Ericus Jonæ

Supplement till L Bygdén 'Härnösands stifts herdaminne' (Bertil Hasselberg), sida 166

Gift två gånger, första gången med en Barbro.

----------------------------------------------------------------------

Erik Jonsson (Ericus Jonae), kyrkoherde i Ragunda 1570-1592, undertecknade för år 1571 tiondelängderna och intygade att på grund av missväxt fogden Peder Larsson efterlåtit allmogen igenlösa kyrktionden. En av hans församlingsbor Christopher i Lien, Ragunda, fick år 1570 böta 24 mk för att han lade herr Erik ett oäres styckie till. Jämte andra landskapets kyrkoherde utfärdade han 3 maj 1591 fullmakt för de tre prästmän, som å samtligas vägnar skulle hylla kung Christian IV vid herredagen i Oslo 8 juni samma år. I en skrivelse, undertecknade Ericus Jonae, indignus pastor Raffuundensis 29 mars 1592, beträffande rågången mellan Jämtland och Hälsingland, lägger han skiljedomarne på hjärtat, att Hälsingarna må få sin rätt ograverad. Att döma av språket såväl som på grund av sina svenska sympatier visade han sig vara svenskfödd. Trondheimska reformatsen år 1589 inföll under hans tid. Han köpte halva västra gården i Näset för 14 dlr av Nils i Åsen, men sålde den till Sven Nilsson i Ede, Fors socken. (Härnösands stifts herdaminne, L. Bygdén) Erik Jonsson nämns som präst i Ragunda redan 1564, då han måste erlägga böter för otrohet, antagligen någon förrädisk handling mot svenskarna vid deras erövring av Jämtland februari 1564. Troligen blev han avsatt, men bodde kvar som jordbrukare i byn Lien, Ragunda, till 1571, då han blev kyrkoherde. Ägde Gisselgård i Ragunda. (Bertil Hasselberg, festskrift till Carl J.E. Hasselberg) NN Mogensdatter, gift med Erik Joensson i hans andra gifte, (Erik var gift första gången med Barbro NN, död 1592). (Skanke ätten, Roger de Robelin) Erik Jonssons barn hade år 1613 arvejord i Österåsen, Fors; en översättning från källan ger följande: Per Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås av Per och var förbrutet till kungen; det andra tillkom hans syskon och släkt och de om de halva tredje tunnor (2 ½ tunnor ) att följas som det bäst kunde; 4 tunnor kunde sås på gården; andelarna för Herr Eriks barn i Ragunda och Jon Nilssons barn, som var Herr Olof Joenie i Thrumbsen (vicepastor Olav Jonsson i Tromsö, Norge) om tillsammans 1 ½ tunnor och 1 fjärding blev befriade; andelen för Erik Jonsson i Kagaard om 1 tunna och ½ fjärding blev befriad; andelarna för Per Jonsson och Nils Jonsson om tillsammans 1 tunna och ½ fjärding var förbrutna och fick arrenderas för 1 ½ mark och 3 ½ skilling. (Räfsten med jämtarna, sid 139) (Jämten 1962/22, Ravund 1998/19, Härnösands stifts herdaminne, suppl. av Bertil Hasselberg, 1964 och Jemtland och Norge/199, prof. Edv. Bull, 1927). Bild: Gustav Vasas bibel 1541, då den var översatt till svenska.

linje

Källor

1)  Beräknad uppgift

(Sønnen) Anders Eriksen Kvernes var født ca. 1576 i Ragunda i Jämtland. Ifølge boken 'Skanke Ätten' av Roger de Robelin (Røros 1995) skal foreldrene til Anders Eriksen være prest (kyrkoherde) Erik Joensson og en datter av Faxnälden-bonden Mogens Joensson. Robelin vet ikke navnet på Anders sin mor, og kaller henne derfor for NN? Mogensdtr. med begrunnelse i patronymika (Mogensdatter) og jordinnehav. Dette er et svakt kildegrunnlag.

I artikkelen 'Faxnälden - slekten, en Blix-slekt' (Evald Rygh i NST XVIII) har det ikke blitt ført opp noen datter som var gift med Erik Joensson.

Arne I. Hoem skrev i Årsskrift for Nordmøre Historielag 1980 om 'Prost Anders Eriksens forfedre' bl.a.: 'Under krigen bodde Erik Jonsson på gården Lien som ligger mere øst i Ragunda. I tienderegisteret av 1566 står hustru Sigrith og Christopher, men i 1568 er dette forandret til herr Erik og Christopher. Det er naturlig å tro at Sigrith og Christopher er søsken og at Anders Olsson i Krokvaag er nok en bror. De er muligens barn til Oluff Krokvaag som er nevnt i jordeboken for 1546. Ved landsvikoppgjøret i 1613 eide Anders Olsson 2 tønner i Lien. Han var også vidne ved arvepakten i brevet av 8/2 1604 som Avset nevner. [samme tidsskrift, 1979] : Sigrith må ha vært gift med Erik Jonsson og vielsen har funnet sted ca. 1565'.Men Hoem skriver også, vedrørende Anders Eriksens bror Mogens:'I tiendemanntallet for 1608-1609 skriver han seg 'herr Moens Blix'.

