Erik Jacobsson (Stake)

Skeppskapten, Storbonde, 1 och 1/4 mantal i Sörfors och 9/16 mantal i Strand. Möjligen även borgare i Gävle stad tillsammans med sina bröder. Kan vara omnämnd i Gävle stad (boskapslängden 1629).
https://sv.wikipedia.org/wiki/Per_Eriksson_Stake

Enligt hjonelängd (Umeå socken);

1609 Erik Jacobsson - ogift

1610 Erik Jacobsson - gift.

Januari 1609 skulle hovjunker "Pedher Svenske" fara genom Norrlanden. Brevet finns i Västerbottens landskapshandlingar (1609). Hösten 1610 (Riksregistraturet): Tenchiesedel för wår trogne tiärnare Edle och Wälbördige Pedher Bengtsson och Erich Jacobsson Capitein, hwad dhe i deras rese förrädhte skole. Actum Stockholm dhen 19 Octobris åhr 1610. Denne (skepps)kapten Erik Jacobsson var svenska kronans tilltagna (hjälpande) hand. Han återfinns även 1602 i Gävle. Eget signet.

1616 tionde förlänt (Sörfors 1 och Strand 1). Om 1618 års domkyrkotunnor;

Bekännes iagh migh Erik Jacopson atj haffue upburits aff welaktadh Daniel Wulffs(son) landh skriffuare uthi westerboten domkiorke tunnan upå tiÿo soknar på åhr 1618 penngar - 50 daler atj så i sanningh ähr medh ëgit signet her under datum Umo dän 25 augusti Ahr 1619

Erik Jacobsson tog 20 domkyrkotunnor till Uppsala domkyrka. Tillbaka i Umeå 25 augusti 1619. Däremellan kunglig fullmakt 15 maj 1619:

(Riksregistraturet) 15 maj 1619:

Fullmacht för Erich Jacobssonn till Öster och Westerbotten, att upbära de sakören af tullenererne som äre falne på dedh oansagde godzett.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0038627_00157

Sörfors 1 var 1623 satt till 1 och 1/4 mantal. Det största mantalet i Umeå socken. Hade även 9/16 mantal i Strand hos Per Mårtensson.

Enligt Johan Bure hade Jacob och Abluna följande barn (all info som återges är följande): Brita (gift), Anna (gift), Anders, Erik, Könik, Klement och Gunhild. Ingen mer info.

6 augusti 1653: "Liutnampt (löjtnant) [...] Erlig och manhaftig Pehr (Eriksson) Stake, her till giort och bewijst hawfer och her effter troligen och giöra och bewijsa förplicktigtadh wara skall, hafwa undt och effterlåtit och giffwit honom, hans hustru, edla manliga bröstarfwingar [...] wåra och chronones hemman, som hans broder frambline liutanten Hans (Eriksson) Stake [...] och ähr belägne i Ångermanlandh och Nora socken (ett par hemman) [...] och medh nampn dhe hafwa kunna, att niuta, bruka, och behålla under adelig frijheet och frälsemannatjänst [...]

Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/289 (1653)

Indraget med 1655 års riksdagsbeslut (reduktionen 1662)

Hans Stake adlad 24 maj 1653: Riksregistraturet, Riksregistraturet, SE/RA/1112.1/B/287 (1653), bildid: A0038782_00442, sida 1036: Sköldebrev för [...] under Ångermanlandz infanterie Ehrlig och Manhafftigh Hans Stake [...]

En fyrdubbel fördelt sköldh, der öfwr skölden upå höger sijdan är guhl med sex kuhlor uthi, den undre skölden opå wänster sijdan sammanledes guhl med sex kuhlor uthi, den öfwre skölden på wänster sijdan rödh derutij en bewäpnad arm och bart swärdh. Äfwen opå skölden en öpen turnerehielm [...] crantzen guhlt, blått och rödt fördelte, äfwen ovanpå hielmen ståår een skyl emellan sex fahner dehls blå, guhle och röde.

