Folke "Filbyter"

public profile

Is your surname Filbyter?

Research the Filbyter family

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Folke Filbyter

Also Known As: "Folke "Fillebiter""
Birthdate:
Birthplace: Anjou, France
Death: circa 1100 (72-88)
Sverige
Immediate Family:

Husband of NN Jorgrimmesdotter
Father of Ingevald Folkesson; Halsten Folkesson and Ingemund Folkesson

Managed by: Sveneric Rosell
Last Updated:

About Folke "Filbyter"

from https://en.wikipedia.org/wiki/Folke_Filbyter

Folke Filbyter is the popularized name of the pagan progenitor of the House of Bjelbo clan. Since Folke is said to have been the great-great-grandfather of Birger Brosa, he would have lived in the 11th century.

His cognomen Filbyter is believed to mean "foal biter" and refers to a man who castrates colts with his teeth.


http://reader.digitale-sammlungen.de/en/fs1/object/display/bsb10328239_00031.html


https://ia902604.us.archive.org/25/items/folkungatrdet13371gut/13371-8.txt
Folke Filbyter var enligt sägnerna stamfar till Bjälboätten och därmed Folkungaätten. Namnet Filbyter påstås komma från en äldre svensk form av fölbitare, alltså skulle det vara ett öknamn p.g.a. att Folke skulle ha kastrerat hästar med tänderna.

Folke Filbyter är centralgestalt i Verner von Heidenstams roman Folke Filbyter (1903), den första delen i den oavslutade trilogin Folkungaträdet. Folke Filbyter förekommer också bland annat i Frans G Bengtssons berättelse om Röde Orm.

Folke Filbyter förekommer inte i något historiskt källmaterial som kan bevisa ens hans existens. Hans koppling till personerna nedan skall därför endast ses som legender, ej historia.

(Wikipedia)


Verner von Heidenstam har i sin stora historiska roman "Folkungaträdet" berättat om Folke Filbyter, handlingen är förlagd till kung Emund Gamles och Stenkils tid. Jag citerar: "På den tiden fanns det inga fattiga eller tiggare, varken sunnanskogs eller i svearnas land. De som ingenting ägde sutto hos de rikare och voro nöjda. I en trakt där det mest bodde vilda jägare, som tillbådo stridsguden Ti, fortlevde därför en gammal lag. Det hette där att den som tog annans gods med kraft, skulle få behålla det. Den som stal skulle återbära hälften, men den som tiggde skulle mista livet. Andan i den lagen rådde också bland de bofasta bönderna." Det var den starkes rätt gentemot den svagares. Kunde man inte värja sin egendom blev man av med den och kanske livet också. Alf Henriksson har skrivit en dikt om vikingatidens upphörande:

Väringarna drog hem till käringarna och återgick till näringarna.

Heidenstams viking Folke Filbyter var en sådan viking. Efter många år av strider var han trött på vikingalivet. Han gick iland med en säck på ryggen, full av rövade skatter av silver och guld. Han tog farväl av sin flotta och vandrade inåt landet. I en avlägsen skogsbygd köpte han land till en stor gård, där svedjade och röjde han åkrar och ängar och byggde sig hus med egen kraft och med hjälp av trälar, som gärna tog honom till husbonde. Han höll fred med grannarna, men kom det en krämare utan knektar som eskort, tog han krämarens varor, slog ihjäl honom och sänkte liket i en mosse i närheten. Han kan ha varit förebild till Astrid Lindgrens rövare i "Ronja Rövardotter", och som han levde som en gris tillsammans med sina trälar, höns och getter kan han även ha varit förebild till seriefiguren "Hagbard den förskräcklige". Folke hade mycket att göra med de små under jorden, dvärgfolket som bodde i jordhålor i skogen. Astrid kallar dem rumpnissar.