Harald Ormbostad skriver følgende om Anders Eriksen Kvernes sin far i et innlegg på soc.genealogy.nordic 1996/08/31:'Erik Jonsson var prest (kyrkoherde) i Rågunda sokn lengst aust i Jemtland i Sverige. Han blir nemnd der som prest alt føre Sjuårskrigen, men vart avsett av svenskane da dei besette Jemtland i 1564, til tross for at han var av svensk ætt. Etter krigen vart han gjeninnsett av danskane, og var prest der til 1592 da han ifølge Hernösands Stifts Herdaminne vart etterfulgt av sonen Mogens. I tiendemanntalet for Jemtland 1608­09 skriv han seg for Moens Blix.'Men hvem var så Anders Eriksen Kvernes sin mor ? Var det NN Mogensdtr. ev. Sigrith Mogensdtr., eller er man her på feil spor ?

Randi E.Hagen randihag@hotmail.com

"Herr Erik": Kyrkoherde i Ragunda, Jämtland, Sverige.

"Erik Jonsson (Ericus Jonae), kyrkoherde i Ragunda 1570-1592, undertecknade för år 1571 tiondelängderna och intygade att på grund av missväxt fogden Peder Larsson efterlåtit allmogen igenlösa kyrktionden. En av hans församlingsbor Christopher i Lien, Ragunda, fick år 1570 böta 24 mk för att han lade herr Erik ett oäres styckie till. Jämte andra landskapets kyrkoherde utfärdade han 3 maj 1591 fullmakt för de tre prästmän, som å samtligas vägnar skulle hylla kung Christian IV vid herredagen i Oslo 8 juni samma år. I en skrivelse, undertecknade Ericus Jonae, indignus pastor Raffuundensis 29 mars 1592, beträffande rågången mellan Jämtland och Hälsingland, lägger han skiljedomarne på hjärtat, att Hälsingarna må få sin rätt ograverad. Att döma av språket såväl som på grund av sina svenska sympatier visade han sig vara svenskfödd. Trondheimska reformatsen år 1589 inföll under hans tid. Han köpte halva västra gården i Näset för 14 dlr av Nils i Åsen, men sålde den till Sven Nilsson i Ede, Fors socken. (Härnösands stifts herdaminne, L. Bygdén)

Erik Jonsson nämns som präst i Ragunda redan 1564, då han måste erlägga böter för otrohet, antagligen någon förrädisk handling mot svenskarna vid deras erövring av Jämtland februari 1564. Troligen blev han avsatt, men bodde kvar som jordbrukare i byn Lien, Ragunda, till 1571, då han blev kyrkoherde. Ägde Gisselgård i Ragunda. (Bertil Hasselberg, festskrift till Carl J.E. Hasselberg)

NN Mogensdatter, gift med Erik Joensson i hans andra gifte, (Erik var gift första gången med Barbro NN, död 1592). (Skanke ätten, Roger de Robelin)

Erik Jonssons barn hade år 1613 arvejord i Österåsen, Fors; en översättning från källan ger följande: Per Jonsson, levde 1613; hade svurit svenskarna trohetsed; 1 ½ tunnor kunde sås av Per och var förbrutet till kungen; det andra tillkom hans syskon och släkt och de om de halva tredje tunnor (2 ½ tunnor ) att följas som det bäst kunde; 4 tunnor kunde sås på gården; andelarna för Herr Eriks barn i Ragunda och Jon Nilssons barn, som var Herr Olof Joenie i Thrumbsen (vicepastor Olav Jonsson i Tromsö, Norge) om tillsammans 1 ½ tunnor och 1 fjärding blev befriade; andelen för Erik Jonsson i Kagaard om 1 tunna och ½ fjärding blev befriad; andelarna för Per Jonsson och Nils Jonsson om tillsammans 1 tunna och ½ fjärding var förbrutna och fick arrenderas för 1 ½ mark och 3 ½ skilling. (Räfsten med jämtarna, sid 139) (Jämten 1962/22, Ravund 1998/19, Härnösands stifts herdaminne, suppl. av Bertil Hasselberg, 1964 och Jemtland och Norge/199, prof. Edv. Bull, 1927).".