Dessa kulor återfinns i Erik Jacobssons signet (Stakevapnet med sex blomklockor "Kulor"). Beväpnad arm (Bureätten), jämför adliga ätten Bure och Burensköld.

Nätra socken, Ångermanland

1651 - Orrvik: Olof Persson 28 och 1/2 seland -Liut(anten) Peder Stake under Capit Johan Pederssons compangie hadt för sin tiänst 24 sel(land)

Jordeböcker, Jordeböcker Härnösands län, SE/RA/55201/55201.26/6 (1651), bildid: A0059630_00132

Släktnamn: Stake, från frälseätten Stake. Född ofrälse 1576 i Sörfors, Umeå socken, Västerbotten. Alla bröder verkar ha varit borgare i Gävle stad.

Bekännes iagh migh Erik Jacopson atj haffue upburits aff welaktadh Daniel Wulffs(son) landh skriffuare uthi westerboten domkiorke tunnan upå tiÿo soknar på åhr 1618

penngar - 50 daler

atj så i sanningh ähr medh ëgit signet her under datum Umo dän 25 augusti Ahr 1619

Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1618: 1 (1618), bildid: A0044481_00046

Barn:

Jacob Eriksson, var tolvman och storbonde. Gården frälse (1655 - 79). Född före 1623, vittnade när farbror Klement, borgare i Gävle, sålde tillbaka fiskerätten till Hans Göransson i Norrfors 6 januari 1639. Far till storbonde Erik Jacobsson, den yngre, som hade 2 hästar 12 kor och 60 småkreatur, flera humlegårdar samt ett större fiske i Klabböle by med egen fiskebyggning.

Karin Eriksdotter gift med bonden Per Jonsson (Johansson) i Strand. Gården frälse (1655 - 79). Ville ha en årsskörd av Erik Jacobsson den yngre och dess medarvingar september 1694.

Äreborne Per Eriksson Stake, född 1618 (tog tjänst vid livgardet 1633/34) och var sedan 22 januari 1676 överstelöjtnant (och kapten) vid Västerbottens regemente. Han ändrade troligen sitt ättnamn Stake (på 1640-talet) till Stacke (1650-talet) och sedan Stack (1550-60-talet). Fick livstidsfrälse 4:e juni 1651 hos Jacob Eriksson i Sörfors och Karin Eriksdotter i Strand, konfirmerat 1655. Bodde på Böle 1, svärson till borgmästare Daniel Jonsson i Umeå.

17 juni 1662: Lifstijds frijheet för Majoren Peer Stake uppå ett hemman i Ångermanland

[...] Major under Ångermanlandske Regemente, Erlig och Manhafftig Petter Staak een långlig tijd giort och bewijst hafwer, jämwähl och här effter, så länge han lefwer [...] effterlåtit honom ett af dhe skattehemman i Nora sokn och Ångermanlandh belegne, hwilken af H. M. wår högtärade fru moder drottning Cristina [...] des öpne bref 6 Augusti A: 1653 som under Norekiöpings beslut wilkor till förnemde bekommit hafwer, och effter 1655 åhrs Rijksdags Besluth till oss och cronan hemfallen äro [...]

Följande är även intressant;

Bekännes jag Klemet Jacobsson ifrån Söderfors, borgare i Gävle stad, att jag av god vilja haver unt och sålt ärlig ung man Hans Göransson i Norrfors något fiske, som mig och minom syskon är tillfallit uti förnämnde Hans Göranssons hemman i Norrfors, vilket fiske mine syskon mig efterlåtit have, och därför uppburit på min egen och mine syskons vägna åtte daler kmt. Och således haver varken jag eller de härefter däruppå något att krävje eller klandre, utan Hans Göransson behåller fritt och okvalt förenämnde fiske för sig och sine efterkommande till evärldig egendom.