Men Heidenstam gör Folke Filbyter till en tragisk figur. Han var en främling och accepterades aldrig av tingsmenigheten. Hans söner övergav honom och han blev alltmer isolerad. Mot slutet av sitt liv irrade han omkring på en skraltig häst på vägarna, sökande efter sin älskade sonson utan att finna honom. Det är denna riddare av den sorgliga skepnaden som inspirerat Carl Milles till den staty över Folke Filbyter som står på torget i Linköping.

Den andra delen av "Folkungaträdet" handlar om Biger Jarl och hans söner på andra hälften av 1200-talet. Den mytiske Folke Filbyter skulle ha varit farfars farfars far till Birger Jarl.

Ordet Folkungar betyder ättlingar till Folke, och när det gäller den stormannasläkt som Birger Jarl tillhörde, var stamfadern Folke Digre (den tjocke), som var en stor godsägare i Östergötland i början av 1100-talet. Enligt traditionen ska han ha varit sonson till Folke Filbyter, den gamle vikingen som släkten inte ville kännas vid. Kanske var det därför som de själva aldrig kallade sig Folkungar. Det namnet fick kungaätten först långt senare.

Folke Digre var gift med danske kung Knut den heliges dotter Ingegerd, hans sonsöner blev Birger Brosa, Karl den Döve och Magnus Maaneskiold, som var lagman i Östergötland och blev far till Birger Jarl.



.

Gift

 Ingevald Folkesson.   
 Ingemund Folkesson.   
 Halsten Folkesson.   

Verner von Heidenstams FOLKUNGATRÄDET:

ISBN: 9789189660281

Språk: Svenska

Org.språk:

Org.titel:

Kategori: Skönlitteratur

Utg.datum: 2003-03-01

Bandtyp: Inbunden

Format: xx

Sidantal: 402 sidor

Lagerstatus: Finns i lager


Folkungaträdet. Folke Filbyter; Bjälboarvet

Werner von Heidenstam

Med hundra års mellanrum vänder den läsande allmänheten tillbaka till samma tid och samma familj för att finna förströelse och spänning. Jan Guillous serie om Arn har sin motsvarighet vid förra sekelskiftet. Folkungarna - eller Bjälboätten, som Dick Harrison och andra historiker hellre kallar den - blev några år in på 1900-talet huvudpersoner i Verner von Heidenstams tudelade roman Folkungaträdet, liksom de tio år tidigare hade varit det i August Strindbergs pjäs Folkungasagan.

Men Folkungaträdet är först och främst ett lysande litterärt verk, inte någon historisk krönika. Artur Lundkvist har kallat den Heidenstams "yppersta roman", och fortsätter: "Han har där betydligt överträffat sin närmaste medtävlare Strindberg och givit oss en historisk roman som är enastående på svenska i inlevelse och tidsfärg."

"...han är inte bara en av den svenska lyrikens stora, han hör även till de stora, och i sann mening estetiskt radikala prosaisterna."

Magnus Eriksson, SvD

+++++++++++++++++++++++++

http://sv.wikipedia.org/wiki/Folke_Filbyter.

-------------------------------------------------------------

FOLKE FILBYTER

Folke Filbyter var enligt sägnerna stamfar till Bjälboätten och därmed Folkungaätten. Namnet Filbyter påstås komma från en äldre svensk form av fölbitare, alltså skulle det vara ett öknamn på grund av att Folke skulle ha kastrerat hästar med tänderna.

Folke Filbyter är centralgestalt i Verner von Heidenstams roman Folke Filbyter (1903), den första delen i den oavslutade trilogin Folkungaträdet. Folke Filbyter förekommer också bland annat i Frans G Bengtssons berättelse om Röde Orm.

Folke Filbyter förekommer inte i något historiskt källmaterial som kan bevisa ens hans existens. Hans koppling till personerna nedan skall därför endast ses som legender, ej historia. OBSERVERA !!!!!! VIKTIGT!!!!

Folke Filbyter har gett namn åt ett Kustpilen-tåg som trafikerar Stångådalsbanan mellan Linköping och Kalmar. I Hisings Backa i Göteborg finns en gata uppkallad efter Folke Filbyter: Folke Filbyters stig.

