Georg Camitz

• https://sv.wikipedia.org/wiki/Georg_Camitz

Borgmästare, brukspatron i Kristinehamn (av Bernhard Hagen)

Vet inte riktigt hur pass tillförlitlig den här källan är men tänkte du kunde ta del av den i allafall. Boken "I Karlskoga Bergslag, en hembygdsbok" av T.H. Englund, J.S Gralen och L.E. Leyler. Tryckt 1926, s.79:

Nära galiziska gränsen ligger i Österrikiska Schlesien en fabriksort som bär namnet Camitz. En härifrån härstammande adlig släkt med samma namn har utövat stort inflytande i fråga om järnbruksrörelsens utveckling i vårt land.

Den i Sverige först kände bäraren av detta släktnamn var grundläggaren av Degerfors bruk, brukspatronen George Camitz. Troligen inkallades han hit av regeringspresidenten i svenska Pommern Johan Liljeström och skötte först som förvaltare och därefter som arrendator hans båda bruk, Björkborn och Bofors. Företagsam som han var, skaffade han sig år 1654 mutsedel å bruksdrift i "Degerfors ström", och 6 år senare erhöll han bergskollegiets privilegium på en hammarsmedja därstädes. Detta var den första bruksanläggningen å denna plats och kallades Nedre Degerfors. Petter Jönsson och Lars Nilsson i Duvedalen ägde emellertid en "laxeslänga" i samma ström och sågo den nya anläggningen med missnöje. Så väl förstod Camitz sköta sina affärer, att han fick inköpa icke blott fiskerätten utan jämväl rätten att "inhägna en hästhage vid hammarstället" och "röja ett stycke äng" för en köpesumma av-"två tunnor salt och en tunna sill". I köpet ingick jämväl "den holme, som hammarsmedjan är fäst vid", men för densamma skulle Camitz göra ett dagsverke till Petter Jönsson "då han därigenom blivit anmodad".

Reserverar mig för ev. stavfel.

(Sari Wilhelmsson på internet)

Georg (Göran) Matsson Camitz. Brukspatron. Född 1623 Schlesien, Polen. Brukspatron på Degerfors bruk, Degerfors (T) 2). borgare i Kristinehamn från 1649. Gift med Elisabeth Urania 1653 Kristinehamn (S) 3). Gift med Clara Ekebom 1671-09-17 Kristinehamn (S). Död 1687 Kristinehamn (S). Släktarkivet nr 680 Av utländsk adlig ätt. Ej introducerad på svenska riddarhuset.* Torde ha inkallats till Sverige 1648 av presidenten i pommerska regeringen Johannes Lillieström (släktarkivet nr 751). Denne hade år 1648 inköpt bruken Boo (Bofors) och Björkborns hammare, då nyanlagda, i Karlskoga bergslag.* Blev först förvaltare av bruken och sedan arrendator (även efter Lillieströms död år 1657). Bodde mest på Björkborn.* Flyttade dit 1659. Rådman. Borgmästare 1661 - 1673. (Bergmästare enligt Erik Sandler). Tog då avsked med en pension av 100 daler Smt. * Erhöll 1654-06-15 mutsedel om rätt till bruksdrift i Degernäs ström (Letälven). Detta (Nedre Degerfors) är ursprunget till de nuvarande industrierna.* Privilegium för en hammare utfärdat av Bergskollegium 1660-10-16 och för ytterligare en hammare 1666-10-03. Nedre resp övre Degerfors bruk, som sedan tillhörde släkten i 200 år.* Skänkte till Karlskoga kyrka en förgylld kalk och patén samt en kalkduk av rött siden.* Begravd på Kristinehamns kyrkogård, liksom den dåvarande kyrkan belägen på den plats där Kristinehamns läroverk nu ligger. Hans och Clara Ekeboms gravsten fanns på Allmänna läroverkets gård i Kristinehamn men är numera flyttad till kyrkogården vid Kristinehamns nuvarande kyrka. Under överresan med båt från tyska kusten till Elfsnabben utanför Stockholm hade han sällskap och blev tydligen god vän med Mr René Descartes - Cartesius - , som gjorde resan andra gången på inbjudan av drottning Kristina. George deltog senare i dennes besök hos drottningen och fick ett samtal med henne. Descartes ansåg att en invandrare och utlänning måste få tillfälle att vid audiens betyga det nya landets härskarinna sin lojalitet och underdånighet. De flesta uppgifterna om släkten Camitz är hämtade ur "Bruket i Degerfors under 300 år" av Ragnar W Moberg, utgiven 1989 av Degerfors kommunoch kulturnämnd. (Erik Sandler)

Georg Camitz och Clara Ekeboms gravsten finns, väl bibehållen, på allmänna läroverkets gård i Kristinehamn.

Borgmästare, brukspatron i Kristinehamn (av Bernhard Hagen)

Vet inte riktigt hur pass tillförlitlig den här källan är men tänkte du kunde ta del av den i allafall. Boken "I Karlskoga Bergslag, en hembygdsbok" av T.H. Englund, J.S Gralen och L.E. Leyler. Tryckt 1926, s.79:

Nära galiziska gränsen ligger i Österrikiska Schlesien en fabriksort som bär namnet Camitz. En härifrån härstammande adlig släkt med samma namn har utövat stort inflytande i fråga om järnbruksrörelsens utveckling i vårt land.