Daterat: Actum Umeå trettondedag jul (6:e januari) år 1639. Från Norrfors byskrin.

och;

H:r Maijoren lätt Protocollen den afdeelningh öfwer Engh[textbortfall] (Ängestycke vid stranden) emellan honom och Böles männerna och andra Uthbij[textbortfall] (ägare till utmark) A: 1670 den 2 Novembris Mi några Nämbemänh pro[textbortfall] drag der den(?) eij hafwa samma Enges hägnat i Åhr Upgi[textbortfall] framdeles der om swara Maijorens Laqtignor (laxtinor).

Hwadh anbelangar Hans Jörensson i Norrforsa prodtension [textbortfall] Hans Jörensson, om att Ängestijke uth medh Stranden [textbortfall] her säger wara sin Rånningh tillhörigh hwilken hans Swärf(ader)[textbortfall] honom Hans Jöransson har panttsatt, begiärandes att [textbortfall] bekomma kunde efftersom A: 1669 om sielfwa Rånningar [textbortfall] och sedermera af gode Män dem emellan öfwer samma [textbortfall] (Rån)ningh liqviderat är den 14 Junij ben(ämn)t åhr; Så [textbortfall] Jöransson för sigh till samma Ängestijke des för [textbortfall] rättigat wara att han och hans fader detta stijke [textbortfall] skulle hafwa possiderat, och således icke (?) kun[textbortfall] de eller tillbaka nämda Rånningar widh: Lijk[textbortfall] han icke bewijsa någon Uhrminnes häfdh derpå [textbortfall]

[...] [...] och han Hans Jöransson hafwer [textbortfall] förlijkningh 1 åhr det Hans Jöransson [textbortfall] att samma lilla ängestijke som när [textbortfall] lijda till merben(ämn)t förpemittade Rånningh, men [textbortfall] ()s Teegh (åkerstycke) i Strandh blefwo de nu för ersättning [textbortfall] handsträckningh förlijkta, att de behålla hälften...

Svea Hovrätt, Häradsrätters renoverade domböcker, SE/RA/420422/02/E/E XI/E XI e/3153 (1671-1672)

Hans Eriksson Stake, löjtnant (död före 1653), hade fått 6 stycken hemman i Nora socken, Ångermanland. Donerade till Per 6 augusti 1653 under Norrköpings besluts gods. https://sv.wikipedia.org/wiki/Norrk%C3%B6pings_besluts_gods Indraget med reduktionen.

1650: Löjtnant Johan (Hans) Staake vid Vasili Butterlins kompani "effter Krigz Collegij förordningh"

Krigskollegium, Militiekontoret, Avlöningshandlingar, SE/KrA/0009/A/G IV b/9 (1650), bildid: A0065716_00056

Se exempelvis: Jordeböcker, Jordeböcker Härnösands län, SE/RA/55201/55201.26/6 (1651), bildid: A0059630_00109 : https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0059630_00109 - Effter K: Maijt Breff Liut Hans Stake fridt i lifstijdh.

Erik Jacobsson den äldre hade följande bröder:

Anders Jacobsson, borgare i Gävle stad? Omnämnd i Sörfors 1598 - 1603 (tiondelängd). Möjligen omnämnd i Gävle stad på 1640-talet. Var inte skatteskyldig bonde inför hjälpskattelängderna 1599 och 1601 (utan det är modern Abluna som står i längderna)

Könik Jacobsson, borgare och rådman i Gävle stad. Omnämnd "Könick i Sörfors" 1621 (kyrkoräkenskaper), samt som "seglare Könick från Gävle" (kyrkoräkenskaper). Namngiven efter sin morfars bror landsköpman Könik Olofsson i Baggböle.

