Klement Jacobsson (Stake)

Borgare i Gävle stad. Kusinbarn till ärkebiskop Petrus Kenicius. Ägde fiskerätten hos Hans Göransson i Norrfors, Umeå socken (och möjligen många fler). Troligen betalade Hans Göransson avrad till Klement. 1670 finns även en dombokshandling om majoren (Per Eriksson Stake) och dennes laxfiske samt Hans Göransson i Norrfors som protesterade. Hans Göransson i Norrfors hävdade att strandstycket och fisket varit under hans hemman sedan urminnes tid. Att både hans far och han själv "possiderat" detta strandstycke. Nämnden ansåg däremot att någon sådan urminnes hävd inte kunde påvisas.

---

Bekännes jag Klemet Jacobsson ifrån Söderfors, borgare i Gävle stad, att jag av god vilja haver unt och sålt ärlig ung man Hans Göransson i Norrfors något fiske, som mig och minom syskon är tillfallit uti förnämnde Hans Göranssons hemman i Norrfors, vilket fiske mine syskon mig efterlåtit have, och därför uppburit på min egen och mine syskons vägna åtte daler kmt. Och således haver varken jag eller de härefter däruppå något att krävje eller klandre, utan Hans Göransson behåller fritt och okvalt förenämnde fiske för sig och sine efterkommande till evärldig egendom.

Daterat: Actum Umeå trettondedag jul (6:e januari) år 1639. Från Norrfors byskrin.

H:r Maijoren lätt Protocollen den afdeelningh öfwer Engh[textbortfall] (Ängestycke vid stranden) emellan honom och Böles männerna och andra Uthbij[textbortfall] (ägare till utmark) A: 1670 den 2 Novembris Mi några Nämbemänh pro[textbortfall] drag der den(?) eij hafwa samma Enges hägnat i Åhr Upgi[textbortfall] framdeles der om swara Maijorens Laqtignor (laxtinor).

Hwadh anbelangar Hans Jörensson i Norrforsa prodtension [textbortfall] Hans Jörensson, om att Ängestijke uth medh Stranden [textbortfall] her säger wara sin Rånningh tillhörigh hwilken hans Swärf(ader)[textbortfall] honom Hans Jöransson har panttsatt, begiärandes att [textbortfall] bekomma kunde efftersom A: 1669 om sielfwa Rånningar [textbortfall] och sedermera af gode Män dem emellan öfwer samma [textbortfall] (Rån)ningh liqviderat är den 14 Junij ben(ämn)t åhr; Så [textbortfall] Jöransson för sigh till samma Ängestijke des för [textbortfall] rättigat wara att han och hans fader detta stijke [textbortfall] skulle hafwa possiderat, och således icke (?) kun[textbortfall] de eller tillbaka nämda Rånningar widh: Lijk[textbortfall] han icke bewijsa någon Uhrminnes häfdh derpå [textbortfall] [...] [...] och han Hans Jöransson hafwer [textbortfall] förlijkningh 1 åhr det Hans Jöransson [textbortfall] att samma lilla ängestijke som när [textbortfall] lijda till merben(ämn)t förpemittade Rånningh, men [textbortfall] ()s Teegh (åkerstycke) i Strandh blefwo de nu för ersättning [textbortfall] handsträckningh förlijkta, att de behålla hälften...

Svea Hovrätt, Häradsrätters renoverade domböcker, SE/RA/420422/02/E/E XI/E XI e/3153 (1671-1672)