Barn  

Ingevald Folkesson (Bjälboätten)

Ingemund Folkesson (Bjälboätten)

Halsten Folkesson (Bjälboätten)

Se även  

Bjälboätten

++++++++++++++++++++++++++++++++

Nationalencyklopedin<.

Folke Filbyter

Folke Filbyter, Folkungaättens hedniske stamfar; ska ha varit farfars farfar till Birger Brosa och torde ha levat på 1000-talet, men sannolikt är han en sagofigur. Folke Filbyter är huvudperson i första delen av Verner von Heidenstams roman Folkungaträdet (1905).

2010-02-25 Nationalencyklopedin • Kort

http://www.ne.se/folke-filbyter

++++++++++++++++++++++++++++++

+++++++++++++++++++++++++++++++

http://historiska-personer.nu/min-s/pb237965d.html

-------------------------------

 Folke "Filbyter"

  

-------------------------------------------------- ------------------------------

Familj med Bertrande de Monfort

Barn: Ingevald

  Ingemund

  Halsten

-------------------------------------------------- ------------------------------

Noteringar

Enligt gamla uppgifter Skall Folke ha Kommit till Sverige ca 1095 med SINA tre söner från Anjou. År 1092 Skall han ha Blivit fråntagen sin vackra maka Bertrande de Monfort av den franske kungen Filip I, son till Ingegerd, dotter till Olof Skötkonung, och Jaroslavs dotter Anna i gifte med Henrik I.

Uppgifterna om Folke "Filbyter" är osäkra.

 -------------------------------------------------- ------------------------------

Skapad av MinSläkt 3.1a, Programmet Tillhör: Christer Engstrand

++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Folkunga% C3% A4tten.


Folkungaätten

Från Adelsvapen-Wiki

Folkungaätten, Folkungaäätens lagmansgren, Folkungaättens Valdemarsgren och Folke Jarls Att, för Folkungaättens oäkta gren, Ama och ULV (tillbakaseende ulf) se Dessa.

TAB 1

Folke den Tjocke. Gift med Ingegärd Knutsdotter, dotter av den danske Konungen Knut II den helige och Adele av Flandern.

Barn:

Bengt Snivils se Tab. 2.

Knut

[

TAB 2

Bengt Snivils (son av Folke den Tjocke Tab. 1.)

Barn:

Birger Brosa se Tab. 3.

Magnus minnesköld se Tab. 4.

Karl den dove se Tab. 25.

[

TAB 3

Birger Brosa (son av Bengt Snivils Tab. 2.) (Den Leende), död 1202, jarl, Troligen från 1174. Han var kung Knut Erikssons främste medhjälpare. Gift med änkedrottning Birgitta Haraldsdotter, I Hennes Andra gifte, dotter av den norske kungen Harald Gille och hans frilla Tora Guttormsdotter.

Barn:

Filip jarl se Tab. 5.

Knut Birgersson se Tab. 6.

Ingegerd Birgersdotter. Gift med konung Sverker den yngre (Sverkerska Ätten).

Folke jarl, se se Tab. 7.

Magnus Birgersson

[

TAB 4

Magnus minnesköld (son av Bengt Snivils Tab. 2.). Gift 1: o med NN. Gift 2: o med Ingrid Ylva (död 1251).

Barn i gifte 1: o med NN:

Eskil Magnusson, död ca 1227. Lagman i Västergötland.

En dotter, gift med Sigtrygg Ärkedjäknen Bengtsson (Bobergs ATT).

Barn i gifte 2: o med Ingrid Ylva.

Karl Magnusson, biskop i Skara.

Bengt Magnusson, död 1237 se Tab. 10.

Birger jarl, riksföreståndare se Tab. 13.

? Barn:

Elof, Kallas bror till Birger Jarl, Man kan Vara son till Ingrid Ylva I ett senare äktenskap. SE (Elofsönernas ATT)

[

TAB 5

Filip jarl (son av Birger Brosa Tab. 3.), Död 1200. Jarl i Norge.