Om Per Stakes svärfar 1647, Gävle rådhus. Könik Jacobsson återfinns troligen bland rådmännen (fetmarkerat i texten):

Dernest förmäles vtj det andre köpbrefuet, at befalningzmannen i Ume, wel:tt Daniel Jonsson, med sin broder, magister Jonas Trast, rector scholæ här j staden, deraz s. broders barns förmyndare, hafue af et got betenckiande, barnen i framtijden till nytto, vndt och soldt Per Jacobson Grub den andre half deelen j Stigzwreten, half Jon smedz wret och half Ny wreten för 210 rdr. alt tilhopa, och det vore skedt med barnsenz moders gode samtyckie, sosom sielfue köpbrefvett j bokstafuen vttrycker och förmeler, med huilke 210 rdr. de vppå barnsens wägnar sasom deras trogne förmyndare och farbröder låte sig aldelez väl behaga och åtnöija. Afhender för den skul först Per Jacobsson sig, sin hustru, barn och effterkomandom, sammaledes wel:tt Daniel Jonson och magister Jonas Trast, barnsens rätte förmyndare, forst barnen och sedan deras efterkommandom föreschrifne wretedelar, tillägnar, vplåter och hemblar mherebete Per Jacobson Grub, hans hustru, barn och effterkommande arfuingar till ewerdelig oklandret egendom at beholla och possidera så för fodda som ofodda. Och ähr nu samma wrete deelar fulkomligen efftr lagsens stadga vtj sine clausuler lagbudit och lagstanditt, at eij må någon åtala wid sine penningar, som lag säger, vtan fasta stånda och aldrig återgånga. Herpå eskade han rettens confirmation. Effterschrifne ehreborne gode herrar och män: borgmestare Eliess Persson Gauelius, rådmen Anders Hakansson, Mårten Hansson, Ollof Moijson, Larenz Eliss, Brodde Person, Biör Jonsson, Rhazmus Car[l]son, Konich Jacobsson och Nilz Hanson. Till wisso med stadsenz secret här vnder. Gifuit och schrifuit på wart radhuss [j] Gefle. Dat. 25 feb. 1647.

Klement Jacobsson, borgare i Gävle stad.

Bekännes jag Klemet Jacobsson ifrån Söderfors, borgare i Gävle stad, att jag av god vilja haver unt och sålt ärlig ung man Hans Göransson i Norrfors något fiske, som mig och minom syskon är tillfallit uti förnämnde Hans Göranssons hemman i Norrfors, vilket fiske mine syskon mig efterlåtit have, och därför uppburit på min egen och mine syskons vägna åtte daler kmt. Och således haver varken jag eller de härefter däruppå något att krävje eller klandre, utan Hans Göransson behåller fritt och okvalt förenämnde fiske för sig och sine efterkommande till evärldig egendom.

Daterat: Actum Umeå trettondedag jul (6:e januari) år 1639. Från Norrfors byskrin.

---

Det fanns på Sörfors 1 en drickstunna av ek (ansågs gammal 1791) och ett västgötatäcke (6 mars 1780).

Båda föremålen kan vara fingervisning på härkomst. Ek växer normalt inte i Norrland. De flesta drickstunnor (dricktunna) var gjorda av gran i Norrland (ett vanligt förekommande träslag). Den gamla drickstunnan kan vara från 1500 - eller 1600-talet (och ett gammalt arvegods). Västgötatäcket (vävteknik) kan också ge en antydan på deras ursprung även fast den med tiden blev vanligt förekommande i norra Sverige.

När änkan efter Per Larsson (1707 - 1744) avled 18 februari 1780 hade man en fest där man konsumerade socker. Det socker som fanns i Europa på 1700-talet kom från importerat rörsocker - "det vita guldet" - och en lyxvara endast för de välbärgade. Det var först på 1900-talet som socker blev tillgängligt för allmänheten. Socker hade varit en lyx för adel och kungar men blev under 1700-talet även populärt bland det framväxande borgerskapet. Den 6 mars 1780 hade familjen på Sörfors 1 således en fest (troligen begravningsfest) efter änkan Maria Persdotter (gift med Per Larsson). Man hade inhandlat för ändamålet 30 stycken enklare pipor och en rulle tobak, men även massvis med sviskon (torkade katrinplommon), kryddpeppar, kanel, 6 lod socker samt ett halvstop sirap. Kalvstek och fårkött.

