungefär när Åke föddes, runt 1924 så köpte familjen huset på Saltvik. Den fastighet som sedermera övertogs av alla syskonen och därefter av Anna-Majas äldste son och nu innehas den av hans son Mats. På den tiden åkte man båt till Saltvik som är en halvö men i dag har man gjort bilväg ända fram. Jag kommer ihåg när man skulle åka och hämta mjölk på en gård som man tyckte låg långt ifrån. Man rodde en bit och gick sen en bra bit upp i skogen till ett par med en hemmavarande dotter, familjen Larsson och dottern hette Lilly. Jag tyckte det var så spännande med korna och jag ryckte mamma i kjolen. Familjen frågade vad jag ville och när de hörde att jag tyckte om korna så fick jag stanna kvar några dagar. Där var jag ofta och hjälpte till att hämta korna. Lilly som var i 40-årsåldern var ensamstående då och satt ofta och vävde och jag tyckte det var skönt att vara ensamt barn. Hemma var vi nu fem barn. När Inga-Lisa föddes fick jag åka häst och vagn till Hudiksvall för att titta på Inga-Lisa. Sen skulle jag egentligen stanna hemma men jag ville följa med tillbaka och det fick jag göra då. I gengäld så var mina föräldrar generösa mot dem. Pappa som hade fiskaffär delade med sig.

Pappa hade ju fiskaffär och när han kom ut till Saltvik på kvällen med båten så sprang alla barnen till bryggan och mötte honom, både vi syskon och grannbarnen. Vi stod alla på bryggan och han hade alltid lite godis med sig åt oss. Om det någon gång var så att vi hade något annat för oss och inte mötte honom så blev han riktigt sur.

På den tiden så hade vi ju utedass på Saltvik och tunnorna tömdes, precis som alla soporna, i sjön. Ro runt udden innan ni tömmer tunnorna ropade de till oss.

Jag var också pappas flicka, jag var ju minst i fem år. Jag minns hur jag kröp upp i pappas knä framför brasan och hur mysigt det var att sitta där. Han var så snäll och barnkär och mån om sin familj och min mamma.

Varje söndag åkte vi med vår båt, Inga, till något av fiskelägena, Kuggören eller något annat. Då packade vi en mangelkorg full med mat och gav oss i väg. Vi besökte kapellen där det hölls gudstjänst och sen åt vi den medhavda lunchen. Fast just när det var till Kuggören så tog vi ofta bilen eller taxi. Ibland orkade inte bilen upp för branta backar med alla i bilen och då fick vi kliva ur bilen och kliva in igen när vi kommit upp för krönet.

Förutom mamma, pappa och fem barn så bodde också vår hemhjälp Nora med oss. Hon kom till oss när hon var 14 år och bodde kvar tills hon så småningom gifte sig med sin man Tage Enebom. Jag minns att när hon var ung så smet hon ut på dans eller något äventyr på kvällen. Pappa ville veta när hon kom hem så när hon smitit iväg så blockerade han dörren med kastruller och grytlock så när hon kom hem igen så rasade allt och hon väckte alla i huset, eller åtminstone pappa. Pappa var väldigt humoristisk och hade en hel del hyss för sig. Hon flyttade inte på en gång utan de fick till och med ett barn, Ingalill, och hon bodde kvar hos oss med barnet i ett halvår ungefär innan de fick en egen lägenhet att flytta till. Ingalill fick så småningom en son som fick hjärnhinneinflammation som liten och blev döv. Han tävlade i simning med rätt så goda resultat vad jag vet. Nora och hennes man fick plats som vaktmästare på

Tingshuset med en fin lägenhet som hörde till och där bodde de tills de blev pensionärer.

Under hela min skolgång så var jag aldrig borta från skolan. Inte en enda dag. Jag hade påssjukan vid ett tillfälle men det var under ett påsklov.

Jag hade en väldigt bra barndom, både ekonomiskt och tryggt hemma med snälla och kärleksfulla föräldrar.

Jag kommer ihåg att pappa vid några tillfällen hade inbrott i sin butik. Det var någon som gick in i butiken och stal. För att "fånga tjuven" så knöt han ett band runt telefonluren och drog bandet till handtaget i ytterdörren. Då ringde det hos växeltelefonisten och med henne hade pappa kommit överens om att hon då skulle koppla hem samtalet. Då kunde pappa åka ner till butiken och tjuven togs på bar gärning. Det visade sig att det var en annan fiskhandlare som det inte gick så bra för som var inne och hämtade lite "gratisfisk".

Jag gick i flickskola. Läroverket var endast till för killar men under min skoltid så öppnades också läroverket för flickor så jag flyttade över dit och tog realen. Däremot ville varken Rune eller Åke gå i läroverket utan stannade kvar i folkskolan.

Jag konfirmerades så småningom men det minns jag egentligen inget utav.

Jag minns vid ett tillfälle när jag var liten. Mamma hade precis fått sitt femte barn och jag hade en lekkamrat som hette Elsa-Brita hon också. Hon hade inga syskon. Vi var ju i sjuårsåldern då och hon ville så gärna också ha ett syskon. Vi funderade och funderade på hur det egentligen gick till när man fick syskon. Så småningom kom vi fram till att mamma hade ju brutit foten strax innan hon fick Inga-Lisa så det måste vara så att om man bryter foten eller något så får man nog ett barn. Vi beslöt oss för att hjälpa till lite och gick hem till Elsa-Brita och såpade hennes trappa så att hennes mamma också skulle halka och bryta foten. Tyvärr så blev det hennes morfar som ramlade i trappan. Och inga syskon blev det för henne.

När jag var sexton år så ville jag flytta hemifrån och jag ville antingen bli barnsköterska eller damfrisör. Det fanns en skola i Småland där de utbildade barnsköterskor och dit sökte jag och kom hit. Därefter så började jag med att arbeta i lite olika familjer. När jag var hemma på sommaren efter min utbildning så hade jag sökt och fått plats i en familj i Filipstad. Pappa kände inte till familjen och var lite orolig. Han anlitade en privatdetektiv för att undersöka vad det var för familj. Jag hörde ett samtal mellan honom och "detektiven" utanför ett öppet fönster och jag blev mycket upprörd och tyckte att det var hemskt av honom att göra så.