Barn:

(Katarina) Filipsdotter, gift med Lars (och moder till Filip Larsson).

[Redigera] TAB 6

Knut Birgersson (son av Birger Brosa Tab. 3.)

Barn:

Magnus bröt se Tab. 8.

Cecilia Knutsdotter gift med Filip Birgersson (Aspenäsätten)

[

TAB 7

Folke jarl (son av Birger Brosa Tab. 3.), Död 1210 i slaget om Gestrilen. (Folke Jarls ATT)

Barn:

Sune Folkesson, död 1247, Jarl se Tab. 9.

Holmger Folkesson, Dominus, Riddare SE (AMA)

En dotter, gift med Johan Ängel d.ä

En dotter, gift med Rörik

? En dotter gift med Ulf Fase (se se nedan)

[

TAB 8

Magnus bröt (son av Knut Birgersson Tab. 6.). Gift med (Antingen) Katarina Eriksdotter, dotter av konung Erik Knutsson (eller Sigrid Knutsdotter, dotter av konung Knut Erik Eriksson.)

Barn:

Knut Magnusson, avrättat 1251 av Birger jarl

[

TAB 9

Sune Folkesson (son av Folke jarl Tab. 7.), Död 1247, Jarl. På 1220-talet rövade han bort sin blivande maka Helena Sverkersdotter från Vreta kloster. Gift med Helena Sverkersdotter, dotter av konung Sverker den yngre och Benedikta Ebbessdotter Hvide.

Barn:

Katarina Sunesdotter, död 1252, Drottning. Gift med konung Erik den lespe Eriksson och halte (Erikska Ätten)

Benedicta Sunesdotter. Benedicta Sunesdotter blev Liksom modern bortrövad från Vreta kloster, år 1244 av sin blivande Göra Lagmannen Lars Pettersson.

[

TAB 10

Bengt Magnusson (son av "Magnus minnesköld Tab. 4.) Död 1237/01/04. Biskop i Linköping. (Folkungaättens lagmansgren)

Barn:

? Magnus Bengtsson, död 1263 se Tab. 11.

[

TAB 11

Magnus Bengtsson (son av Bengt Magnusson Tab. 10.), Död 1263, lagman i Östergötland. Gift med Ragnild.

Barn

Bengt Magnusson, död 1294 se Tab. 12.

Ulfhild Magnusdotter.

[

TAB 12

Bengt Magnusson (son av Magnus Bengtsson Tab. 11.), Död 1294. Lagman i Östergötland. Gift 1: o med Margareta. Gift 2: o med Sigrid den fagra.

Barn i gifte 1: o med Margareta

Magnus

Barn i gifte 2: o med Sigrid den fagra:

Ingeborg Bengtsdotter, död 1314. Gift med Lagmannen Birger Persson (Finstaätten).

Ramborg Bengtsdotter, död efter 1349. Gift med Erengisle

Katarina, död efter 1350. Gift med drotsen Knut Jonsson (Aspenäsätten).

[

TAB 13

Birger jarl (son av Magnus minnesköld Tab. 4.), Död 1266. Gift 1: o med Ingeborg Eriksdotter, dotter av konung Erik Knutsson och den danska prinsessan Rikissa Valdemarsdotter. Gift 2: o med Mechtild av Holstein I Hennes Andra gifte, dotter av greve Adolf IV av Holstein och Hedwig av Lippe.

Barn i gifte 1: o med Ingeborg Eriksdotter:

Valdemar, konung se Tab. 14.

Magnus Ladulås, konung se Tab. 18.

Erik, död 1275, Hertig

Bengt, död 1291, Hertig, Biskop i Linköping

Rikissa, död 1288. Gift 1: o med Håkan Håkansson av Norge. Gift 2: o med greve Henrik av Werle.