Sigillet, troligen ett arvegods. Om sigill (från riksarkivet):

Sigillen är vaxavtryck som görs med hjälp av en sigillstamp av metall. Sigill - inte underskrifter - gjorde breven giltiga. Runda sigill användes i regel av världsliga personer. Personer inom kyrkan använde oftast ovala sigill.

---

Livstidsfrälse 4:e juli 1651 till Per Eriksson Stake, icke adlig officer. Frälset erhöll Stake som löjtnant av drottning Kristina. Omnämnd flertalet gånger som Stake (med den stavningen).

---

Per Eriksson Stake, fick frälse på Strand 1 (ursprungligen Strand 2) och Sörfors 1.

För både Sörfors 1 och Strand 1 (Per Mårtensson) hade Erik Jacobsson tidigare stått nedtecknad i tiondelängden. 1616 förlänad tionde på Sörfors 1 och Strand 1 när morkusin ärkebiskop Kenicius var på visitation.

---

Tiondelängden 1616: Förlänt Erik Jacobsson - [tomt, erlade inget tionde] (Längden upprättad av M. Petrus Rudbeckius som finns i Landskapshandlingar år 1616), står även på Strand 1.

Tiondelängden 1617: Betalade, men erlade inget tionde för Strand 1. Per Mårtensson står i jordeboken 1617.

Tiondelängden 1618: [tomt, erlade inget tionde].

---

Bekännes iagh migh Erick Jacopson atj haffue upburits aff welaktadh Daniel Wllffs[son] landh skriffuare uthi Westerboten domkiorke tunnan upå tÿio soknar på åhr 1618

penngar - 50 daler

atj så i sanningh ähr medh ëgit signet her under datum Umo dän 25 augusti Ahr 1619

---

Erik Jacobsson tog år 1618 20 domkyrkotunnor från Umeå ned till Uppsala, där kusinen till modern Petrus Kenicius var ärkebiskop.

---

(Umeå kungsgård): Upsala slåt - Effter H:K:M: anmodning den 24 februarÿ ähr lefeureret derpå och den 25 augusti 1619 quituertiren förmedl(a)r penng(a)r - 50 daler { 20 tunnor

---

Dhese effter:ne hester aff Westerboten äre [utagna] på ett quartall eller månadhe pening pro anno 1605 effter wår nådige utkorade konungz underskriffna breff och fullmackt, Peder Persson medgiffuen den 13 Januarÿ, anno, 1605. Ock äre samma hester skattadt och werderat aff de tolff edsworne i h[w]uar sockn, och granneligen af den utransakat de bäste som haffuer kunnat finnes, nemligen,

aff Umeå sockn

[...]

Erick Jacobson i Söderfors - hest - enn för - tolf daler

[...]

---

Derföre är utqiffuit, och räcknat uti quartalen, efter 12 Mäns wärdering som före:tt ståår

[...]

Att dette så alldeles sant är witnar, jagh Peder Person hingztridare [...]

---

Totalt tog man ut 11 hästar från Umeå socken till rytteriets behov i Stockholm 1605.

---

Nämnd 1605-1640 i Sörfors, Umeå lfs. Ägare 1604-1640 i Sörfors 1, Umeå lfs.

OBS! Nedan hör inte till Sörfors 1:

Agneta Olofsson UMEÅ LANDS BYAR OCH GÅRDAR ©GENEA –491–

VÄSTERTEG 7 7/16 mantal ( år 1739) 3 tunnland 4 skälsland

1666 Erik Jacobsson gästg, mlgd54-71,57:g1dr,65:g2s1dr

1680 Jacob Eriksson mlgd74-, 95:g2s1dr g Tomasdotter dmb99 Österteg 4

Per nedan

Dmb90 /1 Jacob Eriksson ansöker om gästgivar o postbonde tjänsten då Daniel Jonsson i Röbäck slutar.