Den i Sverige först kände bäraren av detta släktnamn var grundläggaren av Degerfors bruk, brukspatronen George Camitz. Troligen inkallades han hit av regeringspresidenten i svenska Pommern Johan Liljeström och skötte först som förvaltare och därefter som arrendator hans båda bruk, Björkborn och Bofors. Företagsam som han var, skaffade han sig år 1654 mutsedel å bruksdrift i "Degerfors ström", och 6 år senare erhöll han bergskollegiets privilegium på en hammarsmedja därstädes. Detta var den första bruksanläggningen å denna plats och kallades Nedre Degerfors. Petter Jönsson och Lars Nilsson i Duvedalen ägde emellertid en "laxeslänga" i samma ström och sågo den nya anläggningen med missnöje. Så väl förstod Camitz sköta sina affärer, att han fick inköpa icke blott fiskerätten utan jämväl rätten att "inhägna en hästhage vid hammarstället" och "röja ett stycke äng" för en köpesumma av-"två tunnor salt och en tunna sill". I köpet ingick jämväl "den holme, som hammarsmedjan är fäst vid", men för densamma skulle Camitz göra ett dagsverke till Petter Jönsson "då han därigenom blivit anmodad".

Reserverar mig för ev. stavfel.

(Sari Wilhelmsson på internet)

Georg (Göran) Matsson Camitz. Brukspatron. Född 1623 Schlesien, Polen. Brukspatron på Degerfors bruk, Degerfors (T) 2). borgare i Kristinehamn från 1649. Gift med Elisabeth Urania 1653 Kristinehamn (S) 3). Gift med Clara Ekebom 1671-09-17 Kristinehamn (S). Död 1687 Kristinehamn (S). Släktarkivet nr 680 Av utländsk adlig ätt. Ej introducerad på svenska riddarhuset.* Torde ha inkallats till Sverige 1648 av presidenten i pommerska regeringen Johannes Lillieström (släktarkivet nr 751). Denne hade år 1648 inköpt bruken Boo (Bofors) och Björkborns hammare, då nyanlagda, i Karlskoga bergslag.* Blev först förvaltare av bruken och sedan arrendator (även efter Lillieströms död år 1657). Bodde mest på Björkborn.* Flyttade dit 1659. Rådman. Borgmästare 1661 - 1673. (Bergmästare enligt Erik Sandler). Tog då avsked med en pension av 100 daler Smt. * Erhöll 1654-06-15 mutsedel om rätt till bruksdrift i Degernäs ström (Letälven). Detta (Nedre Degerfors) är ursprunget till de nuvarande industrierna.* Privilegium för en hammare utfärdat av Bergskollegium 1660-10-16 och för ytterligare en hammare 1666-10-03. Nedre resp övre Degerfors bruk, som sedan tillhörde släkten i 200 år.* Skänkte till Karlskoga kyrka en förgylld kalk och patén samt en kalkduk av rött siden.* Begravd på Kristinehamns kyrkogård, liksom den dåvarande kyrkan belägen på den plats där Kristinehamns läroverk nu ligger. Hans och Clara Ekeboms gravsten fanns på Allmänna läroverkets gård i Kristinehamn men är numera flyttad till kyrkogården vid Kristinehamns nuvarande kyrka. Under överresan med båt från tyska kusten till Elfsnabben utanför Stockholm hade han sällskap och blev tydligen god vän med Mr René Descartes - Cartesius - , som gjorde resan andra gången på inbjudan av drottning Kristina. George deltog senare i dennes besök hos drottningen och fick ett samtal med henne. Descartes ansåg att en invandrare och utlänning måste få tillfälle att vid audiens betyga det nya landets härskarinna sin lojalitet och underdånighet. De flesta uppgifterna om släkten Camitz är hämtade ur "Bruket i Degerfors under 300 år" av Ragnar W Moberg, utgiven 1989 av Degerfors kommunoch kulturnämnd. (Erik Sandler)

Georg Camitz och Clara Ekeboms gravsten finns, väl bibehållen, på allmänna läroverkets gård i Kristinehamn.

Tillhörde en (sannolikt) polsk-tysk adlig ätt från Schlesien. Han inkallades troligen till Sverige 1648 av presidenten i pommerska regeringen Johan Lillieström. Denne hade år 1648 inköpt bruken Boo (Bofors) och Björkborns hammare, då nyanlagda, i Karlskoga bergslag. Blev först förvaltare av bruken och sedan arrendator (även efter Lillieströms död 1657). Bodde mest på Björkborn dit han flyttade 1659. Var även Rådman och Borgmästare 1661-1673 (borgerlig Borgmästare 1664-1673). Tog då avsked med en pension av 100 daler Smt. Erhöll 15/6 1654 mutsedel om rätt till bruksdrift i Degernäs ström (Letälven). Detta (Nedre Degerfors) är ursprunget till de nuvarande industrierna. Privilegium för en hammare utfärdat av Bergskollegium 16/10 1660 och för ytterligare en hammare 3/10 1666. Nedre resp övre Degerfors bruk, tillhörde sedan släkten i 200 år.

Han skänkte till Karlskoga kyrka en förgylld kalk och patén samt en kalkduk av rött siden. Begravd på Kristinehamns kyrkogård, liksom den dåvarande kyrkan belägen på den plats där Kristinehamns läroverk nu ligger. Hans och Clara Ekeboms gravsten fanns på Allmänna läroverkets gård i Kristinehamn men är numera flyttad till kyrkogården vid Kristinehamns nuvarande kyrka

Hans liv bjöds på många intressanta stunder då han bl.a. under en överresan med båt från tyska kusten till Elfsnabben utanför Stockholm hade sällskap med Mr René Descartes, som gjorde resan andra gången på inbjudan av drottning Kristina. George deltog senare i dennes besök hos drottningen och fick ett samtal med henne. Descartes ansåg att en invandrare och utlänning måste få tillfälle att vid audiens betyga det nya landets härskarinna sin lojalitet och underdånighet. De båda sägs ha blivit goda vänner under denna tid.