Kristina. Gift 1: o (?) Med NN. Gift 2: o (?) Med Sigge Guttormsson till Ljuna. (och mor till Elena som blir gift med Ulf Holmgersson (AMA)).

Barn med okänd:

Greger SE (Folkungaättens oäkta gren)

[

TAB 14

Valdemar Birgersson (son av Birger jarl Tab. 13.) Död 1302/12/26 i Nyköping. Konung av Sverige 1250-75. Valdes till kung 1250, död män fram till faderns 1266 stod han helt i skuggan av denne. Valdemar råkade snart i konflikt med SINA bröder Magnus och Erik. Magnus, som stöddes av bl.a. kyrkan, besegrade 1275 Valdemars styrkor vid Hova och tvang abdikera Honom att. Som underhåll fick han delar av Götaland men fråntogs Dessa 1279. Han beskylldes bl.a. för Att ha begått hor med hustruns syster Jutta och insattes 1288 som statsfånge på Nyköpingshus. Gift 1: o 1260 med den danska prinsessan Sofia, dotter av konung Erik plogpenning och Jutta av Askanien. Gift 2: o med prinsessan Kristina av Danmark. Gift 3: o med Katarina av Gützkow. Gift 4: o med Lucrardis.

Barn i gifte 1: o med Sofia Eriksdotter:

Ingeborg, död före 1293. Gift med Gerhard II av Holstein.

Katarina, död ca 1283

Rikissa. Gift med Przemyslaw av Polen

Marina, med Nuvarande Rudolf av Diepholz

Margareta. Nunna

Erik, riksråd se Tab. 15.

[

TAB 15

Erik Valdemarsson (son av konung Valdemar Birgersson Tab. 14.), Född omkring 1272, död 1330. Riddare och riksråd i Norge och Sverige. Gift med Ingeborg Knutsdotter (Aspenäsätten), dotter av drotsen Knut Jonsson (Aspenäsätten) och Katarina Bengtsdotter (Folkungaättens lagmansgren).

Barn:

Valdemar, riddare se Tab. 16.

[

TAB 16

Valdemar Eriksson (son av konung Erik Valdemarsson Tab. 15.), Död Tidigast 1369. Riddare. Gift 1: o med Ingegärd Karlsdotter, möjligen dotter av riddaren och riksrådet Karl Orestason (Färla) och Helena Magnusdotter (Folkungaättens oäkta gren). Gift 2: o med Helga Anundsdotter, dotter av riddaren Anund Röriksson (Rörik Birgerssons ATT) och Cecilia Magnusdotter (Ivar Nilssons ATT).

Barn Troligen i gifte 1: o med Ingegärd Karlsdotter:

Erik Valdemarsson, död Tidigast 1388. Häradshövding i Dalarna. Gift med Ermegard.

[

TAB 17

Magnus Ladulås (son av Birger jarl Tab. 13.) Död 1290/12/18 på Visingsö. Konung av Sverige 1275-1290. Efter faderns död blev Magnus jarl och brodern kung Valdemar. Magnus sökte docka upprätthålla jarlens Ställning som rikets egentlige regent, och fiendskap Bröderna Utbrot mellan. Med stöd av den danske kungen Erik Klipping besegrade Magnus och hans yngre bror Erik kung Valdemar vid Hova 1275 och avsatte Honom. Magnus fortsatte i stort sett Birger Jarls politik. Binamnet Ladulås har traditionellt tolkats som den som satte lås för Bondens lada (Genom Att förbjuda stormännens våldgästningar). Gift 1290 med Helvig av Holstein, dotter av Gerhard I av Holstein och Elisabeth av Mecklenburg.

Barn:

Birger, död 1321. Konung se Tab. 18.

Erik, död 1318, Hertig se Tab. 20.

Valdemar, död 1318, Hertig se Tab. 24.

Ingeborg, död 1319. Gift med konung Erik Menved av Danmark.

