Gardar Svavarsson

https://en.wikipedia.org/wiki/Gar%C3%B0ar_Svavarsson

from http://sv.wikipedia.org/wiki/Island

Island upptäcktes möjligen redan på 700-talet av iriska eremiter, paper, vilka hade tillfälliga bosättningar där. Inga bevis finns för detta och det kan vara en uppdiktad historia. Paperna var dock borta när, i mitten av 800-talet, en färing som hette Naddodd och en svensk vid namn Gardar Svavarsson, son till Svavar den svenske som ägde gods på Själland, på nytt upptäckte Island. Gardar uppges ha varit den som först nådde den isländska ostkusten. Han seglade runt ön och övervintrade där. Sommaren därefter, vid ankomsten till Norge, prisade han ön: "härefter blev landet kallat Gardarsholm, och det var på den tiden skogbevuxet mellan fjäll och strand".[6] Vikingen Floke Vilgerdarson från Rogaland sägs vara den som namngav Island och den som först odlade upp ett stycke mark, dock utan framgång. Efter honom kom två norska fosterbröder vid namn Ingolf Arnarson och Hjörleif till ön. De var ifrån Fjaler i Sunnfjord och lämnade Norge omkring år 870 med två skepp fullastade med folk, husgeråd och boskap. Vid åsynen av Island vräkte Ingolf sina högsätesstolpar överbord för att låta gudarna anvisa lämpligt boställe. Dessa hittades efter tre år vid platsen där han byggde sin gård, som gavs namnet Reykjavik, Rökviken, efter sina heta, rykande källor. Då var Hjörleif redan död, ihjälslagen av sina trälar. Ingolf var den första som bosatte sig på Island på allvar.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Island

Gardar Svavarsson var enligt Landnamsboken Islands upptäckare och av svensk härkomst.

Enligt Haukr Erlendssons version av "Landnámabók", en bok som beskriver Islands kolonisering, ägde Gardar jordagods på Själland i Danmark. Han var gift med en kvinna från Hebriderna. Vid en resa dit på 860-talet, med avsikt att lyfta arvet efter sin svärfar, råkade Gardar ut för en storm i Pentland Firth. Stormen drev hans skepp långt västerut i havet, tills han nådde Islands östkust. Han kringseglade det nya landet, och fann att det var en ö.

Han kallade ön för Garðarshólmi - Gardarsholm. Gardar landsteg på nordkusten, vid det inre av havsbukten Skjálfandi. Han byggde sig där ett hus och övervintrade. Platsen kallas allt sedan dess för Húsavík. Nästa sommar seglade Gardar bort. Vid hemkomsten prisade han det nya landet mycket och kallade det Gardarsholm.

Gardars ofrivilliga upptäcktsfärd inträffade sannolikt mellan åren 860 och 865. Man känner inte till något om hans senare öden.

Gardar Svavarssons ättlingar

Gardar Svavarssons son Uni utvandrade själv till Island. Där genomförde Uni ett misslyckat försök att vinna Island för Norges kung men med sig själv som jarl över ön. Sonen Uni dödades dock av lokala bönder som redan hunnit bosätta sig på ön. Uni hann dock få en egen son, Hróar, innan han dog.

Gardars sonson Hróar nämns i sin tur i bland annat Njáls saga såsom gode – alltså präst inom asatron – i samhället Tunga i Norge.

Hróar bråkade med andra män; han utmanades vid två tillfällen på strid och segrade i bägge striderna.

Hróars fru Arngunnur var syster till Gunnar Hámundarson, en av hjältarna i Njáls saga.