Rikissa, död 1348. Abedissa

[

TAB 18

Birger Magnusson (son av Magnus Ladulås Tab. 17.), Död 1321 i Danmark. Konung av Sverige 1290-1318. Kom tidigt i motsättning till SINA bröder, hertigarna Erik och Valdemar, som försökte hävda Sitt Oberoende av kungamakten. 1306 fängslade de Birger på gården Håtuna i Uppland och tvingade Honom 1308 Att överlämna Regeringen till dem. Birger flydde till Danmark men återvann jag Helsingborgsfreden 1310 en del av riket med hjälp av de danska och norska kungarna. Sina tidigare förödmjukelser hämnades Birger 1317 (Nyköpings gästabud). Gift 1298 med prinsessan Märta Eriksdotter av Danmark, dotter av den danska kungen Erik Klipping av Danmark och Agnes av Brandenburg.

Barn:

Magnus, död 1320, tronföljare. se Tab. 19.

(Agnes)

(Katarina)

Erik, död 1319. Ärkedjäkne.

[

TAB 19

Magnus Birgersson (son av Konung Birger Magnusson Tab. 18.) Avrättad Född i september 1300 på Stockholms slott, 1320/07/01 på Helgeandsholmen i Stockholm. Sommaren 1304 valdes han av prelaterna, Rikes stormännen och Sveriges menighet enhälligt till tronföljare med kungatitel vid Ett svensk-danskt möte i Fagerdala.

Barn

Katarina. Gift med kammarmästaren Ingemar Rangvaldsson. Kallades 1347 av Magnus Birgerssons kusin konung Magnus Eriksson "consanguinea Nostra", härad gör Då denne gav henne och hennes kammarmästaren Ingemar Rangvaldsson fäderneärvda gods i Kinne. Deras dotter Kristina var gift med värmlandslagmannen Anund Hatt, Vilken Magnus Erikssons son konung Håkan 1371 synd nämner som "Magh".

[

TAB 20

Erik Magnusson (son av Magnus Ladulås Tab. 17.), Död 1318 i Nyköping. Hertig. Gift med prinsessan Ingeborg av Norge, dotter av den norska Konungen Håkon V och Eufemia av Rügen.

Barn:

Magnus, död 1374. Konung av Sverige och Norge. se Tab. 21.

Eufimia, död senast 1370. Gift med Albrekt II av Mecklenburg.

[

TAB 21

Magnus Eriksson (son av Hertig Erik Magnusson Tab. 20.), Född 1316, död 1374. Konung av Sverige 1319-1363 och Norge 1319-1374. Gift med Blanche av Namur, dotter av greve Johan av Namur och Marie av Artois.

Barn:

Erik, död 1359. Konung av Sverige se Tab. 22.

Håkan, död 1380. Konung av Sverige och Norge. se Tab. 23.

TAB 22

Erik Magnusson (son av konung Magnus Eriksson Tab. 20.), Född 1339, död 21 juni 1359. Vald 1344 till tronföljare i Sverige. Konung av Sverige 1356-1359. Gift med Beatrix av Brandenburg, dotter av markgreven Ludvig av Brandenburg och Margareta av Danmark (syster till konung Valdemar Atterdag).

Barn

Erik, död 1359

[Redigera] TAB 23

Håkan Magnusson (son av Hertig konung Magnus Eriksson Tab. 20.), Född 1339, död 1380. Konung av Sverige 1362-1363 och Norge 1355-1380. 1363 inkallade de svenske herrarna Albrekt av Mecklenburg som regent istället för Håkan. Gift med prinsessan Margareta av Danmark (sedemera Drottning Margareta), dotter av den danska Konungen Valdemar Atterdag och Heilwig av Slesvig.

Barn:

Olof Håkansson, död 1387. Konung av Danmark och Norge 1380-1387. 1376 KORAD till konung i Danmark efter Valdemar Atterdag.

[Redigera] TAB 24

Valdemar Magnusson (son av Magnus Ladulås Tab. 17.), Död 1318 i Nyköping (Nyköpings gästabud). Vid sin äldste broder konung Birgers kröning 1302, Hertig av Finland och förmäldes Samtidigt med marsken Tyrgils Knutssons dotter Kristina. Jag Sammanhang med marskens störtande i december 1305 skild gemal från synd, förebärande, Att de Voro andligen besläktade (dopsyskon). Gift med prinsessan Ingeborg av Norge, dotter av den norska Konungen Erik prästhatare och Isabel Bruce.

Barn:

Erik, död Troligen ung

[Redigera] TAB 25

Karl den dove, död (son av Bengt Snivils Tab. 2.), 1220 i Estland. Jarl.

Barn:

Ulf fase, död 1248. se Tab. 26.

Karl, se Tab. 27.

[Redigera] TAB 26

Ulf fase, död 1248. Jarl. Möjligen Gift med en dotter till Folke jarl.

Barn

Karl Ulfsson, död 1260

[Redigera] TAB 27

Karl Karlsson, (son av jarlen Karl den dove Tab. 25.), Född omkring 1221, död Tidigast 1253.

Barn:

Ulf Karlsson, född omkring 1248, död 1281. Riddare. Möjligen Gift med en dotter till Lagmannen Karl Ingeborgasson. (Stamfader för Ätten (tillbakaseende ulv))

Källor

Svenskt biografiskt lexikon (SBL). Äldre engelska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ASF). Gustaf Elgenstierna, Den introducerade engelska adelns ättartavlor. 1925-36. Jan Raneke, engelska medeltidsvapen.

Denna artikel innehåller information och citat hämtade från Svenskt biografiskt handlexikon

Hämtadfrån "http://www.adelsvapen.com/genealogi/Folkunga% C3% A4tten"

Kategori: Kungliga Att

er

------------+++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

sv.wikipedia.org / wiki / Bjälbo

-------------------------------

FOLKUNGAÄTTEN


Folkungaätten eller Bjälboätten är sentida benämningar på en medeltida svensk kungasläkt. Till Folkungaätten räknas en del av de agnatiska ättlingarna till Bengt snivil. Han hade Tre Kända söner, Birger, Magnus och Karl. Ättens medlemmar Skall Int förväxlas med folkungar, en gruppering som gjorde Flera Uppror mot kungaättens styre.

Släkten Brukar indelas I ett antal grenar och med Folkungaätten avses i Allmänhet den gren som utgick från Birger jarl och I ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom kungamakten Att inneha. Gällande De andra grenarna, se länkar nedan.

Folkungaätten dog ut i Slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson (den yngre).

Innehåll

1 Namnet

2 Släktträd

2,1 Lagmansgrenen

3 Källor

4 Se även

 

Namnet

Namnet Folkungaätten menas ibland Vara efter en Folke Filbyter, emellertid Vilken Int ÄR EN Bevisad historisk person. Beteckningen infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade Uppgifterna från en i senare avskrift Bevarad 1400-talskälla. Enligt denna källa härstammade Både Birger jarl och de av hans politiska motståndare som kallades folkungar från personer med Namnet Folke.

Den Ofta förekommande uppgiften att "folkungar" Närmast skulle Vara en "partibeteckning" framfördes först av Rolf Pipping som hans Personliga uppfattning, stöddes som senare av Erik Lönnroth. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska förhållanden och de Där förekommande beteckningarna "kuvlungar" och "ribbungar" med flera.

Beteckningen Bjälboätten efter ättens stamgods Bjälbo i Östergötland kund Eventuellt Vara en mer Adekvat benämning för släkten Eftersom Bjälbo är det Tidigaste Kända godset i dess sedan; Dock är Folkungaätten sedan Länge etablerat i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur. Betjänt av beteckning är en historievetenskaplig konvention Sådan och som en stipulativ definition. Den kan alltså Varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre Adekvat. Det som tvingar fram en dylik konvention är Att släkten Jag Fråga själv Int kallade sig Någonting alls.

Släktträd

Endast den kungliga grenen har medtagits. Sidogrenar, Liksom döttrar och ej till vuxen ålder Levande Söner, med har angivits Bruten linjer. Kungar och drottningar Regerande har angivits med Fetstil, Existens Personer VARS Historiska ifrågasatts med frågetecken.

Folke Filbyter?

  

                   

  

Ingevald Folkesson?

  

                   

  

Folke den Tjocke? Ingegärd Knutsdotter

  

                            

             

Bengt snivil?

  

                                       

                               

Birger Brosa Magnus Minnisköld Ingrid Ylva Karl Döve

  

                                         

             

                                       

                                     

Eskil Magnusson Karl Magnusson Bengt Magnusson Birger Jarl Ingeborg Eriksdotter

  

                                               

             

                                             

                                             

Valdemar Birgersson Magnus Ladulås Helvig av Holstein Erik Birgersson Bengt Birgersson

  

                              

             

                                     

                                   

Birger Magnusson Erik Magnusson Ingeborg Håkansdotter Valdemar Magnusson

  

                               

               

Magnus Eriksson Blanka av Namur

  

                                

             

                                 

                 

Erik Magnusson Håkan Magnusson Margareta

  

                                       

             

Olof III

 

Lagmansgrenen [Redigera]

Magnus Minnisköld Ingrid Ylva

  

                                

             

Bengt Magnusson

  

                          

  

Magnus Bengtsson

  

                                       

                     

Margareta Bengt Magnusson Sigrid den fagra Ulfhild Magnusdotter

  

                                 

                     

                                           

                     

Magnus Bengtsson Ingeborg Bengtsdotter Ramborg Bengtsdotter Katarina Bengtsdotter

 

Källor

Hans Gillingstam: Svenskt biografiskt lexikon band 16, 1966 "Folkungaätten".

Äldre Engelsk frälsesläkter

Se även

Ulvätten

Folkungar

Folkungaättens lagmansgren

Folkungaättens Valdemarsgren

Folkungaättens oäkta gren

Sveriges hertigdömen

Sveriges Regenter

  

Lista över Sveriges Regenter - Grafisk tidsaxel - Engelsk sagokungar - Sveriges tron

  

Munsöätten • Stenkilska Ätten • Ätten Sverkerska och Erikska Ätten • Folkungaätten • Mecklenburgska Ätten • Kalmarunionens monarker och riksföreståndare • Vasaätten • Pfalziska Ätten • Hessiska Ätten • Holstein-Gottorpska Ätten • Bernadotteska Ätten

  

  

Folkungaätten (1250-1364)

  

◄ • Valdemar Birgersson • Magnus Ladulås • Birger Magnusson • ► ◄ • Magnus Eriksson • Erik Magnusson • Håkan Magnusson • ►

  

  

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Folkunga% C3% A4tten"

Kategorier: Folkungaätten | Sveriges Regenter


Bild: Folke Filbyter sökande efter sin försvunna sonson, staty av Carl Milles på Stora torget i Linköping

Folke Filbyter var enligt sägnerna stamfar till Bjälboätten och därmed Folkungaätten. Namnet Filbyter påstås komma från en äldre svensk form av fölbitare, alltså skulle det vara ett öknamn p.g.a. att Folke skulle ha kastrerat hästar med tänderna.

Folke Filbyter förekommer bland annat i Frans G Bengtssons berättelse om Röde Orm.

Folke Filbyter förekommer inte i något historiskt källmaterial som kan bevisa ens hans existens. Hans koppling till personerna nedan skall därför endast ses som legender, ej historia.

Barn  [redigera]

Ingevald Folkesson (Bjälboätten)

Ingemund Folkesson (Bjälboätten)

Halsten Folkesson (Bjälboätten)

Se även  [redigera]

Bjälboätten

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Folke_Filbyter

Kategori: Personer i Sveriges historia

view all

Folke "Filbyter"'s Timeline

1020
1020
France
1038
1038
Age 18
Sverige
1100
1100
Age 80
Sverige
????
????
Sweden